Etikett: smink

Det är inget fel på den…

Av , , 4 kommentarer 11

Jag satt och tänkte på hur vi människor är, ja, väldigt olika förstås, men det här med utseendet, och hur man upplever sig själv. En säger att den är missnöjd med sin näsa, medan den andre svarar att det är väl inget fel på den.

nasapazBild hittad HÄR
Och det kanske det inte är heller, men personen som tycker det om sig själv, vill säkert inte höra det. Det är dennes känsla, och man ser på sig själv, på ett annat sätt, än vad andra gör.

Sen kan man heller aldrig vara säker på att den som avfärdar, ”problemet”, säger det för att vara snäll…eller rent bara för att det är inget den har tänkt på.

Jag har ju haft några år nu, att tänka efter på hur jag själv upplever andra människors utseenden, och nu tänker jag i första hand på detta med att vara ansiktsblind. Jag vet ju idag (nåt jag aldrig tänkt på förut) att jag är noga med detaljer på en annan människa.

Hur näsan ser ut, tänder, ögonbryn, hår, hur dom går och står. På det kan man ta igen många 😀 Sen finns det dom som jag inte sett på många år, och jag lovar, skulle dom ringa på dörren skulle jag aldrig veta vem dom var.

kroner

70322910155058069465258634452222oVar det Lasse eller kan det ha varit Karlsson på taket? 😀 Bilder lånad HÄR och HÄR

Och kolla in likheterna, på dom här:

10177296_976475399086533_4477214271610281955_n 12027632_976475265753213_5500626358118947500_n 12795451_976475205753219_1817684057579790939_n

Men jag vet inte att jag någonsin tänkt, att det där skulle ha varit åtgärdat, på en annan person, att jag tyckt att något sett knepigt ut. Jag är däremot tacksam för allas olikheter, och det är inte utseendet för mig, som gör personen, utan det är hjärtat på den som betyder något, och som gör en annan människa vacker. Inte bara på insidan, utan även utanpå 😀

Ordet fåfänga är något som dykt upp här, på senaste dagarna, och fåfäng, kan man nog vara på olika sätt. Det kan handla om vissa rutiner, man gör varje dag, för att uppnå en förnöjsamhet, över sitt utseende, det kanske handlar om kläder, för andra, eller att bara göra det man kan, för att må bra.

Sedan vet jag att saker man gör på rutin, plötsligt kan ändra sig, sen sitter man där, ett år senare, och undrar hur stackarn man orkade hålla på, med just det där, fast man vet att då man gjorde det, var det något man sa, att man aldrig kunde tänka sig att ge upp.

Jag kan ju inte låta denna bild passera, såg den på FB och den får avrunda , detta lilla grubbleri, och så önskar jag er alla, en trevlig fredag!

Smokey-Eye

Det är en del som hör till…

Av , , 3 kommentarer 8

Bakning och dukning och röjning, det är sånt som hör till då någon fyller år och ska ha kaffe & tårtbesök:

001 002 003Och en viss väntan också:

005

Vi blev några stycken, här är Tina och Nicco, Tina, numer assistent även till Nicco, hon har som fullt upp, är det inte jag så är det någon annan. Även Winstone ska det passas på:

bild 1(2)021

Ett sugrör följde med i paketet, Tina hade hört talas om katternas favvo leksak, men detta sugrör visslar det i då man blåser, och det gillade inte riktigt Winstone:

bild 2(4) bild 1(3) bild 4(4)

Hon fick en del bil saker, till Amazonen, samt ett medlemskap till Amazonklubben, kaffemaskin, smink, ljushållare, pengar, presentkort, och baslåda, och annat smått och gott. Sockarna, Theresé, gick hem (fjärrkontrollen också) 🙂

Åke matchade inredningen, tyckte Tina som knäppte ett kort, han får passa sig så han inte hamnar i en heminredningstidning!

bild 5

En bra dag med trevligt sällskap!

bild 1(1) bild 4(2) bild 2(2)

Idag ska det laddas inför vardagen igen, jag är inte helt återställd men betydligt bättre än förra veckan, så jag tänker köra på, och Nicco ska testa att åka till skolan igen, hon får väl känna efter, trött är hon definitivt, och kan sova hur mycket som helst, helt otroligt, går och lägger sig 22 och blir uppväckt vid 14 tiden och låter fortfarande trött… så har det varit.

Hoppas på en fin söndag, för er alla!

 

Har du rätta knycken?

Så lyser äntligen solen, det känns varmt utanför dörren, även om det blåser och DÅ… släpper man ner persiennerna så man slipper få f-nskapet i ögonen… så typiskt, kan hända att man gör det av en anledning till, man vill inte se skiten på fönstren 🙂

Vi skymtade nåt på tv:n i går som gjorde att jag fördes tillbaka i tiden, jag var nog runt 14-15 och satt på brorsans moppe uppe i stugan. Jag övade och övade för att få upp den på bakhjulen och se, det är som dom säger, övning ger färdighet. Jag fixade det till slut och det gick fint, vet dock inte om jag skulle klara det idag, men å andra sidan, såna saker brukar fastna och sedan sitta i ryggraden.

Det handlar ju om att inöva, antingen för att man har ett intresse av att lära, eller en sak man gör för att man måste, och sedan blir det till rutin, för dig, men för någon annan som inte gör det dagligen dags, så undrar dom hur sjutton man klarar av det.

Precis som när man vänder plättar (jaja, för er som inte vet, tunnpannkakor då) i stekpannan. Det kan jag också göra, och kommer ihåg då jag fick för mig at jag ville testa, inte alls så krångligt som det ser ut, det gäller bara att ha rätta knycken 🙂

Tina gick på långpromenad med Winstone igår och hon undrar om det är någon som saknar en takpanna, ser ut att ligga därnere vid hundtoan på Västerslätt:

bild 1(1)

Och ett upphittat föremål till, någon som tappat den (dock inte alltför ovanligt ”fynd”)?

bild 2

Hon har precis som vi, upptäckt att pinnar är något som söker sig till Winstone, antingen till hans käft eller så fastnar dom i pälsen:

bild(3)

Vet en dag då jag gick nere vid ån och han hittade en lååång grövre pinne. Det går ett tag så ser jag ju att den fastnat på något sätt, jag får Winstone till att stå still, svårt för honom då något sitter fast och han vill bli av med det. Pinnen sticker ut en meter åt vardera håll, under halsen, den har kommit igenom ringen på halsbandet och den sitter som i berget.

Jag hinner bli lätt oroad och undrar hur fasen jag ska få bort den, jag tar i det jag har och sliter, så lossnar den plötsligt och tur var ju det, den var så pass grov att jag inte hade kunnat bryta av den heller. Det hade varit en syn det, en vovve som springer runt med en 2 meters pinne i halsbandet och stoppar upp all trafik i bägge riktningarna, det är bred last det!

Apropå Tina, så fixade hon lite ansiktsbehandling till mig i förrgår och sminkning, detta var en del av allt hon använde:

bild 2(1)

Jag törs inte skriva något om det, då blir det väl fel, men om ni har funderingar så kan ni säkert ställa frågor och jag vidarebefordrar dom till henne.

Önskar er alla en toppen lördag!

 

Nu var det gratis

Av , , 4 kommentarer 6

 

Jag känner mig verkligen smickrad, jag hade över 64 000 besökare i förrgår, närmare 18 000 dagen därefter, men jag tror inte riktigt på det där, faktiskt, utan VK:s statistik räknare har förmodligen fått ett frispel… eller två. Men det kan jag ju knappast göra något åt, utan jag får väl låtsas att man plötsligt blivit jättekändis och populär 🙂
Ännu mer smickrad blev jag då jag ställde mig på vågen i morse, 1,8 kilo mindre sen i fredags, alltså på 4 dagar, inte illa pinkat, tycker jag och klappar mig stolt på axeln.
Vågen som förövrigt är alldeles splitterny, kolla här:
Den fick jag minsann alldeles gratis, apropå gårdagens blogginlägg om gratis saker som man egentligen betalar för. Jag har nämligen varit med i något som heter GFK, där ska man en gång i månaden fylla i vad man handlar, inte mat, utan schampo, tvål, smink, kläder, hushållssaker och såna grejer.
Sedan får man poäng och dom poängen får man sedan byta in till saker man vill ha. Jag valde vågen och fyra av dessa koppar, samt en Alvar Aalto ljusskål:
Kolla in min grytlapp som jag fick av mamma igår, den som hänger där bredvid koppen. Den har hon köpt på någon marknad dom var på i helgen och jag tyckte tyget var jättefint, ingen som vet om dom sett det någon stans här i stan? Hon som gjorde grytlapparna hade köpt det i Finland, men jag tänkte att det kanske kanske, kunde finnas en liten stuvbit, även här, har man tur så 🙂
Förra gången jag valde mig något från GFK så tog jag kameran som jag fotar allt med i dag. Det är ju fint att man får saker för det man gör, men nu gav jag upp, jag känner inte att jag ids hålla på mer med det utan pysslar på med annat istället. Så jag tar mina gratis saker och tackar för mig, tack tack!
Jag fick sällskap en bit på min promenad igår, Ingegerd och Jan A dök uppe därnere i backen och hade ärenden åt samma håll så vi gick tillsammans en bit. Idag ska jag gå lite senare, jag ska höra med Birgitta om hon har lust att följa med, men det tar jag som sagt sen, innan dess har jag tänkt mig på barnens hus för att kolla om dom har kvar bilbarnsstols uthyrningen, vi behöver ju en stol till veckan då Sally och Theresé kommer upp. Sen går jag nog en sväng på Willys och handlar lite inför kvällens middag.
Önskar er alla en fin tisdag!
 
Maria Lundmark Hällsten