Spökerierna fortsätter men nu har jag faktiskt inget svar på vad som hände. Sitter framför teven för några kvällar sedan, och plötsligt hörs ett ljud, en duns…en dubbelduns nånstans från huset.

Åke, jag och Winstone är allihop i teverummet och ingen annan är hemma. Winstone höjer huvudet och stirrar ut mot hallen, men skäller inte, kliver inte heller upp. Vilket bara det, är väldigt konstigt. Han som reagerar på minsta sak.

Men han har dock noterat att det lät, så jag tänker att det är inte bara i mitt huvud.

Jag ids inte gå och kolla, det kan ju vara vad som helst, som i förrgår, i blåsten, och plötsligt låter det som om nån kommer upp på trappan och stampar av sig snön från skorna. Winstone gör sin berömda tjurrusning där bakbenen, knappt hinner med och skäller utav bara den.

Gissa vad det var…sopen ute på bron, hade blåst omkull. Jojo!!! Mycket liv för ingenting.

Nå, så passerar den kvällen och nästa dag ska jag ner i källaren, på golvet ligger två saker som normalt brukar stå längst upp på den vita hyllan.

HUR, har dessa två saker ens kunnat ramla ner? Jag ställer upp dom igen, tar tag i hyllan och ruskar det jag kan, ingenting, rör på sig…nada…så vad var det som gjorde att dom plötsligt hamnade på golvet, ja, jag vet faktiskt inte.

Kanske våra två katter som tvärt kom tillbaka och ville busa lite, mja, dom var ju värsta buskatterna.

Visst tänker jag att 99% av sånt som händer, kan förklaras, men det återstår dock 1% där man inte vet nånting alls. I detta fall, fanns då inga metallsaker under grejerna som plötsligt fick eget liv, inte heller var det en jordbävning. Så…you tell me! 😀

Ha en bra dag, allihop!