Etikett: salt

One way ticket!

Av , , 2 kommentarer 6

 

En helg som kom och gick utan att göra nåt speciellt stort väsen av sig. Vi åkte ut en liten sväng igår, Åke skulle köpa salt för att tina fram så garagedörren skulle gå att få upp utan att dra sönder dörren. Passerade stadskärnan på väg hem och jag fick syn på något som heter Linas Tur och Retur, hm…
Jag tycktes känna igen namnet, tror att någon nämnt det då vi pratat om loppisar, och jag sa namnet högt och undrade om Åke hört talas om det förut. Det är en loppis sa jag…tror jag. Nää, svarade han, det är ju en resebyrå.
Nämen aldrig sa jag, det där är en loppis, det var ju en massa saker i fönstret, men nu lät jag lite tveksam. Jag var ju inte helt säker. Men du, sa jag, apropå resebyråer, jag tror att jag ska öppna en, den ska heta: Marias enkelresor. Och där ska jag sälja enbart enkelresor, vill man hem får man banne mig fixa det själv, därifrån man är, hehee… One way ticket, får bli vårat slagord.
Nå, nu har jag i alla fall kollat upp saken och Linas Tur och Retur är en loppis, så dit får man väl lov att bege sig vid tillfälle, alltid kul med nya ställen.
Jag är hemma idag, enbart för att jag behöver min nacke i arbetet och med tanke på vad som inträffade i lördags så vill jag inte utsätta mig för den belastningen på nacken. Känns lite bättre idag, jag har smort in med ormsalva (liniment) men det är fortfarande svårt att vrida huvudet till höger och det gör ont ända ner till vänstra skulderbladet.
Jag undrar egentligen vad som hände då jag stod där och väntade på våra ägg, jag har aldrig varit med om något liknande och vill inte vara det en gång till heller. Hur kan något dyka upp så plötsligt och snudd på förlama en i det man gör??? Alla muskler man har därbak i nacken och skuldror måste ha gjort uppror och slagit knut på varandra, så kändes det, och varje andetag gjorde att knutarna stramades åt ännu hårdare, fy fasen. Tur att just den upplevesen försvagdes allt eftersom, annars hade jag nog inte suttit här nu.
Niccolina är även hon hemma en dag till, hon åkte ju på en förkylning som satte sig i näsa och hals, samt med en hög blåsor i munnen. Och hostan fick hon på köpet.
Förutom allt detta så är allt bra, jag fick flera kort av Theresé igår, via mejlen och kan ju inte låta bli att visa upp trollungen på sin nya bob, nog ser hon ut att njuta av den alltid:
Ha en bra dag, allihop!

Egenhändigt gjord snus

Av , , 14 kommentarer 3

Apropå min hemmagjorda tandställning som jag skrev om igår och att göra egna saker, så kom jag helt osökt att tänka på våran hemmagjorda snus.

Det var min kusin Anna och jag som var sugna på att testa att ha något under läppen, vi var väl runt 10-11 år och tyckte att det såg intressant ut, det där snuset under läppen. Jag vet att min farbror, Annas pappa, snusade och vid ett tillfälle frågade han om jag vill prova på. Javisst sa jag, han lade ut lite snus på ovansidan av min hand, mellan tummen och pekfingret, sedan sa han att man skulle dra in det i näsan, vilket jag gjorde och du, det var ingen höjdare.
 
Men det var samtidigt inget jag hade sett tidigare, att man skulle dra in det genom näsan. Han tyckte väl att jag skulle göra det som avskräckande exempel och trodde att jag inte skulle vara så nyfiken längre, men ack vad han bedrog sig.
 
Nåväl, vår hemma lagade snus bestod i sumpen från lappkaffet, kokat ute på elden. Sedan rörde vi ner en hel del salt i smeten och lade in en ordentlig portion under läppen, sedan gick vi där och spottade samt slickade bort kaffesumpen som hamnade utanför och tyckte väl givetvis att vi såg jätte coola ut. Näpp, några snusare blev vi aldrig, varken Anna eller jag. Kan det ha berott på kockarna?
 
Vet inte om jag skulle ta upp detta på den här sidan, men jag hoppas att barnen idag är lite klokare än vad vi var. Det var nämligen så att vi även provade på naturens cigarretter. Kan ni gissa vad det är? Torkade vass strån som vi tuttade på och drog in röken ifrån. Det var inte heller helt tvärenkelt, ibland brände man sig eftersom vass stråna inte innehöll något och då blev det varmt om man drog för häftigt, men rökas skulle det. Ja, som sagt, vilka påhitt, men fantasin och kreativiteten var det inget fel på 🙂
 
Nu blir det morgonens första kaffekopp och sen får vi se vad dagen har att erbjuda, lutar åt en öl på klubben ikväll. Ha en bra lördag (se Theresé, nu fick jag till det, för visst är det lördag idag?).

Första barnet, ett test.

Av , , 2 kommentarer 2

 

När jag nu ändå var inne på det här med barn och hur vi vuxna beter oss mot dom, ibland. Så kom jag att tänka på när Theresé var liten. Om eller rättare sagt när, hon föll eller gjorde illa sig på något sätt så sa man alltid, nämen det där gick ju bra, det är ingen fara, och du klarade det där.
 
Det gjorde vi för att vi trodde att hon då inte skulle jaga upp sig och tro att det var något farligt, alltså för att trösta henne på något sätt.
 
I vuxen ålder har hon sagt till oss att hon inte trodde att vi brydde oss om henne då vi sa så, att det var precis detsamma om hon gjorde illa sig eller inte för vi negligerade det. Där ser man vilka fel man kan göra. Men som jag svarade Helen igår, det första barnet blir en test, man föds inte med vetskapen om hur man ska gå tillväga med att fostra eller ta hand om barn.
 
Men som tur är så har hon ju sagt det och nu har vi vetat det då det gäller Jennifer. Alltså kör vi inte den metoden med henne, utan gör hon illa sig så bekräftar vi det på ett helt annat sätt.
 
Sen är det ju också så, fast man ibland inte tänker på det sättet, att jag kan ju inte tala om för någon annan, hur ont den människan har, det är ju deras smärta. Jag kanske tål peppar medan någon annan grinar över lite salt. Vi är ju så olika.
 
Min kusin, Anders, för att ta ett exempel, tålde inte pepparn, när han vände på morteln för att se vad som var i den när farmor nyss hade krossat svartpepparkorn :D, men han blev nog en erfarenhet rikare.
 
Ha en bra dag!
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten