Etikett: spänning

Hur har det gått till?

Av , , Bli först att kommentera 9

Jag har vid många tillfällen passerat Östra station, både utanför och därinne, jag tycker det är en tuff byggnad, men allt detta glas. Och hur kan rutorna ha gått sönder?

20150921_124715 20150921_124722034

Det är inte bara en ruta som splittrats, utan det finns även vid ingången därnere. Är det folk som kastar sönder dom…bara för att? Då har man lite att göra, och inte tänker man heller på vad det kan komma att kosta, om dom åker dit. Inga billiga glas och definitivt inget billigt jobb att byta.

Men ska man gissa på ungdomar, så har man ju själv varit det en gång i tiden, och inte vet jag om man tänkte så långt. Inte heller då man gjorde hyss, att det faktiskt var någon som drabbades av detta.

En kort period i livet, så lektes det med ägg, dom där äggen skulle ju på fönsterrutor, jättekul….eller, mja, jag vet inte, det spänningen handlade om, var att reta upp dom som bodde i den utsatta lägenheten och sedan komma undan med det.

Men som sagt, det blev en väldigt kort period, en gång, för att vara exakt. Vi var ett gäng som höll på, och en kille, Tonys mamma, råkade få nys om vad som pågick. Vi fick då det extremt roliga uppdraget av henne, att torka rutorna där vi varit och kastat, hon följde med.

Och det var mindre kul, vem vill stå och putsa fönster, hahaa…jaja, hon var samtidigt bussig, och då vårt uppdrag eller botgöring var avklarad så bjöd hon oss på parisare. Och det är ju precis så där man ska ta ungdomar och barn. Dom ska göra rätt för sig, men sedan också belönas, för detta gjorde vi aldrig om, men vi tyckte ju inte illa om Tonys mamma för det, vi kanske insåg att roten till det onda, var vi själva :D

Och det törs jag nästan påstå, för det var andra saker man gjorde sedan, istället, och samma sak upprepades också, men med annat städuppdrag och annan belöning :D

Däremot vet jag inte om jag eller vi i gänget, förstörde saker, rev sönder eller sparkade i delar, njae, men otyg var det ju ändå. Kanske bristen på internet, mobiltelefoner och annat, gjorde att vi var tvungna att komma på andra saker att roa oss med, vem vet :D

Såg nyss i almanackan att jag måste på provtagning idag, så det får bli efter hundpromenaden. Sedan är det omläggning i eftermiddag, så får jag kanske min tid på fredag, då det eventuellt ska sys. Igår bokade jag in en tid på Krafttaget, för en rygg och nackmassage…det var ömsom skönt och sedan jätteont, men jag härdade och ska nu känna lite hur det känns och om jag ska boka in en ny tid nästa vecka.

Bosse på Hasses kunde inte ta Jeepen nu i veckan men på måndag ska jag lämna in den, så jag får fortsätta hålla gas vid stopp. Fick oförhappandes kaffebesök igår, Karin och mamma kom cyklandes hit från Mariehem. Så jag bjöd på kaffe och ett underbart gott mellanmål, och här är det varning för godsaker.

Det finns fullkorns kex, som heter Belvita, och kvarg som man kan hitta i den laktosfria hyllan, kolla här:

NoImageURL032

Ta ett kex, stryk på en tesked med kvargen och voila, lite cheesecake varning, gudomligt gott!

Önskar er alla en fin tisdag!

Plogbilen kan vara kul…ibland

Av , , 3 kommentarer 5

 

Igår tog vi det lugnt, och det kändes bara bra. Jag sms:ade Jan A och frågade om han och Inge-Gerd ville hänga på, till slöjdarnas hus och se på deras julhandel, och det ville dom.
Vi gick runt där, dom har ju en massa fina saker, tyvärr är många av dom rätt så dyra men det är ju någon som suttit och gjort alltihop också, dom vill väl ha betalt för det med. Jag köpte bara ett par luddiga saker till Sally, det blir nog bra.
Sedan tog vi en fika därinne, Inge-Gerd plockade fram ”storplånboka” och bjöd oss allihop, tack för det, Inge-Gerd, inte nödvändigt men det gjorde inte ont heller :-)
Detta var utsikten från café fönstret:
Dom såg ut att ha aningens mer snö än vi. Jan A tyckte att det var synd att inte Åke kunde ställa upp på bild därute vid bordet, skulle väl ha sett kul ut, med en kaffekopp nersjunken i snön, man skulle bara se röken av den. Men han kändes inte ha riktigt lust att trava runt dit… så han slapp.
Man har nog blivit lite anti mot snö, annat var det då man var yngre. Då skulle bobben eller pulka fram, så fort det började singla ner flingor. Vi hade en snitslad bana från vattentornet, ner genom skogen och ut på hockeyplanen, det fanns en värre bana och en, lite snällare.
Ibland åkte man cykelbanan ner mot Bräntbergs skolan, helt livsfarligt. Man ville dessutom ta sig så långt som möjligt och tre fjärdedelar ner så fanns en sån där sväng grind, men då ordnade vi alltid någon som stod och höll upp den, att det kunde komma bilar tänkte vi inte så mycket på.
Ibland blev man väl förvarnad och kunde svänga av, och andra gånger svängde vi av med vett och vilja och åkte nerför världens brantaste utförslut och hamnade i hörnet på radhuset som stod så påpassligt därnere. Bara för kul!!!
Kul var det också då man var hos farfars eller i stugan på Udden, och plogbilen kom, det var snudd på samma spänning som då det var dags för hölasset. På med kläderna och sedan stod man med spänd förväntan i diket och väntade på att plogbilen skulle komma med full syra och täcka en med snö. Och det gjorde den också :-)
Idag är man inte lika glad, då den kommer och öser upp allt den hittar, precis där man ska ut. Men det får vi nog allt leva med, tur ändå att vintern inte blir så lång.
Önskar er alla en fin dag!
ps. höjer ett varningens finger, detta med att stå ivägen för plogbilen är inte något att rekommendera, det kan till och med vara förenat med livsfara, då man inte vet vad snön innehåller (tack Per för att du påpekade det) ds.