Etikett: sjukgymnast

Frisk som en…nötskrika…

Av , , 7 kommentarer 12

Gick alldeles utomordentligt bra att ta sig till Lycksele igår, det enda jag undrade över var 3 renar som stod vid vägen, ja den ena av dom mitt på vägen, där den kliade sina horn, detta måste ju vara en grupp outsiders, då dom egentligen inte borde vara här nere ännu.

Foto2076

Sen är jag glad att jag noterat, vid tidigare tillfälle, att det fanns en extra parkering på andra sidan lasarettet, annars hade jag inte haft någonstans att ställa Buicken. Var tvungen att fota då jag kom tillbaka:

Foto2082

Alltså då jag backade in där, bredvid den andra bilen som stod där då, var jag tvungen att hoppa ut och kolla vart stolpen var, för jag kunde inte tro, att Buicken kunde vara så där lång, men här är bildbeviset för det:

Foto2083

Nästan kloss mot stolpen, och den andra bilen stod väl med nosen 20 centimeter in mellan stolpen, men inte mycket mer än så 😀

Besöket tog nästan hela dagen, sköterska skulle förklara, en sjukgymnast skulle berätta om hur man skulle göra före och efter operationen, inskrivande läkare ville göra en dubbelkoll av allt och narkosläkarna förhörde sig återigen om hälsan, dubbelcheckade proverna och så vidare.

Foto2078

Jag fick ett konstanterande, att jag egentligen är frisk som en nötkärna (möjligtvis som en nötskrika), inga fel på proverna, i gott fysiskt tillstånd och ung…haha, narkosläkaren sa det och jag svarade att det förmodligen berodde på vem hon skulle fråga.

Nå, så fick jag då veta att operationen inte blir av förrän efter sommaren, vilket jag inte hade trott, i och med all provtagning och detta besök, så upplevde hag det som att det var på gång, men…jag  ska inget säga, jag står på korttidslistan, och finns det en lucka så kan jag få den.

Detta är på gott (i alla den bemärkelsen gott kan betyda) och på ont, det goda är väl att om den blir av efter sommaren, kan jag få ha en relativt rolig midsommarafton 😀 det onda blir då att jag måste försöka fortsätta kämpa att hålla nere vikten, 11,5 kilo lättare har jag blivit hittills, och jag vill inte gå upp nåt av det.

Jaja, detta ligger i alla fall utom min kontroll, jag får acceptera att det kan bli lite hur som haver, men i slutändan blir det bra, det är jag helt övertygad om 😀

Passar på att tacka för kommentarerna jag fått på FB, alltid kul, och sedan önskar jag er alla en fin onsdag!

 

Tjo vad det var livat…

Av , , 4 kommentarer 7

Förra gången det stormade här, för en vecka sedan, så gick jag bort mot industriområdet, där står ett stort fint träd med enorma grenar, jag tyckte att den ena grenen såg konstig ut, som att den höll på gå av mig jag trodde att jag såg fel.

Igår, efter nattens storm, gick jag och Winstone samma sväng, på cykelbanan ligger ett helt träd, trodde jag först, men det var den där grenen från trädet som gått av, jäkla tur att man inte stod därunder då den föll.

Foto1091 Foto1092

Vi fortsatte ner genom björkallén (den så kallade hundtoan), och där fick jag en liten visa i huvudet: Tjo vad det var livet i holken i lördags! Inte så konstigt kanske, om ni sett vad jag fick se 🙂

Foto1094 Foto1095 Foto1096

Inte ens fåglarnas små hus fick sitta kvar i stormen, 3 stycken förstörda holkar på 10 meter, hm…

Jag hade med mig en kasch, som jag plockade kottar i (avis Theresé?), det är tallkottar, långa smala i jättefint skick, tänkte testa att spraya dom i silver… och kanske hänga i granen, jag vet inte, har inte bestämt mig än.

Jag började med julpyntandet igår, eftersom jag jobbar i helgen så lär det inte bli så mycket gjort då man kommer hem och på söndags kvällen vill jag allt tända stjärnan i fönstret och julgranen, jag är inte klar än, med allt, men det är påbörjat. Jag har bytt gardiner i matrum och tv rum, kanske granen kommer upp ikväll, om andan faller på.

Åke borrade upp en tavellist i matrummet också, så nu kan man byta ut tavlorna lite lättare, och jag kanske ställer något ljus där, nu i jul, fint blev det i alla fall.

Apropå pynt och sånt där, jag var in på Ohlssons tyger förra veckan, och tittade på såna där mönsterark man kan klistra fast på glas, jag skulle nämligen kunna tänka mig att sätta nåt sånt på dörren in till tv rummet. Anna följde med mig in där och vi stod och konfererade om vilket som skulle kunna passa och vilka mått man hade att välja bland.

Dom var för smal, tyckte jag, men tog med en broschyr. Så kom jag osökt att tänka på en specialfärg, som mina föräldrar köpt i Finland, och detta var i slutet av 60 talet eller början av 70. Färgen eller vad man nu ska kalla den, var genomskinlig, man strök den på glaset, och det blev mönster, fina som snöflingor, frostade sådana, då färgen/vätskan satte sig efter ytspänningen på glaset. Dom målade deras tv rums dörrar med denna vätska. Undrar varför sånt inte finns att köpa idag? Inget fönster blev ju heller det andra likt.

Jag har en tid hos sjukgymnasten nu på förmiddagen, hon ska mäta skillnaden på mina ben, och se hur mycket det egentligen är, och kanske diskutera mina armbågar och lite annat. Nu började jag tänka på ordet sjukgymnast… det klingar väl lite fel i öronen, vadå sjuk – gymnast, borde det inte heta friskgymnast istället, det låter väl lite bättre och positivare, eller hur?

Önskar er alla en trevlig fredag… eller hur… Winstone!!!

Foto1074

 

 

 

Det diffar…

Av , , 1 kommentar 9

Utan att försöka komma med några närmare förklaringar så upptäckte Tina i förrgår, att mina ben inte är lika långa. Ja, det visste jag egentligen sedan tidigare, fast nu verkar det som om det blivit ännu kortare, det diffar över 2 cm, och när hon upptäckte detta, blev jag påmind om just det här.

Då, för tio år sedan, rekommenderades att jag skulle lägga in en extra klack i skon, något jag provade på utan större framgångar, det kändes jättekonstigt och jag slutade upp försöket och glömde bort problemet.

Det finns många som har ett ben som är kortare, men man bör kanske göra något åt det då det börjar på överstiga ett visst antal centimetrar, för som killen sa, som först upptäckte detta: Man bygger ju heller inga hus på en grund som är sned!

Jag har ju med tiden blivit sämre och kvällarna är nog värst, man ska upp ur soffan eller upp på bron, allt tar emot, men det kan ju hända att detta nu har sin naturliga förklaring. Tina har hört sig för lite och detta beror givtevis från början på en smärta/värk och man har då överkompenserat, stått och lagt viken på ett ben och det har slutat med att benet åkt upp mot höften.

Hon frågade om jag kom ihåg när mina första problem, egentligen började och det kom jag mycket väl ihåg. Jag fick fruktansvärt ont i ryggen då jag gick i skolan, jag var 14 år, fick remiss upp på lasarettet där jag fick ta en kortisonspruta eftersom jag fått en rätt så stor muskelknuta under skuldran. Idag vet jag ju att det beror på att jag suttit konstigt på grund av smärtan och då har knutan bildats.

Jag går ut skolan, träffar en sjukgymnast på vårdcentralen som talar om för mig att jag med min rygg, aldrig ska kunna föda några barn och sedan rekommenderar hon mig att gå ner på Bräntbergskolan och delta i deras gymnastiktimmar. Ja ni hör ju, dessutom säger hon det till en som verkligen hatade gymnastiken.

Så allt lades på is och jag tänkte att jag får väl skylla mig själv då. Två barn har jag i alla fall fått och fött utan konstigheter, så vart hon fick det där ifrån det vet jag inte. Men att behandla en 15åring på det sättet… hade det varit idag, då hade jag anmält henne.

Tänk om dom istället lagt krut på att utreda vart mitt onda kom ifrån och löst problemet då… då kanske jag inte haft det så här idag.

Jag och Tina ska nu, by the way, öppna privat klinik där vi diagnostiserar er som kommer dit och sedan ska vi säga att dom ska inte tänka så mycket eller känna efter. Tjopp tjopp gå ner på närmaste skola ni, och joina dom på deras lektioner, så ska ni se att allt löser sig. Sen ska vi givetvis ha en slant för rekommendationerna också… naturligvis.

Nåja, jag ska utreda detta vidare och se om det går att fixa till. Livet leker i alla fall och faktiskt, en bra medicin är ju att ha andra saker för sig så man inte grubblar för mycket. Jag ska strax iväg och jobba, efter arbetsdagens slut åker jag till Norum och hämtar Åke som då har kört dit bussen för vinterförvaring, sedan går vi ut och käkar och firar vår bröllopsdag som är just idag. Önskar er alla en fin lördag!

 

Ja jösses, så det kan bli

Av , , 4 kommentarer 8

Jahapp, så har man gjort bort tandläkaren… och hon slipade/putsade till en lagning och kletade dit nåt som skulle vara bra, tog bort fyllningen på en tand hon lagade i februari, för att se om hon kunde få dit en bättre lagning… det gick inte så bra.

Dom sätter ju dit ett matrisband, runt tanden, men det tog som stopp nere vid käkbenet, och ändå skulle hon ha velat ha det längre ner. Det får bli en krona där, sa hon, finns inget annat att göra. Men så påpekade jag att det var den där tanden hon borrat i roten på, och då räckte det inte med en krona, utan det skulle måsta rotfyllas först, och hon var inte ens säker på att det skulle gå.

Hon tog också en röntgen bild och sa att det inte var en liten rot på den tanden, den går ända upp till bihålan (ha, det känns ju igen), tanden bredvid den, drog jag ju bort för x antal år sedan, och den gick ända upp dit, med den följden att det blev ett hål där som dom var tvungna att sy igen, annars kunde jag ju inte dricka utan att det kom ut genom näsan.

Inte så konstigt då heller, att det kliat under mina tänder då jag varit rejält förkyld 🙂

Hm…att sätta en krona på en tand med skadad rot, lönar sig inte, då bygger man in bakterier, så jag funderade ett slag och sa: Vet du vad, då skiter vi i det här. Jag ser hur länge fyllningen sitter kvar och sedan får vi ta det som det kommer.

Detta var första gången i mitt liv, som jag stått vid receptionen för att betala, och jag försökte gissa mig till hur mycket det skulle gå lös på, mja, kanske 1000:-, tänkte jag, eller 500 om jag har tur. Jag hade mer tur än så, 130 spänn, jojomensan. Men du, sa hon i receptionen, det var billigt. Jo, det kan jag inte säga nåt om, men då har jag ju också betalat en drös med pengar i år, för att få det tandvårdsbidraget, så billigt har det inte varit ändå.

Åkte upp på Coop för att köpa lite lunch till jag och Nicco, Nicco är hemma och försöker kurera sin förkylning, jag köpte två byttor med egenhändigt komponerad kycklingsallad. Då jag kom till kassan, drog hon först ena byttan, sen drog hon tillbaka den andra, rynkade ögonbrynen lite lätt, skickade sedan iväg den och sa: Vet du, dom där två sallads byttorna väger exakt lika mycket! Snopet, men hallå, skull det inte varit på plats då att få något för min extremt stora precisions handling, hur ofta händer det där på en skala? Ja jäklar, jag skulle ha gått och köpt en triss…

Efter lunchen åkte vi till skolan så Nicco fick hämta matteboken och sen åkte jag vidare till sjukgymnasten. Hon fick visa mig på nya övningar, detta eftersom jag är överrörlig, nåt jag vetat i hela mitt liv, men som ingen läkare tagit upp, och ingen annan har heller sagt vad man ska göra då man är det.

Förutom han på krafttaget, dit jag var med min ena golfarmbåge, han förklarade lite snabbt att man som överrörlig, överkompenserar sina moves, och det är aldrig bra. Kan leda till värk och ömhet på ställen man inte trodde.

Och i och med överörlighet kan man även ha ett syndrom som heter EDS, vilket jag tror att jag kan ha, en mildare sort, men ändå.

Jag googlade på detta och jag stämmer in på 75% av alla symptom, och varför har då ingen sagt detta förut? Ja, det står även att det är få läkare som är pålästa om just EDS och det köper jag rakt av. Hur många prover har inte jag fått tagit och undersökningar man gått igenom, men inga fel kan påtalas. Nä, EDS syns inte på såna prover.

Men det finns kriterier för att passa in i den mallen. Om man till exempel lägger handflatan mot bordet och kan böja upp lillfingret (ja, det kan jag), om man kan lägga tummen mot handleden (ja, inte helt men jag har kunnat, och åldern skulle tas med i beräkningen eftersom man kan stelna), om man kan ta i golvet utan att böja benen, ja, det kan jag, jag kan dessutom sitta med raka ben på golvet och lyfta upp fötterna från golvet men ha kvar knäna på golvet.

Man får en poäng för varje sak, kan man göra det med bägge händerna så är det 2 poäng. För att falla in i kategorin EDS.are, så krävs 5 poäng…mm. Say no more!

Detta är ett stycke jag hittat på nätet och det där är jag, rakt av:

Ibland under barndomsåren, men framför allt i vuxen ålder, tillkommer problem med led- och muskelsmärtor på grund av instabilitet och ledslitage. Man kan ha besvär både från större och mindre leder som till exempel axlar, höfter, händer och fingrar. Många upplever en stor trötthet på grund av musklernas ständiga arbete för att stabilisera lederna och den ständiga smärtan.

Och här har jag kopierat kriterierna:

Ett av symtomen vid Ehlers-Danlos syndrom är överrörlighet, som uppskattas med hjälp av Beightonskalan (max 9 poäng). Följande bedöms:

1) Översträckning av armbågen mer än 180 grader, 1 poäng på varje sida.

2) Översträckning av knäet mer än 180 grader, 1 poäng på varje sida.

3) Tummen vidrör underarmen, 1 poäng på varje sida.

4) Lillfingret kan översträckas (bakåtböjas) över 90 grader med handflatan liggande på bordet, 1 poäng på varje sida.

5) Nedåtböjning med raka knän och handflatorna i golvet, 1 poäng.

Varje led undersöks och vid överrörlighet på ena sidan ges 1 poäng, på båda sidor 2 poäng. Ledöverrörlighet föreligger om totalsumman är 5 poäng eller högre.

Ledbedömningen måste dock göras utifrån personens ålder (en del blir stelare med åren).

Nu vet inte jag hur många olika typer man kan ha, och jag får se om jag ska ta upp detta med läkaren, vid nästa besök. Det finns ju inga botmedel, däremot hjälpmedel, och att tänka på att aldrig överkompensera rörelserna, för det är då det blir slitage.

Hu, det blev ett långt inlägg idag, nåja, då kanske jag inte behöver skriva nåt mer idag då 🙂 Önskar er alla en fin onsdag!

Vart går gränsen?

Av , , Bli först att kommentera 8

När jag skrev blogginlägget om rånarluvor, så googlade jag på bilder om ämnet och ramlade över Lego gubbar, som var bankrånare…hm, mja, jag vet inte, vart drar man gränserna vid barns lekar? Jättesvårt att veta, jag har ju själv jobbat x antal år på en leksaksgrossist och sedermera leksaksaffär och jag vet ju vad många föräldrar tyckte om pistolerna och gevären som mer och mer liknade äkta vara.

Och andra som tyckte, vad spelar det för roll, får dom inte den här pistolen så tar dom ju en gren och springer runt och skriker pang pang. Men det kanske ändå hade varit bättre… då får dom ju använda sin fantasi och inte få verkligheten serverad som en leksak.

Kolla in denna länk till aftonbladet, och vad som nu finns ute på marknaden: http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article17432674.ab

För mig är detta aningens för mycket, ett knarklabb i Legoliknade material, och vem köper nu detta till sitt barn? Förmodligen, gissningsvis, den yngre familjen som slaviskt har följt serien, Breaking bad, på tv, och som kanske inte tänker sig för.

Jag hade köpt konceptet labb, om de varit ett ”riktigt” laboratorium med provrör och annat, kanske med en professor figur, typ professorn från ”Tillbaka till framtiden”, men där fick det nog räcka, och inget som skulle förknippas med knarktillverkning.

Ja huvva, återigen får man undra vart vi är på väg och varför ingen kan stoppa detta vansinne, seriöst. Man undrar också vart kottarna tog vägen, dom där man satte stickor i, till ben och som kunde få beta runt på gräsmattan. Eller bara barns, vanliga medfödda fantasi, jag lovar, hade dom inga leksaker att hålla på med, så skulle dom hitta på nåt ändå, om man från allra första början introducerade dom till detta… att hitta på saker själv.

Får dom allt serverat, varför ska dom då behöva klura ut själv vad dom ska göra?

Idag är jag ledig, YES, och jag hade igen bättre fantasi än att jag bokat in ett tandläkarbesök på förmiddagen och ett besök hos sjukgymnast på eftermiddagen, jo ni, så kan det gå om man inte tänker efter ordentligt 🙂

Önskar er alla en fin dag trots att det regnar och är blött, just här, men då är det ju tur att jag har ett paraply som kommer att få följa med på hundpromenaden om en stund.

Så var det gjort

Av , , 6 kommentarer 14

 

Sår där ja, då har man provat på årets första julbord. Men Maria snålade, ingen rödbetssallad, eller sill i olika format, inte heller köttbullar och prinskorv… näpp, jag nöjde mig med att ta en skiva kalvsylta, en bit revbensspjäll, en skiva leverpastej och lite Janssons, sen var det bra. Jag hoppade till och med efterrätten, ris alá Malta och godisskålen, jajamensan (klappar mig själv på axeln).
Besöket hos sjukgymnasten tog sin lilla tid, hon var jätteduktig på att förklara, och visade på skelettet, jo, det är inte bara vi som har skelett hemma 🙂 , hur det ser ut och hur det kan bli. Hon säger att jag har en inflammation i ryggen, som kan komma av en utåtbuktande kota, inget allvarligt så, har även en inflammation i eller kanske rättare sagt runt, höftkulorna, och det är därför, jag knappt kan lyfta benen efter att jag gått i fem minuter… det gör sååå jäkla ont, men går jag i saktare fart, klarar jag mig längre.
En inflammation bör få läka ut, för att undvika att det blir kroniskt. Upp till 6 veckor sa hon, ja huvva, det är lång tid det. Så nu väntar jag på samtal från vårdcentralen, måste ju boka in ett besök hos läkaren för att få höra vad han/hon säger om det hela.
Jobbet jag har är inte heller idealiskt för ryggar och nackar, tyvärr… så det kanske inte är så konstigt att det blivit som det blev. Men det ska även bli ändring på arbetsplatsen och det blir ju bra, då kanske vi håller ihop ännu längre, vi som jobbar där..
Jag fick även två handledsskydd som jag ska använda för jämnan, usch, det är inte kul och dom känns bara att vara i vägen. Jag ska även använda dom då jag sover, och jag vet inte hur många gånger jag vaknat i natt och funderat vad stackarn jag haft på armarna. Dom är inte korta heller utan går upp på halva underarmen, jojo, så kan det gå om man golfar för mycket… typ.
Nå, när inflammationen har läkt ut, så ska jag börja styrketräna igen, jag som trodde att jag skulle få köra igång med det redan i veckan, men det gick ju inte, och det ser jag fram emot. Har ju gjort det förut och tyckte att det var roligt, jag ska tillbaka dit veckan före jul, så då… är jag igång igen.
Jag önskar er alla en fin torsdag!
 

Eloise lappade på bilen…

Av , , 2 kommentarer 12

 

Jag pratade med sjukgymnasten igår som sa att jag har en inflammation i ryggen, och sedan undrade hon om jag kände av något i benen, och jag min dumskalle sa nej, men det gör jag ju visst det. Står jag upp en längre stund så domnar högra låret av, och det är i höger sida rygg jag har ont.
Så förmodligen har jag också något som ligger i kläm. Nåja, jag ska till henne på onsdag, så nu knaprar jag antiinflammatorisk medicin, värktablett x 2, samt tradolan, jodå, fast jag kan tyvärr inte säga att dom hjälper nämnvärt. Jag är dessutom hemma från jobbet, för jag fixar inte lyften vi gör på dagarna, inte just nu i alla fall.
Vi har nu fått kostnadsförslag på Niccos systemkamera, 1395:-, det var fel i spegelhuset, som det så vackert heter, så jag var upp med papperet igår, på MediaMarkt, och gav dom ok, att laga den. Kunde inte låta bli att svepa förbi dvd filmerna och fick med mig både serien lödder hem och Pang i bygget, jojomensan, så nu har vi kanske nåt att se på, dom här tråkiga fredag och lördagskvällarna då det inte visas annat än strunt.
Jaja, ok, dom här serierna är förmodligen strunt dom också, om man ska vara krass, men pang i bygget vet jag att jag tyckte var roligt, och Lödder var det en evighet sedan man såg.
Nicco lekte med en radiostyrd bil igår… en som man kan köra på väggen, och gissa vilka som var intresserade av den:
Eloise var nog mest stressad av den och lappade på bilen så den flög genom hallen, men hon skulle ändå sitta kvar där, som en hök, och kolla vad den höll på med.
Jag ska skjutsa ner Nicco på stan, nu på morgonen, hon har ju ett månadskort, och visst är det egentligen lite knepigt att då du åker på det, den sista dagen, så måste du ju köpa ett nytt, den sista dagen om du ska ta dig någonstans dagen efter, så egentligen blir man snuvad på en dag. Och allt detta bara för att man inte kan köpa kortet på bussen. Hon måste ju således ner på stan för att köpa ett nytt kort, men hur tar hon sig dit då? Inte utan att betala i alla fall.
Och nej, att jag skjutsar henne är inte heller gratis, jag vet, men jag gör det ändå jag… värsta rebellen 🙂  Önskar er alla en fin torsdag!

Behöver inte amputeras

Av , , 2 kommentarer 6

 

Det blir ingen amputation av mina armar och ben… jag klarade mig, den här gången. Och inte hade jag heller tennisarmbåge, som jag trodde, utan golfarmbåge, på bägge armarna, mycket stor skillnad och inte visste jag ens att jag spelade golf 🙂
Skillnaden ligger i om inflammationen sitter på över eller undersidan av armbågen, så nu vet vi det. Jag har dessutom en inflammation i slemsäckarna som tydligen finns på många ställen i kroppen, och man har tydligen sådana på utsidan låren också. Jag får ju så fruktansvärt ont där då jag går och smärtan ger sig inte förrän jag stannar av någon minut eller två.
Det är såna gånger man får vara glad att man har sin mobil, då kan man ju alltid låtsas att man står och skriver ett sms tills smärtan gett med sig och man kan fortsätta gå. Men det finns ju bot och bättring på såna åkommor och jag ska nu ta inflammationshämmande mediciner i två veckor och sedan skrev han ut en remiss till sjukgymnasten, så det blir nog bra.
Har ni någon gång sett när en katt tittar på tv? Eloise tittar mer på tv än vad Enya gör, man kan ju undra vad det är dom ser, för det är ju inte alltid som bilderna eller filmerna tilltalar dom. Dessutom noterade jag sist då Enya kikade, att hon rör ju inte bara ögonen då hon tittar, utan hela huvudet far fram och tillbaka, varför gör det det? Vi tar ju in hela bilden utan att röra skallen. Kan det ha något med ljudet att göra? Hm… något att grubbla på, så här på tisdagsförmiddagen.
Tog en bild på kolossen Eloise då hon ligger och jäser på köksgolvet, kolla färgmatchningen:
Vi var ju i bastun igår kväll, Kerstin brun som en pepparkaka, fast det är hon nästan jämt, oavsett årstid, hela hon är impregnerad av solen. Dom hade då bara haft det bra på Gran Canaria, inte toppen väder hela tiden men då kan man ju sysselsätta sig med annat.
Nu ska jag ut och gå med henne om en timme och sedan skulle mamma ringa, får se vad vi hittar på idag. Handla ska jag då göra också, inför påsken, så är det bortgjort. Ni får ha en fin tisdag, allihop!
Maria Lundmark Hällsten