Etikett: skateboard

Vad händer vid kraschlandning?

Av , , Bli först att kommentera 13

När vi satt hos Nicco och Georgo igår, blev det prat om longboards/skateboards, och dom här som är eldrivna, hur länge dom kommer att få finnas innan lagen säger att dom endast får framföras i inhägnat område.

Problemet är väl kanske hastigheten och vart brädan tar vägen vid eventuell kraschlandning?

Jag har sett klipp på youtube, småbarn som står på Hoverboards, och det ser ut som om dom föddes med dessa på fötterna, helt otroligt. Här får ni se 2 klipp:

Själv skulle jag förmodligen ramlat innan jag fått upp den andra foten på brädan. Så kul det hade varit om man hade lärt sig detta som barn, så det hade suttit i ryggraden. Nu är man mest rädd för att ramla, och då gör man ju det, tveklöst!

Eller så är vissa människor födda för specifika saker och andra lär sig aldrig, någonsin, hm. Jag hade i alla fall rätt så bra bollsinne som barn/ungdom, spelade basket, pingis, tennis och badminton, landhockey, swingboll och kula :D

Ja, bara som amatör, jag var inte med i nån förening, eller jo…förresten, Umeå IK, ett kort tag, enbart för att få åka till Skellefteå och stöta…tadaa…kula!
Var även med i uppstarten av basketlaget Kometerna, men gillade inte att 3/4 av träningspassen gick ut på att springa, vadå, springa, jag ville ju spela, sätta bollen i korgen…trams!!!

Jaja, som sagt, nåt höll jag på med och stjärna på nåt specifikt blev jag aldrig, men kan kanske lite, om lite av varje, det får duga :D

Det blev köpepizza middag igår, jag tog 43:an med namnet ”det blir godast så” och valde 4 toppingar, skinka, ananas, champinjoner och vitlök…gott! Och tur har jag som fick över en halva, så då får man käka det en gång till. Det var förövrigt Ciao Ciao på kronoparken som fick göra arbetet, dom har goda pizzor.

Screenshot 2019-04-07 10.07.44Tog fram borste och sax och fixade till Winstone lite i pälsen och innan läggdags stoppade jag in hunden i duschen, fy fasen, vilket jobb.

56262500_10157041032276585_330829107333955584_nOch nu är det snart 12 timmar sedan och han är inte torr än, han fick, mot sin vilja, ha på sig regnkläderna på morgonturen, bara för att slippa skita ner sig, igen. Kul med våren, solen och förväntningarna, tråkigt med sand, grus, lera och skitig snö.

Ha en fin söndag, allihop!

56157717_2321183841253725_8134006835523878912_n

En till bild från en FB sida som heter A different type of Art

Scenen utspelas framför våra ögon…varje dag

Av , , Bli först att kommentera 14

Nu ska jag se, om jag kan låta bli att lägga mig i andras uppfostran av deras barn…hm…jo, men det kan jag, däremot så får väl alla ha sina åsikter, gissar jag.
När man sitter ute på vår gård, så passerar det x antal bilar, bussar, ibland lastbilar, drösar med cyklister och ett och annat barn på skateboards, kickboards, sparkcyklar och cyklar för nybörjare…ni vet, dom där utan trampor. Och för det mesta, då det gäller barn på cyklar, så har dom även med sig en förälder, eller två.

Ja just ja…Adam lyckades ju även pricka in att vara här under vintern och fick se både cyklist och skidåkare, passera vårt grindhål, inom loppet av någon minut…he was in chock!!! :D

Nå, så sitter jag ute igår, jag hör någon som ropar, och ropet stegras till vrål, så tittar jag upp och ut från Ica parkeringen, kommer en pojke på cykel utan trampor…i full karriär. Efter springer mamman (gissar jag), höggravid och försöker få tag i pojken men han ger tusan i vad hon skriker.

HÖR DU MIG? HÖR DU MIG? Skriker hon…nä, uppenbarligen inte, eller så tänker jag att han har lagt på, han vill inte höra.

8272075_f520

HÄR är den bilden

Ut på vägen där det kommer flera bilar, och lyckligtvis ser dom pojken. Mamman får tag i honom, mitt på vägbanan, och där stannar dom och tjafsar…uppehåller trafiken…hon har även en hund i koppel, som står 1½ meter bakom mamman.

Dom förflyttar sig till refugen, men ingen bil kan ju fortfarande köra, med en hund på ena sidan, och en labil mamma med en ännu instabilare son, som ingen vet vart han tänker fara.

Så går dom äntligen över hela vägen, hon släpper pojken, som lägger i högsta växeln och susar iväg, åt vårt håll. Jag hör att hon säger nej, vi ska ditåt. Sen passerar han över vår väg, i 120, inte en blick åt höger eller vänster, full fart…spar tid.

Nu dyker det upp en annan tjej, jag gissar att det är en väninnan till mamman. Hon ropar hela tiden pojkens namn…-Sören…jag vill bara säga en sak! Sören! Sören! Sören, jag vill bara säga en sak. Så går rösten upp i falsett och plötsligt börjar hon springa. *Sören är förövrigt ett fingerat namn. :D

Ja, jag vet varför hon springer, han stannar förmodligen inte och far med sparcykeln över nästa väg, utan att se sig för…OJOJ!!!

Ni hör ju, världens dramatik på vår gata i stan! Det värsta är, att jag kan känna med mamman, paniken, man är livrädd att barnet ska bli överkört, man får tunnelseende, därför ser inte hon allt, som jag sitter och noterar.

När jag sedan berättar händelsen för Nicco, så säger jag att hade det där varit jag, så hade jag greppat pojken och gått över vägen med honom, SEN…hade jag haft ett samtal med honom, och frågat om han ville behålla cykeln, eller om vi skulle slänga bort den. Två alternativ, och ville han ha kvar den, så skulle han bli tvungen att lyssna…jag skulle berätta om hur farligt han betedde sig, och konsekvenser som kan bli, om man inte lyssnar.

Sedan hade jag avlett honom, hela vägen, med att fråga saker, jag skulle berömma honom om hur duktig han var på cykeln, och kanske hur snäll han var som nu lyssnade blablabla…ja, ni förstår.

Sen förstår även jag, att det jag säger att jag skulle göra, kanske inte alls hade funkat ändå, av andra anledningar. Han kan ju ha problem som vi inte vet…men då hade jag förmodligen tagit av honom cykeln…punkt slut, end of discussion!

MinionsHÄR är bilden lånad

Vilken dramatik vi kan se från vår gård, tyvärr är detta ingen happening, utan jag ser varje dag, barn som cyklar rätt över, dom har föräldrarna med sig, 20 meter bakom…ingen koll, överhuvudtaget. Ursäkta men jag tycker det är fruktansvärt dåligt. Kliv av cykeln, och visa era barn att det är precis så dom ska göra. När dom är tillräckligt vuxna att kunna hantera en cykel, samt ha vidvinkelseende och kan beräkna en bils hastighet, då kan dom klara sig själv…dom flesta i alla fall, hommelkusar finns det överallt.

p-1-a-farting-minion-on-a-hoverboard-is-the-greatest-toy-you-never-knew-you-hadBild lånad HÄR

Önskar er alla en trevlig fredag!
20770204_10155553124111585_7173803855159443671_n

Inga hjul under föttterna

Jag fick ta Åkes mobil, han hade en likadan som jag, så nu är vi tillbaka till det normala igen :D Känns dock att han inte använt den så mycket, hans knappar är fyrkantiga och lite stela, medan mina nästan blivit runda och glatta, jodå!

Vi blev bjudna på kaffe på ”gammgården” igår, och där bestämde vi oss för att haka på till Westside på eftermiddagen och käka middag, tillsammans med ”Kul-Janne, Ingegerd, Birgitta, Fred, Jan B, Kerstin, Nicco, jag och Åke. Det var trevligt och helt ok mat.

Men innan dess gasade vi bort på Plantagen, vill nämligen köpa en sån där grill man har som man eldar ved i, inte en cementring, utan en sån där snyggare sak, med sidor man bygger ihop, någon här som vet vart man kan få tag i en sån? På Plantagen fanns det då inte, K-Rautas hemsida bjuder inte heller på nåt sånt och inga bilder har jag hittat heller, på nätet, fast en sån här hade ju varit snygg:

eldstad

Men att grilla över den, eller koka kaffe, skulle vara lite svårare :D

Många fin bilar ute igår, och en hel massa passerade utanför oss, synd bara att jag inte hade min kamera:

Foto0031 Foto0032 Foto0033 Foto0034

Winstone gillar att ligga här ute, skugga finns det lite överallt:

Foto0030 Foto0035_001

Vi pratade om hur det var förr, tänk när man såg den första skidåkaren under sommartid, ja ni vet, med hjul under skidan, vad knepigt man tyckte det var, nu reagerar man inte. Åke sa att alla hade rullskridskor då han var ung…yngre, och man kunde till och med hyra ett par, nere på stan, nu åks det rollerblades och på dom flesta ser dom nästan ut att ha vuxit fast, som om dom aldrig gjort annat.

Gäller även skateboard, longboard och allt vad dom nu heter.

Sånt där har jag då passat mig för…vanliga skridskor gillade jag i min ungdom och har många timmar på såna, skidor…nej tack, hellre då cykel, och allt som hade med bollar att göra. Jag hade dock ett halsband, med en gul och grön skateboard på, där i allra första början av 80-talet.

Kom osökt att tänka på kusin Johan, som kom till stugan i Malå på sommarlovet och han hade en alldeles sprillans ny skateboard, man fattade det inte, det var nog den allra första skateboard jag såg, sen tror jag att han blev grymt besviken, det fanns nämligen inga asfaltvägar där, inte då, på den tiden, utan bara grus, så han fick nog inte många långa stunder på sin bräda.

Nicco åker lite, och Åke testade hennes…en gång, två gånger, första och sista, han låg på rygg innan han ens tagit sig iväg…illa! Och jag skulle förmodligen göra samma sak, därför håller vi oss på jorden. Önskar er alla en fin lördag!

 

 

Gipsskenan är väck

 

Ortoped läkaren hörde av sig för ett tag sedan. Vi kunde klippa bort gipsskenan, rejäla skor, typ träskor ska införskaffas, så ska hon klara sig med det och kryckorna. Det låter ju bra, då är sommarens bad räddad, och kanske hon snart kan sitta på en cykelsadel igen. Skateboarden däremot lär nog få vänta.
 
Han sa att det kunde bli långvariga bekymmer och att det kommer att ta tid innan det läkt ihop, men visst är det ju skönt att slippa gipset. Nu är det bara att hoppas på att inget annat dyker upp, som dom förbisett.
 
Men något glatt och roligt kommer i alla fall att dyka upp framåt kvälls timmarna, då får vi äntligen träffa vårat barnbarn, som kommer upp från Järlåsa. Dom ska först förbi på mödravårdscentralen innan dom börjar den långa bilresan hit:
 

Ordningen är återställd

Av , , Bli först att kommentera 4

Nu sitter Kerstin och Janne i bilen, på väg till Sundsvall för vidare resa till Egypten. Inte så dumt att få fara och slippa allt vatten som nu kommer att bli av all snö som ska bort. Fast jag måste ändå säga att det ändå sett relativt bra ut på våra vägar/cykel och gångbanor. Inte så blött och slaskigt där och det torde väl bero på att någon har varit duktig att skrapa dessa då det var mycket snö.

Jag satt ute igår, under balkongen, det var riktigt varmt där och Nicco kom ut efter en stund med sin skateboad. Hon hade nog tänkt sig att få åka lite men det är svårt med allt grus som ligger på gatan, och det blev för mycket jobb då hon började sopa, ett evighetsarbete.
 
Hon hann ställa sig på skateboaden och åka två meter sedan låg hon på rygg. Det gick bra och hon sa att om man inte ramlar så lär man sig ingenting. Nähä, sa jag, men hur var det med pappa då? Han provade ju ifjol men hann bara just se pass få upp fötterna så stack skateboarden iväg och han låg raklång på asfalten. Jamen, han är ju gammal, svarade hon, och han kan ju bryta ett ben eller en arm.
 
Förvisso, men jag tror inte att det beror på åldern, alla gånger. Själv lyckades hon ju bryta ett litet, litet ben i foten, då hon åkte skrana på bräntberget för tre år sedan. Och blev tvungen till operation samt gipsat ben i sex veckor, tala om det. Vilken grej!
 
Så var påsklovet slut och därmed återställs allt i den vanliga ordningen. Vilket för min del innebär att frukosten ska vara serverad vid viss tid, jag går med Nicco till skolan och sen får vi se hur jag lägger upp dagen. Hennes skrivbord ska ju målas men jag vet inte om jag ska vänta med det till hennes bokhylla har kommit fram, den ska ju ha samma färg. Vi (dvs Åke) skruvade och flyttade en del av våran bokhylla igår så nu ska det också ställas upp saker där, hm. Vi får se vad det lider. Jag vill nog sitta ute en stund också innan träningen klockan tre.
 
Ha en fin dag!