Etikett: skönt

Modifierad sanning

Av , , Bli först att kommentera 13

Finns inget bättre än att vakna och solen är uppe…fast det kanke är en sanning med modifikation, efter en lång period med väldigt mycket av den varan, så brukar det vara lika skönt att vakna med regnsmatter mot rutan :D

19275109_10155381659261585_5348269057544456040_nHittade den här bilden på pinterrest igår, och jag var tvungen att skratta högt, ja, det är hög igenkännings faktor på den:

8de7764306b921d1e59275c595919decJag kan bli fruktansvärt irriterad på blåsten, såpass att jag har lust att skrika högt ibland, att nu får det väl tamefan räcka…precis som om man tror att det skulle hjälpa :D Kändes bra att se den där bilden, då vet jag ju att jag inte är ensam om den känslan, hahaa…

Vår Sally fyller 7 år om en vecka och mamma Theresé planerar in ett riktigt western kalas. Kolla bara bilden hon la ut på instagram igår:

19399617_10155381521206585_5315505414955339933_nDom inreder lagården med diverse cowboy/girl föremål, och där ska dom få göra lite av allt möjligt…tyvärr ligger det lite för långt härifrån, men dom kommer upp 2 veckor efter det, så lite mer kalas blir det, dock inte nåt sånt där ståhej. Väntar med spänning på fler bilder därifrån.

Jag handlade på CoopForum igår och köpte 2 bakelser som jag ska bjuda min brukare på, midsommardagen till ära. Tittade på kvittot då jag kom hem:

19390569_10155382834871585_3615282441437471335_oLite suspekt, det ser ut som om jag köpt 1000 kilo bakelse, eller läser man 1 kilo? Ja, dom där väger då knappast nåt sånt, möjligtvis 100 gram :D

Jag jobbar idag, men slutar 2 timmar tidigare, så jag kan äta middag med min käre make, Åke. Och sen får vi se, är det väder kanske man kan tända upp en liten björkveds brasa och sitta ute en stund, vore somrigt, eller så blir det nåt annat…

Nu önskar jag er alla en jättefin midsommarafton, må solen skina på era huvuden! Och här en bild på ett gammalt midsommarfirande i Maltträsk, året var, 2010!
midsommar2010 022

Kunde inte annat än skratta

Av , , 2 kommentarer 14

Jag och Nicco åkte upp till mamma igår eftermiddag, hon hade varit till Norum med Emma och Johan, och städat ur litegrann. Hon plockade fram 2 lådor med minnen, hälsningar, grattis kort, teckningar och sånt där.


Ja, vi kunde inte annat än skratta, jag hade gjort ett häfte då hon fyllde 50, rimmat, klippt och klistrat:

2016-01-17 15.52.00 2016-01-17 15.52.37 2016-01-17 15.52.51 2016-01-17 15.53.26 2016-01-17 15.53.58 2016-01-17 15.54.11
Här hade vi tydligen inte pengar att gå och ta ett familjekort, så jag skapade ett eget, Åke hittade vi lätt igen, även min pappa, resten får man gissa sig till :D

2016-01-17 15.59.19
Och ännu ett familjekort, men detta hade jag nog ritat då jag gick förskolan :D

2016-01-17 16.22.48
Nicco hade vid 2½ års ålder, ritat två svarta plumpar på ett papper, den skulle morfar ha, och det föreställde spöken, som man kunde hitta i skogen, jojo, han skulle allt passa sig.

I övrigt gjorde vi inte så mycket igår, skönt att ha såna dagar också. Jag följer ju Farmen, kan inte låta bli, även fast jag ofta retar mig på hur folk upför sig, och att det nästan aldrig, blir den ”riktiga” farmaren som vinner, utan den som är strategisk och uträknande. Nå, än så länge så är det svårt att veta vart det barkar, det har ju bara gått en vecka, än.

Så över till något jag längtat efter, i månader. Jag skulle duscha igår och tog bort omläggningen och *tjopp*, hålet var borta :D Och det jag längtat efter är att få lägga handen på min mage och bara känna hud, ingen lapp, plast och annat, härligt!

Önskar er alla en fin måndag!

Vem visste det, då?

Av , , Bli först att kommentera 12

Vad skönt att det är regnfritt idag, inget snöande heller :D Nicco undrade igår vad stackarn jag gjort med mitt hår, ja, men det lockar till sig då det regnar, blev som korkskruvar vid öronen :D

Mamma har fått i uppdrag inför julafton, att rulla älgköttbullar, så jag och Nicco åkte upp dit igår, för att lämna älgfärs, och dricka kaffe förstås. Hon har donat, sålt möbler, köpt nya, hängt upp tavlor och möblerat om, men nu var hon hel nöjd, och vi tyckte också att det ser fint ut.

Hon och pappa hade köpt ett så kallat sybord, för längesedan, på en antik affär, det var verkligen coolt, jag har aldrig sett ett sånt förut. Hon hade det nu som tv rums bord. Litet, med två små uppfällbara skivor, en låda under och längst ner, en löstagbar fika bricka. Ska se om jag nån gång hittar ett sånt.

Var på omläggning, och det fortsätter att se bra ut, provet han tog för en vecka sedan visade bara på hudbakterier, som tillhör mig själv, och det var alltså bara bra. Förra gången jag var där så kom tjejen in, som jag hade från början, hon var bara nyfiken på hur det såg ut idag.

Hon frågade den andra tjejen som nu höll på med mig, om hon visste hur det sett ut från början, sedan förklarade hon för henne. Hålet var 10 cm långt, 10 cm brett och 10 cm djupt…helt sjukt egentligen, och nu, idag, som Åke sa då han fick se det, som ett skotthål.

Så på måndag är jag tillbaka på jobbet, ska bli riktigt skönt, tillbaka i rutiner, och komma in i arbetet igen. Vem visste i augusti att jag skulle bli hemma i 4 månader…sjukt, men också knepisch att den tiden gått så fort. Fast det är klart, är man sjuk eller rejält dålig, så rinner tiden iväg. Mycket sovande och ta igen sig. Och nu på sistone annat att stå i, då julen står för dörren. Känner mig fortfarande ovanligt trött, men det kan nog hänga med ett tag framåt, inget konstigt med det, tänker jag.

Tog med min kamera då jag och Winstone var ute i förrgår, så jag avslutar med en liten bildsession och önskar er alla en trevlig lördag!

014 020 022 023 026 028 029 030 031 032 034 035 036 037 039 041 042 045 047 053

Sånt man aldrig sett förut

Av , , 2 kommentarer 14

Vi tog med Winstone till Rödåsel, han gillar ju att åka bil, däremot, skäller han så länge han kan se oss. Men tystnar då vi går in, dit vi nu ska. Samma sak igår, han fick syn på oss genom fönstret, men sa faktiskt ingenting, det kanske räckte med att han visste vart vi var :D

Som vanligt finns det en massa spännande saker på Antiken, här är några bilder:

20151024_111607 20151024_111614 20151024_111802 20151024_111908 20151024_112040

Kolla in den här byrån, jag tyckte den såg lustig ut, nästan som tagen ur en Disney film, och att det finns så många saker, man aldrig någonsin sett förut:

20151024_112159

Vi köpte ingenting, det var som jag sa till en av ägarna, vi behöver ingenting, seriöst, men ibland kan man ändå inte låta bli. Fast man kan ju också stöta på den där kaffekoppen som gick sönder hemma, eller tallriken, och då är det ju kul om man kan fynda.

Jag sover så skönt numer, helt otroligt, om jag tänker efter. Tidigare var det liksom upp ur sängen, så fort man slog upp ögonen, jag vill inte slösa bort mina dagar på att sova. Men nu, oj vad skönt det är mellan täcket och lakanet, jag sov till nio, men hade det då varit igår, så hade klockan varit tio, helt sanslöst, och jag kunde ändå ha legat kvar…ojoj, vart ska detta sluta.

Samtidigt vill jag tänka att det kanske har med allt som varit, att göra, fast jag vet att vetenskapen säger att man inte kan ta igen tid, som att sova ikapp dålig sömn, men jag skulle vilja tro, ändå, att kroppen kan göra det. Tidigare var man i det skicket att man inte kunde, man gick på högvarv, undermedvetet, och smärta gjorde också att man inte kunde slappna av. Nå, det spelar ingen roll, egentligen, nu kan jag sova i alla fall och känner mig nöjd över det.

Ha en fin söndag, allihop, grått ute men det finns ändå hopp om att vädret kan slå över. 

009

Vad ska det väntas på???

Av , , 18 kommentarer 50

Egentligen känns det knepigt att skriva om det här, enbart för att det är rätt så personligt, men samtidigt kan jag inte låta bli, jag stör mig på dom som ”tror” sig veta, vad som är rätt och fel, men då undrar jag vem som bestämt det?

Det är så här, för att göra en lång historia kort, min mamma, har hittat sig en sambo, han heter Bosse. Och vi är alla, i hennes närmaste närhet, så glad för hennes skull. Hon har nu någon att dela sitt liv med, igen. Pappa kommer inte tillbaka, och det är väl det enda vi vet, med hundra procents säkerhet, men vad som väntar bakom dörren imorgon, kan ingen veta, bara sia om.

Nu var Bosse ingen ny man som hon aldrig träffat förut, dom har känt varandra i snart 50 år och hållit sporadisk kontakt med varandra och givetvis mer så, sedan olyckan inträffade. Mamma tyckte det var skönt att få prata med någon som stod utanför alltihop, och prata har dom nog gjort. Vi har inte vetat om detta, förrän nu, för 3 veckor sedan, och som skrivet och sagt, vi blev jätteglada.

Ingen som inte stått henne nära, VET vad hon gått igenom, eller hur dåligt vi mått, för att inte kunna räcka till. Att skjutsa hit och dit, ordna kontakter, prata med myndigheter, betala räkningar, försöka bringa ordning i papper, och att sedan hantera hennes smärta och depression…det har varit jobbigt, och ingen kan leva någon annans liv, utan att förgås själv, så är det bara.

Så, nu vore ju allt toppen och hur bra som helst, om det inte fanns dom som INTE tycker att detta var roligt överhuvudtaget. Utan dom anser helst att mamma ska leva ensam med sina tårar i minst 2 år, för att visa att hon inte glömt bort vår pappa…typ.

Och som dessutom har mage att tro, att det mamma sagt i telefon till en specifik person, varit osanning, då hon grinat och varit ledsen, för hade det varit sant, hade hon inte varit sambo idag. Ehhh, ursäkta, men då kan just den här personen inte ha hört på hennes röst, hur sant allting varit.

Vår mamma har inte varit den mamma hon var förut… inte en endaste dag sedan olyckan, tills hon nu berättade om Bosse och hur vi alla bemötte detta besked, nu är hon precis som hon alltid varit, nöjd, glad, vill göra saker och leva sitt liv, och det känns bara så rätt.

VARFÖR ska någon måsta vänta innan dom går vidare… vänta på vad??? Vänta 2 år och se om du lever själv, eller? Gå och må dåligt och inte få något uträttat överhuvudtaget under flera år, bara för att någon tycker att det är så man ska göra, varför? Jag förstår det inte, och det är väl ändå upp till var och en vad dom gör med sitt liv.

Vår mamma älskade pappa, även vi, våra minnen med honom kan ingen ta ifrån oss, inte heller mamma kommer att ”glömma” bort 50 år av sitt liv tillsammans med honom, dom sparar vi hos oss, var för sig, och nu kommer vi att få fler minnen tillsammans med mamma och Bosse, att lägga i minnesbanken, så är det och inget kommer att ändra på det. Ha en fin måndag, allihop!

Ringsignal

Av , , 2 kommentarer 2

Nu har jag skickat en present till Britt som fyller år idag. En ringsignal, dom sjunger Happy Birthday to you.

Signalen hittade jag på denna sida: www.hampis.se/

Dom har hur många roliga signaler som helst och det är inget abbonemang, utan man betalar en summa/ringsignal och det är allt. Skönt, med tanke på allt fuffens det kan var med såna här saker man laddar ner till mobilerna.

2 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Slutspurten

Av , , Bli först att kommentera 2

 

Inte så stor viktnedgång igår, -0,4kg, men det var minus. Nu går vi in i slutspurten då det bara är en vecka kvar så om jag vill vinna några pengar får jag ta mig en snål vecka :-D
Nä, ärligt talat, jag gör detta för min skull, inte för pengarna, men jag sa till Åke igår, nu är det väl ändå läge för att vi skulle få lite flyt på sakerna, lite ingifter och inte bara utgifter. Hade jag sett på denna kurs med enbart tävlingsinsikt, så hade jag inte gått och styrketränat eftersom musklerna väger mer än fettet. Men då hade jag säkert varit tillbaka på ruta ett, efter en inte allt för lång tid. Jag föredrar att bli av med det onödiga, en gång förr alla, då får det väl ta tid då.
 
Idag är det begravning, inget man önskar att gå på, men det känns rätt att göra det. Vi var gud föräldrar till hans son. Inte för att det idag betyder någonting, Jennifer undrade nämligen varför dom dels fick välja själv, vilket inte vi fick, och varför dom valde oss. Jag sa att det är mest en kvarleva sedan länge tillbaka, om föräldrarna dog så fick gud föräldrar hjälpa till med dom kvarlevande barnen. Nu får ni rätta mig om jag har fel. Så när Tex och Pirjo, valde oss som gud föräldrar så fick vi mest ta det som en komplimang, att dom skulle ha litat på att vi hade tagit hand om deras son. En fin gest av dom.
 
Ikväll blir det till att baka inför morgondagens loppis, ställa i ordning alla saker därnere och sedan ska jag luta mig tillbaka i soffan och bara andas…skönt!
 

Ni får ha en bra dag och förhoppningsvis en regnfri sådan, det enda jag är tacksam över, när det gäller regnet, är att detta regn inte kom som snö, för hur tusan hade det då sett ut?