Etikett: russin

Sally has landed

Av , , Bli först att kommentera 13

God morgon! För Sally var det god morgon 4.30, jag hade sagt åt henne att komma ner och knacka på dörren när hon skulle vakna, men inte hade jag tänkt att det skulle vara den tiden. Hon ville se på Bolibompa. Jag förklarade att inga barnprogram visas på natten, utan att hon skulle gå och försöka sova en stund till.

Och utan klagomål gick hon upp. Sen kom hon tillbaka 6.30 och då hade jag inte hjärta att säga att vi skulle sova en stund till. Hon hade inte sovit, sa hon, utan bara legat på sängen och räknat får, fingrar, tår, eller bara kikat upp i taket…typ :D

Hon klarade av resan hit, galant, hon är inte bangen, och med på resan var två ensamresande pojkar som hon tyckte var jätte roliga, dom hade bytt russin och tuggummin med varandra…ja vad är det för sak.

Sen, stod jag, Nicco och Gustav och väntade på henne innanför dörrarna, folket steg av, flygkaptenen passerade, flygvärdinnorna, ja allihop, men ingen Sally. Här började vi fundera, vart hon tagit vägen, sen vänder sig Nicco om och där, bakom hörnet tittar Sally fram, klart dom hade kommit in en annan väg.

Vi hann nästan ända hem, då Theresé skickade ett meddelande och frågade om jag uppfattat att Sally hade en väska med sig…nä, det hade jag ju inte så det var bara att sno om. Innan vi hann tillbaka hade SAS hunnit ringa Theresé och tala om att dom hittat en ensamresande väska, ja jag säger då det.

Nu har jag ju en ny mobil, lika knäpp som andra jag haft, eller är det bara jag som skapar huvudbry, jag undrar jag. När Theresé ringde upp igår efter att vårt samtal bröts, så fanns ingen svara knapp. Sen, om jag ringer upp någon och dom inte svarar, så kan jag inte lägga på…finns ingen röd lur att klicka på.

Sally ringde till sin pappa igår kväll, dom började prata, plötsligt blir det tyst, det ringer i luren och då svarar mamma Theresé…jojo, hur det kan gå. Dessutom har jag fått in 2 klagomål på att min röst försvinner till och från, oj så irriterande.

Nu ska vi vara, nu ska vi vara snälla!!!

Idag blir det lite handling inför kvällens middag, mamma och Emma kommer hit, kanske vi har ett litet spöktema, vi får se. Kyckling i pitabröd blir det, sa till Nicco att spöktemat skulle vara rå kyckling, men det tyckte hon skulle bli för makabert, hahaa…jo, jag skämtade bara :D

Ha det fint, allihop!

b7193056080e96c684a186a1cd8c0a16

 

 

Hemska russin

Av , , 2 kommentarer 8

 

Vart ska man börja tro…hm, jag och mamma åkte på Expo, jag hittade lite smågrejs som Nicco ska få ha i köket, sedan skjutsade jag hem henne och åkte på Jysk och Rusta så nu har jag även fixat mattor dit upp.
 
På väg till jobbet lyste solen rakt in i bilen och det kändes halvvarmt sådär så jag släppte ner rutan…fem centimeter, skulle jag inte ha gjort, då det passerade en bil som hittade av den enda vattenpölen i stan så det sprutade in genom fönstret och hittade till och med av mina glasögon, tvi tvi tvi.
 
Vi gick i vanlig ordning upp på Ålidhem centrum, chefen var sugen på en glass, och sedan gick vi hem och där började problemen. Utan att nu säga för mycket så ska jag bara tala om att hela kvällen slutade på akuten och sedermera uppe på en avdelning där hon blev inlagd, idag ska hon genomgå en mindre operation så då ska väl allt lösa sig. Jag var hemma först efter tio igår kväll.
 
Nu till utmaningen, när jag var liten. Varje gång någon säger detta så poppar det helt ofrånkomligt upp denna lilla ramsa/visa i skallen: När jag var liten då var jag elak det vet jag, då jag sa jag skulle pissa då sket jag. Riktigt så illa bevänt var det nog inte med mig, jag var nog däremot påhittig och lite busig. Här har jag (mitten) och min kompis Annica, på vänstra sidan och hennes kusin Lollo, klätt ut oss och gick runt till alla i höghuset för att visa upp oss. Kortet tog en av Annicas grannar och sedan framkallades det kopior så vi fick oss varsitt kort.
 
Apropå visor, då vi satt där i rummet på akuten, chefen och jag, och skulle roa oss med något så snackade vi om saker man kan vara rädd för, hon gillar inte sprutor, men vilken tur att du inte är rädd för russin då sa jag, och kom helt osökt att tänka på den lilla visan russin, himla kul text, lyssna på den ni och tillåt er att skratta:
 
 
Skratta gjorde även chefen då jag skulle försöka komma ihåg texten till den, jag får nog spela den för henne idag, när hon kommit hem.
 
Önskar er alla en fin torsdag!