Etikett: skratta

Som en fis i rymden!

Det sved ordentligt i plånkan, igår. Hämtade Audin, tankade full tank, drog iväg på ombesiktningen och jag fick gräva fram 10 000:-…kaching…hohoo…där flög en fluga upp ur börsen, som ekade småtomt.

Men, det var absolut en njutning att köra den bilen, kontra Åkes Volvo :D Nu är det nya framdörrar som skulle ha varit fixade, sen är det bara att hålla efter, den där bilen har kostat så mycket nu att vi får ha kvar den tills den ramlar i smulor.

Efter middagen åkte jag och Nicco ner på stan. Hon hade sett ett par skor som skulle kunna passa, och sen ville hon hitta på nån present till mormor, som fyller år nu i helgen. Avslutade med en fika på Espresso house, of course!

60540201_10157129982096585_4015230818971549696_nIdag blir det ett besök på Ullas, där jag lovat en pigg 30 åring, att få bjuda på en räkmacka. Det fick bli presenten för att hon fyllt 30, passande tycker jag, då får ju även jag nåt :D

Har sett klippt på folk som driver med andra, och här handlar det om en pruttmaskin, som dom utsätter andra för, och alltså, man skrattar, det hjälps inte. Och jag tycker det är hysteriskt roligt att en fis, kan få så mycket uppmärksamhet, seriöst, för det är väl ändå ingenting, det är luft…som en fis i rymden…

Och som vanligt, jag tvingar ingen till att titta eller lyssna, ni gör som ni vill :D

Undrar om dom som bli rädd eller arg, egentligen blir det för att dom inte vill att nån annan, förbipasserande ska tro att det var dom? ”-Det var inte jag!!!”
Nå, det får vara som det vill med det. Nu ska hunden ut och jag ska känna efter om det kommer att bli utomhusväder idag, känner mig lite lurad av det fina vädret dom påstår att vi ska ha, på vädret på teven. Men nån gång ska dom väl gissa rätt, tycker jag.

Hoppas på en fin torsdag, för er alla och ger er en bild på min storebror Sivert, min killing Mattias och jag, förstås :D

IMG_2229-718x1024

Ren skräck eller kanske fascination!

Av , , 2 kommentarer 12

När vi höll på närma oss slutet med allt jobb, nere i rosa rummet, bar jag ner en blomkruka med tygrosor, som jag ställde på min egenhändigt, ihopskruvade stephylla:

53835414_10156982087696585_3395425183702450176_nGick ner dit, varje dag, för att ställa fram nåt eller fundera ut en fortsättning. Dag 4, efter blomkrukan kommit dit ner, så möts jag av detta:

53377779_10156982087551585_8817473803199184896_nOch hur i hela…har den hamnat på golvet???

Jag låter tankarna gå runt några varv, tar sedan resolut upp blommorna och klämmer ner dom i krukan igen, och ställer den där den stod.

Pysslar på med annat därnere och plötsligt börjar det prassla i krukan. Gissa om hjärtat och andningen upphörde under en kort stund. Jag står och stirrar på blommorna som faktiskt rör sig och *TJOPP* så flyger hela buketten upp och landar på golvet igen. Känner lätt skräck eller kanske fascination, jag förstår ju egentligen inte vad som pågår.

Tills jag plockar upp den igen och inser att dom böjliga plastbeklädda metallrötterna, som jag vikt ihop så dom liknar en bläckfisk, gör att dom pressas utåt och sedan uppåt och därför kan rosorna hoppa ut. Jag böjer dom sedan huller om buller och nu står dom precis där jag ställde dom :D

53639362_10156982085946585_3723815449691947008_nMysteriet löst!

Nicco ringde igår och var sugen på en fika, ute, så vi åkte på Avion och där bjussade hon på kaffe och en bulle, efter små inköp i affärerna. Det tackar man ju inte nej till.

53302393_10156982490751585_5382562373804490752_nVad jag däremot skulle ha avstyrt, var att som en god mor, försöka hjälpa Nicco att nå det där paketet med djupfrysta vegkorvar, som låg längst in, längst bort i frysdisken.
Jag gör ett svanhopp med en tvåsidig twist, dubbel revbens rullning och landar där så fint på kanten. Känner hur revbenen far över varandra, typ, med ett konstigt ljud.Och får tvärt, lite svårt att andas, och mitt i det ska vi skratta åt eländet, inte kändes det bättre, med skratt, och då kunde man inte sluta heller.

En god samarit passerade och frågade om vi behövde hjälp, och ja, sa Nicco, vi når inte paketet i disken så han plockade upp det i ett svep, varför kunde vi inte ha väntat på honom, kan man ju fråga sig, så här i efterhand. Men det vet man ju, hur lätt det är att vara efterklok...

Screenshot 2019-03-11 08.57.28Åke frågade senare på kvällen, hur det kändes. Mja, det känns ju värre än från början, och nu i natt, har det varit nalta besvärligt, ja det vet ni ju, är man van att ligga på sidan så blir det svårt. Jag kunde ta mig lätt åt vänsterhållet, men har ju vaknat varje gång jag ska till och röra på mig. Så jag sjukskrev mig, det funkar inte riktigt att ha det så här i det jobb jag har.

Snacka om att man börjar känna sig ranglig på nåt sätt. Svanskota känns som om den suttit lös i snart 9 månader, den kluckar då jag rör mig i sittande ställning, mina armbågar är slut, ingen höjdare att bära saker eller när man råkat ligga konstigt och man vaknar och tror att man brutit armarna i sömnen. Och nu det här, på allt annat.

Nej då får man söka roliga saker att lyssna på, läsa om eller som det här lilla klippet på valpen som saknar fäste :D

Och med detta önskar jag er alla en fin måndag!

Det är INTE roligt, men…

Av , , Bli först att kommentera 13

Det är inte roligt med halka, men jag är ledsen, att se dom som halkar, kan vara en smilbandshöjare :D

Vet inte om jag delat detta förut men då är det bara att hoppa att se på det. Kan tillägga att jag själv besitter en hel del erfarenheter av både ”halka och snava” situationer.

Det roliga är inte att någon ramlar, men hur man försöker upprätthålla nån typ av balans, det fäktas med armar och ben, det slängs saker och det trippas på tårna, i desperata försök att hålla sig upprätt. Skam den som ger sig!

Känner mig lätt okoncentrerad på mornarna, vet kvällen innan, vad jag ska blogga om, ibland kan jag tänka hela stycken, hur jag ska skriva, sen slår jag igång datorn på morgonen, och TJOPP, så var det som att börja på ruta ett…tomt, nada, kommer inte ihåg vad jag tänkte på.

Detta är dock ingen nyhet, så har det varit sedan jag började blogga för snart, 10 år sedan…WOW!!! 10 år är inte dåligt :D

Och jag har fått tips på hur jag ska göra, skriva ner stödord, blablabla, och jag vet, det är jättesmart, men jag tror ju, varje dag, att jag ska komma ihåg det i alla fall, hopplösa människa :D

Nå, ett som jag brukar göra, är att ta kort, spara bilder på skrivbordet och där kan jag ibland hitta den där lösa tråden, som jag försöker komma ihåg. Men så var inte fallet idag, däremot kan jag bjuda på ett litet skämt, så här på tisdags morgonen:

49400025_2246719638694917_1277103835361312768_nJag vet nu, vad jag tänkte skriva i söndags…Åke fick in 7 rätt på V75 i lördags, visst har ni hört om det förut? Jo, han har vunnit några gånger nu, tyvärr var det en andel så någon jättesumma blev det inte, men nästan en tvåtusing, och det tackar man ju inte nej till.

Och med detta önskar jag er alla en fin tisdag!

50201701_10156859631681585_3701068018697109504_n

Present tips…kanske… :D

Av , , Bli först att kommentera 12

Tror nu att jag gjort bort julklappsinköpen…fast jag vet, att tro, är inte att veta *suck*. Var på Avion en sväng igår eftermiddag, och det gick ju bra, förutom att det hade säkert funnits p platser närmare ingången om jag varit där tidigare.

Det är många nu, som rör sig runt hyllorna på affärerna i hopp om att hitta den perfekta klappen, absolut bäst är det då man ramlar över nåt, när som helst under året, och det står namnet på den personen man har i tankarna, på grejen.

Händer dock inte så ofta men ibland så :D

Har lånat bort bilen idag så jag ska inte göra nåt…nada…så skönt. Fast en liten lögn, när har jag någon gång i hela mitt liv, inte gjort nåt överhuvudtaget. Har adrig hänt, har till och med gått i sömn ibland :D Så…ett påstående med viss modifikation.

Letade efter ett specifikt inlägg i min blogg men hittade det inte men jag fann annat som jag tyckte var roligt, så jag kopierade och lägger ut det, igen, fast 5 år senare :D

En kvinnas VECKA PÅ GYM!

Om du läser detta utan att skratta högt, är det något fel med dig. Detta är tillägnat alla som någonsin försökt att få till en regelbunden träningsrutin…

 ”Kära dagbok.

Till min födelsedag i år köpte jag en veckas personlig träning på det lokala gymmet. Även om jag fortfarande är i fin form sedan jag blev korad till skolans främsta gymnast på gymnasiet för 43 år sedan bestämde jag att det vore en bra idé göra ett försök.

Jag ringde till gymmet och bokade upp mig med en personlig tränare som heter Christo, som identifierade sig som en 26-årig aerobicsinstruktör och modell för idrotts- och badkläder.

Mina vänner verkade nöjda med min entusiasm att komma igång! Klubben uppmuntrade mig att föra dagbok för att kartlägga mina framsteg.

Måndag:

Inledde min dag klockan 6:00. Svårt att komma ur sängen, men tyckte det var väl värt det när jag kom till gymmet och fann Christo väntandes på mig. Han är något av en grekisk gud – med blont hår, underbara ögon och ett bländande vitt leende. Woohoo!

game_4607_character_700x700-1Christo gav mig en rundtur och visade mig maskinerna… Jag njöt av att titta på det skickliga sätt på vilket han instruerade sin aerobicsklass efter min träning idag. Mycket inspirerande!

Christo var uppmuntrande när jag gjorde mina sit-ups, men min mage värkte redan från att ha gått och hållit in den hela tiden han var i närheten.
Detta kommer att bli en fantastisk vecka!

Tisdag:

Jag drack en hel kanna kaffe, men jag tog mig till slut ut genom dörren. Christo fick mig att ligga på rygg och pressa upp en tung skivstång i luften och sen satte han vikter på den! Mina ben var lite vingliga på löpbandet, men jag klarade de två kilometerna. Hans belönande leende gjorde att det var värt all möda. Jag mår toppen! Det är ett helt nytt liv för mig.

Onsdag:

Det enda sättet jag kan borsta mina tänder på är genom att lägga tandborsten på handfatet och flytta min mun fram och tillbaka över den. Jag tror jag har ett bråck i båda bröstmusklerna. Bilkörningen är OK så länge jag inte försöker styra eller stoppa.

Christo var otålig med mig och insisterade på att mina skrik störde andra gym medlemmar. Hans röst är lite för KÄCK så tidigt på morgonen och när han skäller blir det ett nasalt gnällande som är mycket irriterande. Det gjorde ont i bröstet när jag klev på löpbandet, så Christo satte mig på trappmaskinen. Varför i helvete skulle någon uppfinna en maskin som simulerar en aktivitet så gammalmodig som hissar? Christo sa att det skulle hjälpa mig komma i form och njuta av livet. Han sa något annat skit också.

Torsdag:

Rövhålet väntade på mig med sina vampyr liknande tänder som exponerades då hans tunna läppar drogs tillbaka i ett hajleende. Jag kunde inte undgå att bli en halvtimme försenad – det tog så lång tid att knyta mina skor.

39-42472159a6be9066163Han tog med mig för att träna med hantlar. När han inte såg det, sprang jag och gömde mig på toaletten. Han skickade nån spinkig kärring för att leda reda på mig.
Då, som straff, satte han mig på roddmaskinen – som jag sänkte.

Fredag:

Jag hatar den där jäveln Christo mer än någon människa någonsin har hatat någon annan människa i världshistorien!!! Dumma, spinkiga, anorektiska lilla skitaerobicsinstruktör! Om det fanns nån del av min kropp jag kunde röra sig utan outhärdlig smärta skulle jag slå honom med den.

Christo ville att jag skulle jobba med mina triceps. Jag har inga triceps! Och om du inte vill få bucklor i golvet, ge mig för fan inte en skivstång eller något som väger mer än en smörgås!

Löpbandet kastade av mig och jag landade på nån slags kost- och hälsoinstruktör. Varför kunde det inte ha varit någon mjukare, såsom dramaläraren eller körledaren?

Lördag:

Satan lämnade ett meddelande på min telefonsvarare och undrade med sin retsamma, gälla röst varför jag inte dök upp idag. Bara ljudet av hans röst fick mig att vilja slå sönder maskinen med min almanacka, men jag saknade styrkan att ens använda fjärrkontrollen och tvingades ligga elva timmar i sträck och se Väderkanalen…

Söndag:

Jag har bett kyrkans taxi att hämta mig för gudstjänsten idag så jag kan gå och tacka Gud att denna vecka är över. Jag hoppas också att min man kommer att välja en rolig present till mig nästa år – som en rotfyllning eller en livmoderoperation. Jag säger fortfarande att om Gud hade velat att jag skulle böja mig, hade han spridit ut diamanter över hela golvet…

27544609_10156019350786585_4606607631125098496_nOch med det önskar jag er alla en fin lördag!

Kan inte svära på att det var svordomsfritt!

Av , , Bli först att kommentera 17

Moment 22, har vi väl alla hört talas om, lite som att leta efter dina glasögon, fast du behöver dom, för att hitta igen dom:

46792907_10156752117476585_1180856809418653696_nDetta moment finns lite överallt, och nu senast fick jag höra om det via en vän, som känner en person som sitter i rullstol. Denne person skulle vaccinera sig och för att komma sig till vårdcentralen, skulle det bokas sjukresa.

Jo, man får ju inte ta färdtjänst till vårdcentraler eller dylikt, om man nu inte bara ska träna eller nåt sånt. Nå, sjukresa fick inte bokas, eftersom det var en drop in tid. Då ringer dom färdtjänst, som i detta fall är via special fordon, eftersom personen i fråga sitter i rullstolen och inte är mobil, i övrigt.

Problemet blir här, att specialfordon ska bokas en dag innan, för att säkert veta att man får resan, men, till en drop in tid, får man bara boka dit resan…jepp, alltså vet man inte om man tar sig hem.

Och till råga på allt, får dom till svar att man inte kunde boka en tid, för att ta vaccinet, alltså hos sköterskan, dessutom var det inte ens säkert att det skulle finnas kvar, då dom kom dit, eftersom trycket är stort. Jojo!

rokoteruisku_rokotuksetVi hade en 22:a då Theresé var liten och jag började jobba och hon hade inte fått nån plats inom barnomsorgen. Åke var arbetssökande, och blev plötsligt erbjuden ett jobb, men vi hade ju inte barnpassning, han fick inte tacka ja till jobbet, utan att ha barnomsorg, och barnomsorg fick vi inte, så länge man inte hade ett jobb.

Hahaa…

ee97dd960abb23dca18e96ea485259c6Hittad på pinterrest.se

Tur att det fanns en man som hjälpte till, i detta fall, han tog numret till högsta hönset när det gällde omsorgen, och se…det löste sig, men jag vet inte om det var svordomsfritt :D

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Det finns en klick människor…

Av , , Bli först att kommentera 17

Ni som läste inlägget igår vet att Lennart är spårlöst försvunnen. Han har ännu inte dykt upp och jag börjar oroa mig över att kanske hitta en avkapad fot i brevlådan med en lapp om eventuell lösensumma. Oh milde tid!!!

45736509_10156711112391585_2332584038239305728_nNå, om man bortser från att det på sätt och vis, går att skämta hur mycket som helst om det här, så är det ju i grund och botten, fortfarande ett brott. Nån har varit in på vår gård i syfte av att stjäla nåt, som dom också gjorde.

Ja jag skriver dom, eftersom jag har svårt att tro att en ensam själ, bar iväg skelettet, med alla tillhörande saker, utan att ha fler än två armar. Lennart väger dessutom en del. Nu har i alla fall mitt inlägg på FB, delats 23 gånger och inlägget i Tipsgruppen har fått många reaktioner.

45609690_10156711099656585_2934604016367173632_nSå jag tänker i alla fall att dom som for med honom, kanske får kalla fötter, för hur ska dom kunna använda sig av Lennart utan en stor risk att bli ifrågasatt. Det bästa vore ju om dom satt honom i bilen och sedan blev stoppad av Polisen, för nåt rutinuppdrag, så upptäcker dom Lennart och vet att det kommit in en anmälan om stöld *gnuggar mina händer och hånskrattar*.

Sen undrar jag om dom som läste min anmälan, skrattade dom med. Man kan ju fundera hur många som blivit av med ett skelett. Svårt när man skulle fylla i eventuella kännetecken också, jo…han saknar händer och har en spricka i skallen :D Jag skrattade själv, en del, när jag höll på med anmälan, man kan ju inte annat.

Nä, jag vill inte tro illa om människor, vill inte heller vara misstänksam till höger och vänster, jag tänker att dom som gör såna här saker, ändå bara är en liten klick, och man har otur om man råkar ut för den lilla skaran människor som inte vet hur man beter sig och vad som är rätt eller fel.

e6ac81a14e214b6506ca5ea6ab8a0ebeHittad på pinterrest.se

Så finns ju även den ännu mindre gruppen som gör såna här fel, men som sedan ångrar sig och gör om, samt gör rätt…jag kommer fortsätta att hoppas, att dom som for med Lennart, tillhör den gruppen. För lämnas han tillbaka en kulen natt, så kommer jag att ta tillbaka anmälan och meddela alla att killen är tillbaka och sedan är det inget mer med det.

Önskar er alla en trevlig torsdag!
45625104_10156711018681585_8556032572591702016_n

Strömförande…

Av , , 2 kommentarer 16

Mammas särbo, Bosse, är ju elektriker, så även, Niccos Adam. Så dök denna lilla roliga sak upp på FB, och kan man annat än skratta, barn, dom kan, dom :D
Nu skriver jag ut den och ska ge den till Bosse, så kan han hänga upp den på kylskåpet :D

16299212_10154921911099362_1880229633358674314_nMen visst ligger det en viss sanning i dessa ord, det man är van att göra, och har lärt sig från början är ju inget man tycker är svårt. Fast en som aldrig gjort det förut, kan vara lätt avis, på dennes kunskaper, och tänka att dom måtte ha kämpat hårt, för att komma sig dit.

Å andra sidan, många har nog kämpat hårt också, vi lär oss på olika sätt, en har lättare än andra, att ta till sig dom skrivna orden, andra lär sig bäst by doing (som jag). Andra grejer sitter i ryggraden och det har du lärt dig som liten, medan andra fått annat med sig hemifrån, som kanske inte är relevant i just deras arbete.

Ett är väl säkert, utan intresset för just det där du vill hålla på med, så lär man sig knappast nåt, då går det in, ena vägen och ut, den andra. Tror det var jag och Tina som pratade om elever och hur man var i skolan.

Hon gissade rätt på mig, jag gick mina egna vägar, ingen skulle minsann sätta mig på plats. Kommer ihåg historia, geografi och sånt där tjafs. Jag var totalt ointresserad, kunde för mitt liv, inte begripa, varför just jag, skulle slösa bort min tid på något som jag aldrig i hela livet, skulle arbeta med.

Och som jag visste, enbart skulle läsas in, göras prov på, och sedan skulle det vara borta och glömt, för min del. Så, istället för det dom höll på med, så gjorde jag en uppsats om hur man deklarerar. Och jag gjorde det med bravur, dock utan betygsättning eftersom det inte ingick i läroplanen…ojoj. Kommer ihåg känslan över att jag tyckte jag var så duktig, och vilket jobb jag la ner  det där :D Min lärare i SO, var stolt, men ändå med en viss uppgivenhet, hahaa…ja, jag förstår honom. Fast det var aldrig lönt att försöka resonera med en tjurskalle :D

16299310_10154938021436585_9166401567020736234_nOch jag förstår alla andra som håller på med det lärande yrket, som måste vara otacksamt många gånger. Elever som inte vill, som mopsar sig och som förmodligen inte ens begriper, att ni är där, för deras skull, och ingen annans.

Jaja, nu är det i alla fall fredag, jag mår gott, och hoppas att även ni gör det.

16422953_10154938021701585_4637953790741188761_o

Fortsätt le…och se glad ut :D

Av , , 8 kommentarer 13

Började gårdagen med ett tandläkarbesök, ja, inte så att han kom hit på besök, men jag gick dit :D Nu sitter det en lagning på min rotfyllda kindtand, härligt! Inga garantier dock, han tyckte nog att jag skulle gjort en betydligt dyrare investering men jag kontrade med att om alla skulle resonera som han så fick dom ju inga kunder…dom lagar och allt håller i eveigheter. Jag är en av alla dom som håller tandläkarna sysselsatta, jodå. Borde få lite cred för det :D

Jag och Tina fastnade i telefonen i över en och en halvtimme, vi har så mycket att avhandla så man önskar ju att vi hade bott närmare, så hade vi kunnat prata lite mer, öga mot öga. Kan ju sakna våra kaffedejter och utflykter. Men men, livet ser ju ut som det gör, och vissa saker är svårare att styra över, än andra.

2015-02-20-2041_54e78dcf9606ee3ab848c8de

Sedan hade jag och Helena en liten kaffe och lunchdejt på Brobergs. Vi testade deras räksallad och den var jättegod. Pratade om allt mellan himmel och jord, bland annat våra vigselringar. Jag med min, som jag fick indirekt, fick av min svärfar då han gav mig min svärmors smyckeskrin, då hon hade gått bort.

Vi vet inte vem som haft denna ring, men den är graverad med datum, 24/6-1812. Ganska coolt, kan jag tycka, en sån gammal ring och den hänger med än. Det enda jag gjorde med den var att dom fick lägga ny gravyr på utsidan, då den som satt där, höll på nötas bort. Så jag passade på, medan man ännu kunde ana hur den skulle sett ut, för 200 år sedan.

IMG_2027Nu ska jag berätta om 2 kockorötter (ursäkta uttrycket, men det är lite mildare än att säga idioter), som jag mötte i förrgår. Jag kom körandes på Vallmovägen, i riktning mot Preem. En äldre kvinna går där på Preem sidan, och plötsligt, kommer en bil, ner körandes från Vännäsvägen.

Till er som inte vet, så är denna lilla vägstump, enkelriktad och man får bara köra upp på Vännäsvägen inte ner. Kvinnan ser förvirrad ut, hon vet förmodligen att inga bilar får komma ner där, och hon vet inte vart hon nu ska gå, bilen kör inte ens ut i rätt vägbana, utan kommer rätt emot mig och svänger sedan in på Preem, där det är enkelriktat, från den sidan. Snyggt jobbat…NOT!

Inte nog med detta, efter den bilen, kommer en till, och den här kommer ju så nära min nos, att hade jag halkat till på gaspedalen, hade vi kört in i varandra, och han gör samma sak, men den här gången blir han ju tvingad att köra över vägen till rätta sidan, och förlåt, jag vet, det är omoget, men mitt finger kunde inte hållas tillbaka…ni vet, det där lååånga fingret!

Dessa 2 bilar har med andra ord, kört i fel riktning, 3 gånger under loppet av några sekunder. Först körde dom över vägen på Vännäsvägen och där är det dessutom mitträcke, sedan nerför den där vägstumpen och sedan sista överträdelsen, när dom svänger in på Preem, mot trafiken, alla 3 gångerna. Tur för dom att dom inte fick fler möten, kunde ha slutat illa!

Idag är det enligt FB, World Smile Day! Så dom uppmanar att säga saker med ett leende! Att sprida lite glädje och göra någon extra glad, idag. Hm…ja jag vet inte, ibland är det en hårsmån, mellan skratt och gråt, som när vi nu fick detta från Transportstyrelsen.

IMG_2025 IMG_2026

Vi har skrivit oss på en släpvagn, och dom som har en hum om vad en släpvagn är för något, torde nog kunna ana att det inte sitter någon motor på en sådan tingest. Och kan därför inte gå under motorfordon. Nej, vi behöver inte försäkra släpvagnen. Men man kan göra det om man vill ha ryggen fri, vid eventuell brand eller stöld. Lite kul, att Transportstyrelsen inte har koll på detta. Eller att dom åtminstone borde veta att detta rör sig om en släpvagn. Där hade dom kunnat spara in  på portot.

Önskar er alla en rolig, skrattfylld fredag!
0301-1024x768 11220112_10153071297123666_3128261902652541794_n 14031174_1123394647749389_2036654931_n127

I väntans tider

Av , , 4 kommentarer 13

Nu sitter jag i väntans tider, och ser verkligen fram emot nytvättade fönster. Hade varit ännu roligare om jag haft nya gardiner att hänga upp, också, men njae, fast jag kan ta ett varv nere i källaren och i garderoben, då han farit, man kan ju alltid hitta några som man glömt bort att man hade :D

Mats Alfredsson, en kille som är med på många motorevent, han var även på plats i Åmsele, och jag fastnade på två bilder, här är dom:

14361441_10209046806306352_3604258321589619070_o 14424776_10209045924564309_2690217792231667565_oSedan halkade jag in på folkbladet.nu, och titta, en bild fanns där med, och här ser man till och med däckskrynkel :D Elisabeth Jonsson Viklund, heter den fotografen:

14362691_535659619968247_2218695751557352850_o-vkwp-1000x600Sedan kan jag ju inte låta bli, detta läste jag på FB igår och man kan ju inte annat än skratta :D


Här är 17 pärlor från barn som kan lära oss vuxna ett och annat om livet.

Om mor- och farföräldrar:

1. Farmor har berättat att när hon var liten flicka var flickorna tvungna och sitta och knipa ihop benen. Idag är det inte så noga om man svänger lite på rumpan. – Tora 7 år

2. Mormödrar och farmödrar har väldigt stora behåar. De är så stora att jag får in hela rumpan och två knän i den ena gropen. I den andra får min bror plats. – Katja 7 år

3. En mormor är en som hela släkten har kommit ut genom. Då är det väl inte så konstigt att hon är lite sladdrig i skinnet. – Kristina 7 år

4. En mormor är en tant med godispåsar i fickorna. – Anders 5 år

5. …min har påsar under ögonen. – Martha 6 år

6. En farmor är en tant som inte har några tänder och så har hon tjocka lår. Hon lägger dem på nattduksbordet på natten. – Anette 6 år

7. Farmor tycker inte om att sola toppless. Det är för att hennes toppar har blivit lösaktiga. – Stina 6 år

8. Farfar är ordblind. Det vill säga, han förstår bara orden när vi skriker dem i örat på honom. Om vi skriver dem blir han ett frågetecken. – Marianne 7 år

9. Morfar är så gammal att han inte längre kommer ihåg varför han tycker om kvinnor. – Tore 7 år

10. En svärmor är straffet man får när man gifter sig med någon man inte känner. – Per 7 år

Barn också en hel del att säga om kroppen och knoppen!

11. Männen har fler framdelar på kroppen. – Julie 6 år

12. Mannen slutar aldrig att göra celler, men han kommer i en sorts ålder han också. Den kallas panikåldern. – Stina 9 år

13. En kropp är något som tar slut i skorna. – Allan 5 år

14. Om man öppnar ögonen och det är alldeles svart, då är man medvetslös. – Hilda 7 år

15. Nästan alla människor har en hjärna. De som är lite dumma har en hönshjärna. – Johan 5 år

16. Det är viktigt för skelettet att det får i sig tillräckligt mycket kalk och valium, så att tänderna kan växa och bli stora och spetsiga. – Marius 6 år

17. Det finns många sorters hud. Förhud är till exempel huden som man har framtill medan bakhuden är huden som man har på baken. – Therese 6 år

Önskar er alla en trevlig tisdag! Undrar om dom härnere på bilden jag hittade på FB, hade en bra dag, dom med?

14291643_1821641001450310_974485062564480785_n

Han sökte sällskap…

Av , , Bli först att kommentera 14

Hade 3 tider att passa igår, började på lab där jag stötte på en äldre herre, som uppenbarligen sökte sällskap. Det var jag, han och en till kvinna i väntrummet, och en massa tomma stolar, men han ville klämma ner sig mellan oss. Sa något om kylan…var tyst någon minut, nämnde att han frös om händerna då han skrapade rutan…satt tyst.

Sen började han fråga om jag hade bil, om jag bodde i närheten…ja, sa jag, vi har hus mitt emot kyrkan på Västerslätt. Ahh, sa han, då kan jag ju komma och hälsa på…fast din gubbe är väl säkert hemma? Ehh, ja…jag kunde inte annat än skratta.

Hade blivit bjuden på lunch hos mamma, men var tvungen att återvända till vårdcentralen, då det plötsligt började ramla ut kompressorer då jag gick, huvva…vilken upplevelse, och jag ville inte heller sätta upp handen då jag inte visste hur mycket som var framme. Det var en tejp som inte överlappat ordentligt, och det var ju snabbt fixat.

Läkarbesök efter lunch, fick lite starkare tabletter att ta vid absoluta måsten, vet inte om dom var så effektiva som jag hoppats på, men upplevde i alla fall ingen brand i benet i natt, utan nu var det mest som små möss, som klöste på insidan och ville ut…men jag ser ändå ljust på framtiden, läkaren sa att det fanns goda förhoppningar om att detta kommer att gå över så fort jag blir mer rörlig. Sjukgymnasten ringde också, men just idag är det inte aktuellt med övningar, måste läka ihop först.

Efter middagen for jag, Nicco och Gustav med Camaron, en sista sväng till Biltema träffen, några bilar var det där, fast kallt, så vi gick in och köpte oss en kaffe, sen gjorde vi en runda i butiken innan en raggarsväng och sedan hem till värmen.

20151007_180851 20151007_180958

Hoppas på en bra dag, för er alla!