Etikett: sightseeing

Plötsligt kröp det ut ett djur, fiii, f… sa vi i munnen på varandra och…

Av , , 2 kommentarer 16

Vi fick besök igår, ända från Renbergs minsann Annelie, packade ihop lite saker, tog med sig Torven och Mattis och körde hit.

Stugan vi idag har här, var en gång i tiden, en sovstuga som stod 3 meter från en huvudstuga. Och hennes fosterföräldrar, hade dom stugorna. Så därför har hon många minnen härifrån.

Vi återupplevde några av dom då vi tog hundarna och gick ut på Udden. Hon fotade och kvittrade och djupandades.


Nere vid badstranden, har vi nog alla som bodde här hela somrarna, flest minnen ifrån.


Badbryggan är dock något som förnyats genom åren. Annelie och hennes hundar, gick ut på bryggan. Höj armarna sa jag… så här sa hon, sen började hon wobbla och det kunde ha slutat med ett ryggplask.


Fortsatte ut efter uddvägen och snodde om, hemåt igen.

Mattis och Torven är ju världens kelgrisar… här tar Mattis, Emma med storm…


Efter middagen fick vi tända upp i klotis. Brorsan, svägerskan och lillsyrran kom hit och vi skålade, skrålade och skrattade.

Winstone är som en old, grumpy man, men, han verkar ändå acceptera hundarna. Dom viker undan och är väldigt chill, så det går bra. Här fick Annelie till en bild på alla 3.

Idag har jag och Åke fortsatt med projekt, aldrig mer dra upp gräs och daggkåpa, kvanne och annat, mellan altan och sjön.
Theresé påbörjade med att gräva ut för stupränna från kedjan som hänger från stugan.


Nu ligger det markväv under den och vi har lagt väv en första bit. På den ska den nu upp marksten närmast altan sedan stenar…i drivor.


Slängde upp en större sten från sjön. Annelie vände på den och vad var det för konstiga sandrör på stenen.
Plötsligt kröp det ut ett djur, fiii f— sa vi i munnen på varandra och jag slängde iväg stenen. Men men… varför då, vi skulle väl ha fotat det.


Det gick dock bara en kort stund så slet jag upp en ny sten med samma stenformationer och djur på. Nu fotade jag. Så är det nån som vet vilket djur som bygger såna här sand eller smågrus slott, kommentera gärna.


Nu ska vi strax iväg på en liten sightseeing tripp med bilen. Så jag önskar er alla en fin lördag!

Han är mager om bena, tillika om…

Av , , 2 kommentarer 12

Han är mager om bena, tillika om armar och hals, men nu har i alla fall Lennart fått på sig lite kläder:

Foto1317

Jag satt här i soffan igår och plötsligt blev det ett väldans liv här utanför, Winstone vaknade upp ur sin sömn och satt sig för att kika ut genom fönstret. Det var ett gäng förskolebarn med deras fröknar som var ute på sightseeing, och här inne på gården fanns uppenbarligen lite saker att kolla på 😀

Så då tänkte jag att nu var det nog dags att få på honom lite mer än bara tomtemasken, någon hejd får det vara på nakenheten.

I förrgår, då jag letade efter kartonger, så stod jag inne i köket på en stol, och hade fullt sjå att försöka nå saker däruppe i skåpet, så föll naturligtvis ett glas till en lykta, ner i golvet och gick i 999 bitar. Jättekul…speciellt då du står barfota på stolen, och dessutom har 3 djur nere på golvet.

Jag beordrade ut Winstone i tv rummet, men det tog en stund innan han fattade vad jag menade, han ville ju fram och nosa på glasbitarna, så jag tog i lite hårdare med rösten och det fick även katterna att backa bakåt, bra…ett problem ur världen, sedan var det, det där med att ta sig ner utan att stampa fast en bit under foten, och nu hade jag tur, det var inte som ett Duralex glas som verkligen splittras upp i molekyler, utan det blev större skärvor så jag kunde se vart dom låg.

Men ett tag däruppe, funderade jag verkligen över hur jag skulle lösa detta…snacka om att man kan försätta sig i situationer man inte räknat med från början.

Och kolla här, vad jag såg på en ölflaska vi hade hemma…det är inte bara köra bil, man ska undvika då man druckit…akta er för att ta till vingarna också 😀 Eller är det bara humlorna som ska passa sig?

001 005

Önskar er alla en toppen onsdag!

En liiiten miss…

Av , , 4 kommentarer 3

 

Glömde att tala om att jag gjorde bort mig i förrgår, då vi skulle åka från brorsan. I huset där dom bor så är det en porttelefon, sen går man upp en trappa och sedan ut på en typ av balkong eller avsats där det först är en dörr in till grannen och sedan, längst ut så är dörren in till dom.
 
När vi skulle åka så klädde vi på oss, gick ut, och sedan greppade jag första bästa dörr och började rycka i handtaget, jag tyckte att det såg konstigt ut och sen börjar Nicco säga –Meh, vad gör du mamma, det där är ju inte rätt dörr.
 
Haha…jag försökte rycka lös dörrkarmen hos deras granne, vilken jädrans tur att dörren var låst, och förhoppningsvis så var dom inte hemma heller, för då hade dom väl blivit skrämda och trott att det var några ligister som skulle bryta sig in i deras lägenhet. Jag tyckte att det såg konstigt ut, dörren alltså, för det hängde en liten gardin vid sidan om, men det klickade inte riktigt.
 
På tal om att rycka lös dörrkarmen så kom jag att tänka på en kille vi känner, inga namn nämnda, som tog plats inne på en bajamaja. Han sätter sig ner, i godan ro, antagligen för att göra det där andra, ni vet, och rätt var det är så flyger dörren upp, och inte bara dörren utan hela rasket. Utanför står en tjej, som trott att det var ledigt, hon sög tag i handtaget och slet med allt hon hade med den följden att inte bara dörren åkte upp utan även dörrkarmen lossnade. Vilken syn för gudarna!
 
Hon måste ju ha varit desperat, eller så gjorde hon som jag brukar göra, tror jag att någonting är öppet, då sliter man tag tills det går upp 🙂 Tron kan försätta berg, jag vet, för jag har testat det, inte bara hos barnmorskan där jag faktiskt tog mig genom en låst dörr, utan jag har ju nästan saboterat glasdörrarna på arbetsförmedlingen, det var bara ogjort.
 
Näpp, nu är det dags för frukost, sen ska jag och Kerstin ut och gå och efter lunch så åker jag, Birgitta, Kerstin och Ingegerd, ut på en liten sightseeing. Ni får ha en bra dag!
 
 
Maria Lundmark Hällsten