Etikett: samling

Upp och ner, hit och dit…

Av , , Bli först att kommentera 16

Tänkte på det här med, hur man påverkas av andras känslor. Rätt så tydligt blir det, då man är på en begravning, nånstans tror man att det kommer inte att bli så ledsamt, hon eller han, kanske levt ett långt liv, och då gör det som mindre, det är tidens gång, och inget man kan göra något åt.

Men nej, det spelar ingen roll, då andra gråter, eller talar med bruten röst, då är det svårt, man känner deras sorg och saknad. Och plötsligt påminns man, om andra gånger man suttit där, och hur man kände då.

Samma sak, fast tvärtom, då människor som skrattar och mår gott, och kanske till och med,  fäller en tår av ren glädje, då känner man deras lycka, och man gläds tillsammans med dom. Och här är det ju lite lustigt, det har ingen betydelse om man känner dom eller inte, kanske nåt man ser på tv, och ändå rycks man med :D
Mja, empati, är väl ordet jag söker, vad eller hur, vore livet utan det? Att kunna känna för andra, glädje, sorg, saknad, eufori, nedstämdhet, hoppfullhet, drömmar och fantasier. Det är väl livet, om inte annat! :D

Och alla går vi igenom allt detta, plus lite till, under våra år på jorden, det är väl också därför, vi ibland refererar livet, till en berg och dalbana. Vissa har en bana med fruktansvärda höjder och dalar:

2737274333Här, hittade den bilden

Medan andra klarar sig med banor, avsedda för barn, inte så skräckinjagande, fast ändå roliga.

4527364035_a009a8874d_bOch HÄR finns den bilden

Jag var ju på begravning i lördags så det är väl därifrån mina tankar kommer. Prästen följde med på samlingen efteråt, han hade lite bråttom, eftersom han skulle vidare till ett barndop, och där har vi ännu ett av livets ytterligheter, från begravning då en människas liv tagit slut, till ett dop, för ett barn i livets början.

Önskar er alla en fin måndag!
roliga-bilder-antligen-mandagBild...HÄR

Samling vid vattenhålet

Av , , 2 kommentarer 3

Det var samling vid vattenhålet nu på morgonen. Jag kunde inte låta bli att ta några kort, det såg ut som två härvor med garn, som låg på golvet.

Jag var inte ensammen om att ha sett en mustaschkopp. Jan A kom ut på gården med en mugg som hade samma, funktion, men på koppen var det en bild på en gubbe med en mustasch. Ja det finns underliga saker överallt. Tänk så mycket innovationer som kommit ut och som man först tycker är en helt fantastisk uppfinning, men efter att ha provat på den så ligger den bara hemma och skräpar.
 
Många saker som känns nödvändiga men dom har egentligen skapat ett behov som man aldrig haft förut. Som mobiltelefonen, för att ta ett exempel. Nog klarade vi oss utan den för tjugo år sen, men inte idag. Dom allra flesta som ringer, ringer till våra mobiler, och det begriper jag inte, varför? Om jag ska ha tag i någon så ringer jag först till deras hemtelefon, svarar dom inte där och det är superviktigt, så kan jag ringa till deras mobil, annars väntar jag till dom är hemma. Och förut, innan dom hade en mobil så hade vi väl inget annat val, än att vänta, och jag tror ingen dog av det.
 
Nu säger jag inte att mobilen är ett onödigt ont, den kan vara bra på många sätt, om man nu blir nödställd, men det fanns en tid då vi klarade oss i alla fall.
 
Ta en tungskrapa, vem skrapade tungan för hundra år sedan, eller en strykbräda, jag äger en men har jag bara några få saker att stryka så lägger jag ut en duk på bordet istället för att dra fram det åbäket. Herreminje, man kan ju till och med köpa stenar på affären, precis som om det inte fanns tillräckligt med stenar ute.
 
Stenarna kom jag att tänka på nu, det är sommarens läxa för Nicco, dom ska plocka en sten och ta med då skolan börjar igen, men sa fröken, det ska inte vara en sten ni plockar på vägen hit, första skoldagen, det ska vara en sten som är plockad med omtanke och på ett speciellt ställe.
 
För ett eller två år sedan var läxan att sätta ett fotavtryck, någonstans i världen, fotografera det eller på något sätt få det på ett papper, och sedan ta med tillbaka. Nicco gjorde på sitt sätt, nämligen så här:
 
Nu skrev hon bara ut en bild, den översta bilden som var tagen i Norrbränna, på väg till Järlåsa, och tog med sig den till skolan, men tanken var att hon skulle ha tagit med alla bilder från olika ställen vi varit på under semestern. Det blev ganska kul, tycker jag.
 
Ingegerd, Kerstin och Janne får klara sig utan mig på promenaden idag, för jag ska gå ner på stan, där jag ska ha ett möte med arbetsförmedlingen samt trygghetsrådet, så får vi se vad vi kan komma fram till. Jag önskar er en fin torsdag!

Knäpp, eller oknäpp knapp?

Av , , Bli först att kommentera 3

I all städning så kom denna knapp fram:

En knapp som Theresé hade på sin jacka, bara några år gammal och som sedan hamnat i skymundan tills den nu kom fram i dagens ljus.

Åke var kvick på att anmäla sitt intresse att ha den på sin jacka, och hans önskan gick i uppfyllelse. Inte för jag vet om han utgör ett seriöst intryck på kunderna han är hem till på sin arbetstid men men…

Det ena gav det andra och en person i Vindeln tyckte att han skulle utöka sin samling av knappar och gav honom den som numer sitter till vänster om den ursprunliga. Mm, kanske ligger något i det.

Nyårs uppdatering

Av , , 3 kommentarer 3

Theresé gav mig tillåtelse att använda hennes bilder från gårdagens nyårsfest.

Vi satt som synes vid två bord och det skålades om det ena till det andra, roligt att ni kunde komma…roligt att vi fick komma och det avslutades sekunden efteråt med Lenas kommentar, ja och när åker ni? Nu menade hon inte riktigt vad det lät som, hon vände sig till Theresé och Anders och frågan var riktad till dom och när dom tänkt sig att åka hem till Järlåsa, men det lät onekligen lite roligt.

Den omtalade stereo åttan.

Samling under garagetaket.

Och slutligen, jag och världens bästa Åke!