Etikett: sked

Obrydd och sorglös

Av , , Bli först att kommentera 15

Hemmets veckotidning hade en liten artikel på nätet, om hygien i köket. Hur vi gör med saker, vilka fel och vad som är rätt. Jag gick in där och kollade lite.

Mm, smaksked, hur gör ni då ni smakar på den där grytan ni rör om i?

Kan tala om att det var jättelänge sedan, jag började använda 2 skedar. En som jag tar upp från grytan med och sedan tippar ner innehållet i smakskeden. Enkelt, och det sitter i ryggraden.

Ett av tipsen dom har, är att använda en skärbräda till varje sak. Typ grönsaker, kött, fisk och kyckling. Ja, och där skrev dom ju om vikten av att rengöra dom ordenligt, speciellt efter kyckling.

Min första tanke var, ok, det vet vi, men om du nu har 4 olika skärbrädor, hur många av er placerar ut dom lite varstans? Ställer man dom inte på samma ställe? Och gör man det så ligger förmodligen kycklingbrädan, mot nåt annat, om det vill sig illa.

Och vad händer med diskborsten du använde, fick du verkligen bort alla bakterier?

Kommentarer följde på inlägget, och en av dom, den där dumma, ogenomtänkta kommentaren, som man ALLTID får läsa. – Jaaa fast jag har alltid, i 55 års tid, smakat av grytan med samma sked och ingen har dött av det.

Tillåt mig asgarva:

Bara för att inget hänt, som du inte vet, innebär inte att inget händer imorgon.

Nåja, nog om detta, tanken var bara att man kan fundera lite över hur man gör, och om man kan göra annorlunda.

Skjutsade mamma på MIO igår, och hon shoppade loss på en fåtölj, sen ville hon fixa nya gympadojor så vi åkte på Stadium outlet.

Hon kom ut med nya skor, t-shirt och ny jacka. Jag fick en Lemmelkopp för chaufförsjobbet, och den testade jag då jag kom hem.

Love it, tog en bild och la ut på insta och FB:

Ner på stan dit jag hade ett ärende av jobb karaktär samt ett annat, fika på Brobergs, med Helena, jodå, och det var lika trevligt som vanligt.

En annan fika, på ett annat ställe, för 5 år sedan. Här är då Sally på bild, den aktuella dagen och vi satt på Ullas kondis:


Hon tittade lite pillemariskt på oss (jag och Nicco) och frågade om vi inte kunde åka någonstans. Mjaha, åka, vart då menar du, frågade jag.

Jaaa…åka, till Amerika kanske, svarade hon. Kan vi inte göra det, va? Nja, sa jag, du vet, vi har ju inga pass, man måste boka resan och så vidare. Men sa jag till Sally, jag kanske kan fixa in dig på ett flyg till Amerika, nu när du ska hem, så får du åka dit.

Javisst, inga problem, tyckte hon, fast hon hade en fråga, vart ska jag bo då, när jag kommer fram. Hm…jamen du kan ju fråga någon, bara så där, sa jag, och det hade hon inga problem med. Jaa, det kan jag ju göra Alltså, snacka om obrydd och sorglös, härligt!!!

Lika sorglös som den här hunden:

Önskar er alla en toppen lördag!

Det är ingen som dött av det, eller?

Av , , Bli först att kommentera 14

Läste en frågeställning i Umeå tipsgrupp på FB, där undran var vad vi tycker om affärer som lägger upp nybakade godsaker och bröd, utan skydd från omgivningarna. Dom ätbara delikatesserna ligger där, helt oskyddade mot baskelusker, hosta och nysningar, och det stoppar inte där heller.

Tydligen så klämmer och trycker var och varannan människa på dom olika godsakerna, för att testa hur mjuk och fin dom kan vara. Eller om det bara kan liknas vid den där nymålade väggen som ingen ska peta på för den är inte torr än. Jag menar… vem kan låta bli!

Screenshot 2019-01-27 08.52.20Ja och därom tvista nu de lärda!

Många tycker att det är ingen som dött av att äta bullar med lite baciller på, medan andra tycker det är dödsläskigt och köper aldrig bröd från såna uppdukningar. Och sedan kom diskussionerna om var vi kan hitta fler baciller då vi är ute.

42523365_542674896180755_7090795460148151705_nPå handtagen som sitter strategiskt utplacerade lite varstans, kundvagnarna dryper av skit, i kassan då du trycker in koden, ja huvva, ingen vill nog se i mikroskop, vad som lurar runt hörnen.

Jag tänkte ännu längre, säg att du nu väljer en bullpåse istället, för där har ju förhoppningsvis ingen, stoppat in sina händer. Du lägger ner påsen i den ”skitiga” vagnen, sedan upp på det smutsiga bandet i kassan, sedan kommer du hem. Tvättar dina händer, packar upp varorna, och där i påsen finns det läskflaskor, ärtsoppa på burk, risgrynsgröt på rulle. Och sist men inte minst, tar du bullpåsen och öppnar den och plockar fram en bulle, till det nykokta kaffet.

16300252_10154919920791585_467942080109847382_oHur mycket skit har du nu på händerna? Du som tvättade dom rena, men var matvarorna ren? För hur många har inte kladdat och tryckt på dessa påsar, och lyft i burkarna, innan dom hamnade i din vagn? Och även om dina händer var ren, så blev dom nog lite smutsig ändå, i hanteringen där hemma.

Mja, jag tror visst att det finns dom som dött av baciller, men det gäller nog inte dom som är frisk i grunden, och nej, vi kan inte leva i ett bacillfritt samhälle, för då skulle vi förmodligen vara fler som dog om det råkade komma in lite skit i systemet.

Däremot är det väl valfritt vad man handlar hem, jag köper sällan saker som ligger framme oskyddat, inte för bacillernas skull utan för att jag inte vet hur länge det legat där och jag vill ha mina bullar mjuk och fräsch, inte torra som snus. Och köper jag nåt sånt ska det vara för att dom precis står där och packar upp dom varma lussekatterna, eller kanelsnäckorna.

Och sist men inte minst, apropå att äta godsaker och hur man äter det. Man kan tydligen käka ostkrokar med gaffel, jojo, fint ska det vara. Och då jag såg en bild på det så kunde jag inte låta bli att gräva i våra lådor och hittade den perfekta ostkrokstången för finsmakaren:

50732327_10156885538741585_7237904472339382272_nKontra skeden för den som vill att det ska gå undan:

51001544_10156884700071585_4089635720010924032_nHahaa… ha det gott allihop, och på återstörande!

Vilken burnout!!!

Fick ett litet uppdrag och grävde lite i det förflutna. Det handlade om den kvällen, den 26 april, 2010, då Åke fick gashäng på Camaron och klippte två bilar på Näckrosvägen…jisses vilken resa. Kort men intensiv.

krock1 krock2 krock3 krock6Nu när jag ser spåren på vägen så fattar man att det var några gruvsamma ögonblick för Åke. Det är ju inte spår efter en burnout, utan bromsspår, där han har bägge fötterna på bromspedalen, men lik förbannat fortsätter bilen att gasa och fara iväg.

Jag gick längre bak i tiden och hittar denna text och bild, en vecka innan.

”Igår bogserade vi över camaron till verkstan så Åke fick plocka ner mellanaxeln, ta bort den ursprungliga turbinen och sätta in den nya. Här ser ni skillnaden på storleken:

turbinDen till höger, den mindre, är den vi nu ska ha. Sen sitter den nya race startmotor på plats och nu ska det in en ny växelspak. Det går framåt, och nu sa Åke igår att han tyckte det skulle bli roligt att få starta upp den för att höra ljudet, jag hoppas verkligen att det blir just roligt, inte bra om det skulle bli okul :-)” Slutcitat

Jojo, okul var ju precis vad det blev! Oj vilken resa, både den på Näckrosvägen och det som fick bli efteråt. Men vi hade många hjälpsamma vänner som inte bara hjälpte till rent ekonomiskt utan även lånade ut delar så att jag skulle få tävla. Underbart, med såna vänner 😀

Jan A, fyndar saker på sina promenader, igår hittade han denna lilla sked:

32718490_1922804017750195_1004469413174312960_nJag höjde genast mina ögonbryn för att vi har en exakt likadan sked. Den är asgammal, (typ 10 år :D) har haft ett färgglatt tryck på skaftet men det är bortnött efter många års användning. Så då tänker man ju hur stora är oddsen att det finns fler som jag…jag har velat slänga bort den där fula skeden men det har aldrig blivit av. Och uppenbarligen finns det fler som vill spara in i det längsta.

Nå, vi använde just den skeden i förrgår, då vi satt ute och grillade burgare till lunch. Jag går för att ta fram skeden, fota den och lägga ut den som kommentar på Jannes inlägg, men guess what…skeden finns inte i diskstället och inte i besticklådan. De är spårlöst försvunnen!!!

Jag visar Nicco bilden och ja, hon ser ju samma som jag, och inte heller hon förstår hur detta gått till. Hm… har den hamnat på gräsmattan, och sedan har nån skata stulit den och släppt ner den i Broparken, där fyndet gjordes??? Många frågetecken på den.

Tills det var middagsdags, och jag plockar fram dipsåsen som var kvar från förra dagen och se, där i skålen, låg ju skeden, hahaa…mysteriet löst, för denna gången 😀 Fast lite synd ändå, att jag får fortsätta dras med den, svårt att slänga saker som kan användas även om dom inte är fina 😀

32859253_10156295969211585_968450395795881984_nHoppas på en bra dag för er alla!

32821408_10156296071916585_48250835129335808_n

 

Intressant, tyckte jag, då jag såg den…

Av , , Bli först att kommentera 8

Jag hittade nåt som väckte mitt intresse på systembolaget, då jag var där, förra veckan. Jag såg en typ av refillpåse med…cider. Fast då tänkte jag att det var bland det dummaste jag sett, vem köper en refill, till en endaste burk, ja, för påsen var inte större.

Jag plockade i alla fall ner den från hyllan och läste tvärt att man skulle lägga den i frysen, ahh, en kall…icecold, cider, det lät bra så jag stoppade ner 3 stycken i korgen.

20150902_174753

Väl hemma så läste Nicco på påsen och informerade mig att det är en typ av cider sorbet, man ska äta den med sked…jaja, det innebär att jag fortfarande har otestat dom, så jag plockade med mig dom på resan, får se om jag kan lura i Theresé en sån där, kanske 😀

Igår handlade jag på CoopForum  och ramlade över 1 kilo glaskulor, för enbart 19 kronor, så nu är humlevattenhålet klart, bra, sen ska jag försöka komma ihåg det till nästa sommar, för snart håller väl humlesäsongen på vara över:

20150902_153852 20150902_153901 20150902_160724

Och när detta läggs ut på bloggen, så är vi förhoppningsvis några mil söder om Sundsvall, vi startade resan igår kväll. Kattvakt är fixad, så det kommer hit en tjej några gånger om dagen så får dom stanna hemma, skönt, en sak mindre att bekymra sig över. Hoppas solen skiner på era huvuden, hörs och störs, senare!

20150901_180222

 

 

Pastamaskin eller mangel?

Av , , 6 kommentarer 7

 

Nu har vi avklarat en riktig söndags frukost… god men inte så nyttig, varm oboý och mackor. Någonting som är standard på frukostbordet här hemma är räkost, jag föredrar annat men Åke och Nicco ska ha räkost. Och det vet ju alla vilka problem det kan vara att få ut det där sista.
Man manglar tuben med en sked och ibland får man ta i så man tror att tummen ska börja blöda, men man ger sig inte, andra gånger spricker tuben ute i kanten och man får ett ofrivilligt läckage i ytterkanten.
Jag föreslog att vi kanske skulle investera i en pastamaskin… jojomensan, där skulle man väl kunna mangla en räkosttub, eller hey, varför inte bära upp den där elektriska mangeln som vi faktiskt har, nere i källaren, och sedan ha den fastmonterad på arbetsbänken. Det skulle allt se ut det.
Jag förstår ändå inte, varför ingen kommit på en bättre typ av tub, en som man får ut allt ifrån, utan slöseri och hårt arbete. Samma sak är det ju med dom där jädrans ketchup och senapsflaskorna. Om jag känner för att vara riktigt seriös och sparsam, så brukar jag hälla vatten i ketchup flaskan då det är så där lite kvar, skaka om och använda det till matlagningen.
Senapsflaskorna brukar jag ibland samla på hög och sedan skära upp med en kniv och skrapa ner innehållet i ett glas, man kan få ut häpnadsväckande mycket senap, om man gör på det viset, egentligen inte i snåla, men för att man vill ha det man betalat för. Det är retfullt att kasta bort en flaska där man känner på tyngden att den inte är tom.
Idag blir det kanske årets premiärtur med Camaron, vi har ju den påställd och körklar så varför inte, bara för att vi kan 🙂
Imorgon är det bastukväll och då ska jag höra med Kerstin om vi ska återuppta våra promenader, åtminstone en 3 gånger i veckan, till att börja med. Får höra om hon är sugen, jag tänker då ta mig i hampan och sätta igång, nu har man slöat till ordentligt och nu är jag less på det… eller på mig själv. Önskar er alla en fin söndag!

Vi äter inte lera

Av , , 6 kommentarer 9

 

Nä, det blev som jag gissade, inget race igår, det plaskade på och strilade om vart annat. Så mesta tiden tillbringades under markisen. Nicco anslöt dit ut efter middagen och vi började prata om tidigare bussresor och allt vi varit med om. Nu kommer en liten händelse som utspelades i Uppsala på en camping nära fyrisån.
Vi kommer fram dit och campingen ser tämligen obebodd ut så vi kör ett varv då killen i receptionen sagt att vi får välja själv, vart vi vill ställa oss. Ser ut ett bra ställe i närheten av in och utfarten och lägger beslag på den.
Allt är lugnt och stillsamt då det plötsligt och från ingenstans kommer infarandes en drös med husvagnar och bilar och *tjopptjopp* så är vi omringade av vad jag blivit upplärd att kalla, zigenare, men idag heter det ju romer. Inget ont sagt om dom men dessa hade en tendens att inte bara vara rätt så högljudda utan även dom var även lite lata av sig och gick inte mellan husvagnarna då dom skulle till varandra, antingen skrek dom eller så satt dom och åkte bil, fram och tillbaka 50 meter.
Två meter framför nosen på vår buss hade, vad jag gissade på, ”hövdingen” sin husvagn. En tämligen storvuxen kille, han gick inte in i husvagnen framåt utan sidledes. Nå det må ju nu så vara, vi satt ju där vi satt och mådde inte illa över det.
Niccolina hittade genast två kompisar, ur detta gäng. Hon var ju inte mer än några år gammal och var väl inte så svår att lura. En av tjejerna tog en sked och körde ner den i geggamojan, som var där utanför vår buss, på vägen. Sedan låtsades hon stoppa den i sin egen mun och smackade högljutt och talade om hur gott det var. Sedan skopar hon upp ännu mer lera i skeden och sträcker fram den till Nicco och säger att hon ska smaka på den goda leran.
Det hade hon nu gjort om inte mamma Maria råkade sitta därute, jag reste mig nu upp, och kom gående emot dom, lite lätt hotfullt och hade sagt med hög stämma, –NÄ, STOPP, VI ÄTER INTE SÅNT DÄR! Detta kommer Nicco ihåg, och just det minns inte jag, däremot att jag sedan sa att stoppar du den där dyngan i munnen så får vi lov att åka upp på lasarettet och det har vi inte tid med.
Hahaa..ja vi garvade rätt så länge åt det där, igår. När jag dessutom sa att vi, inte äter sånt där, så kan det ju lätt tolkas som om dom äter det, men inte vi.
Sen hände det en massa andra saker som jag inte tänker gå in på just nu, annat än att då campingen äntligen blev tyst och alla låg och sov, förutom jag och Åke, så satt vi där i vår ensamhet och spelade lite musik och surrade, Åke lutade sig bakåt och slängde upp fötterna på ratten, det skulle han ju inte ha gjort för han kom åt tuten, i nattens mörker lät det rätt så högt och jag dök ner mot golvet och skrattade hysteriskt, vi trodde ju att vi nu hade väckt upp chiefen, framför oss och väntade bara på att lyset skulle tändas i husvagnen…men det förblev lugnt därinne, åtminstone någon kvart till, innan dom brutalt väcktes upp. Men den historien kommer sen.
Nu får ni hålla alla tummar ni har på att banan, här i Kubbe ska torka upp så vi får tävla lite idag, annars känns ju den här helgen lite knepig. Det är fortfarande blött på marken och har väl regnat i natt. Tyvärr så är det ju inte heller någon speciell värme vilket gör det mer svårtorkat än normalt, samt att röten gör sitt till. Ni får i alla fall ha en bra dag och vi får göra det bästa vi kan, av den.

Apropå det som Lisbet bloggar om idag

Av , , 1 kommentar 2

Den här superfina ljuslampetten fick Jennifer göra på scouterna ifjol, jag tycker den är hur cool som helst. Vet inte om det syns så bra men botten eller det som ligger mot väggen är trä,  som ser ut som det kommer från någon gammal hässjestång eller dylikt. Övre hållare är en gaffel och den undre, som tar upp droppande stearin, är ju en sked.

 

Maria Lundmark Hällsten