Etikett: spindlar

Rädd för 🦃 eller kanske för…

Lyssnade på kvällspasset igår, på jobbet. Där handlade det om djur man är rädd för. Spindlar har ju varit en fobi för mig, helt klart. Men nä, inte idag, även om jag inte älskar dom, så vill jag inte ta ihjäl nån. Jag bär ut dom och önskar dom ett stort lycka till i den stora världen.


Kom på mig själv, just innan midsommarafton, och jag höll på stöka runt som mest, med städning och plockning. Lyfte en liten hink jag hade på köksgolvet för att fylla med vatten och därunder satt en liten filur, med långa spretiga ben. Han var ivrig att komma iväg.

Jag skulle hitta nåt att ta upp den med och börjar prata med den…jisses 😬, vad händer. Vadå prata med en liten spindel. Och det var med värsta dadda språket. -Men lilla vän, vad gör du här, och hur hade du tänkt nu…ish.

Det slutade med att han kom undan, den var lätt kamouflerad mot vår köksmatta, men det bästa var, att jag släppte det. Spelade som ingen roll, och detta hade aldrig hänt förut. Jag hade inte accepterat att veta om, att det funnits en lösspringande spindel i huset. Hade ju fått panik. Men inte nu längre, spring fri, lilla vän fast snälla, föröka dig nån annanstans, tack!

Nån dom pratade med var rädd för kalkoner.

Eh, ja, jag förstår, det kan man väl vara, fast hur ofta står det en kalkon utanför dörren 😉 Oddsen att stöta på en, är nog betydligt mindre än att en fjäril ska fladdra upp i fejjan på dig.

Hehee…men ja jag vet, är man rädd för nåt så spelar det ingen roll, hur fjaskigt nån annan tycker att det är, rädslan går inte över för det. Och logiskt tänkande existerar inte.

Ska en sväng på PMU idag, passar perfekt, för då ska jag se till och ta med lite saker som blev kvar från förra årets loppis. Dom har stått nere i källaren och tagit plats. Med tanke på att vi snart får besök, så blir det jättebra att få lite mera space därnere.

På söndag kommer Sally att husera där. Theresé och Bobby, har hyrt in sig i bussen. Källaren kan bli lite väl stor att genomsöka för den lilla katten. Han kan ju förirra sig bort alla rum och grejer. Jo, vi har fortfarande för mycket saker, men allt är inte vårat. Nicco har ett lager med grejer därnere, och säkert finns det nåt som är Theresé också. Bobby finns by the way på insta, numer.

Skönt att det bara är 20 grader ute i detta nu, och inne har vi…tadaa, 25, men det känns betydligt svalare än för några dagar sedan.

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Slog näven i bordet!

Av , , Bli först att kommentera 13

Bonus sonen är här och vid frukosten, avslöjade han att han inte gillar spindlar, njae, han är till och med, smått rädd för dom. Jag förstår precis, sa jag. Har ju själv varit livrädd för dom där små stackarna.

v13288(1)5576b62a11866Här finns den bilden

Jag berättade hur jag hade kommit över rädslan, ganska lätt, dessutom. Jag blev ju bara så less på att alltid vara rädd för att bli påhoppad av nåt långbent spektakel som skulle slå tjyvben på mig och sedan hugga av näsan eller tugga sönder öronen…fyyy alltså!

680Här hittade jag bilden

Nej, jag slog näven i bordet och deklarerade högt, att nästa jävul (läs spindel) som skulle våga sig fram, skulle jag knöla till, vilket jag gjorde och jag kände mig enormt stolt. Och där försvann den rädslan.

Sedan vet ni ju alla, som läser min blogg att jag blev rädd för nåt annat…mycket värre…fjärilar, hugaligen!!! Fast jag tänker att jag ser inte lika många av dom, så det är överkomligt 😀

28277003_10156075966446585_579854214868273478_nSen vet jag inte varför min mamma gav mig den här tavlan…trodde kanske att jag skulle vänja mig med dom små fina flygande vampyrerna…?

Idag skiner solen för fullt, liksom igår, men någon värme vill inte infinna sig. Tycker lite synd om alla som kör kalldrage idag, veteranbilar på vintervägar. Hoppas dom har bra värmepaket i bilarna, starten har ju redan gått, om jag är rätt påläst.

Vi får se vad vi gör idag, inget planerat, men en sak är jag helt säker på, dagen kommer att gå oavsett vad vi gör. Ha en fin lördag, allihop!

28058666_10156075967026585_8165449399503142281_n

Jag tar död på en myt…

Av , , 2 kommentarer 14

Vi gjorde oss en tur in till Malå igår, och tog inte bara en kaffe på Gräddhyllan/Nystedts kläder, utan Åke köpte även ett Madly halsband, till mig, bilden gör det ingen rättvisa:

13782058_10154337609691585_2191948400991438825_nHan köpte även några liter grundfärg, så nu har jag grundat, under utskicket/taket, vi har ovanför bron till stugan. Fy fasen…
Ska inte säga, kanske, att jag höll på ramla av trappstegen vid 3 tillfällen, men jag klarade mig, jussepass. Och nu vet jag också hur man kan köra slut på sina armar, i ett nafs.

Åke rev farstun, till gammhuset, så nu är det ”bara” en del kvar att ta, men det blir till nästa sommar. Förhoppningsvis, kanske, om man ber om det, så kan väl vädergudarna, ta det med sig, i en liten storm…haha, som om det skulle hända.

13781683_10154337099426585_1424766595543980704_nNu ska jag också klargöra ett faktum, jag ska ta död på en myt…det börjar inte regna för att man tar kål på en spindel, sådeså. Jag har dödat många som kommit i min väg, och solen skiner varje dag, ändå.

Nåja, jag är ingen spindelmördare, om dom bara håller sig undan, så går dom fri, men jag vill inte att dom dyker upp där jag är. Som på dasset, för att ta ett exempel.

Jag kommer in där och ser en rackare, som var på väg ut bakom spegeln, men som backar tillbaka in, som för att lurpassa på sitt nästa offer (och det är ju givetvis jag, vem annars). Nu har Theresé, så vänligt, ställt dit en uråldrig flaska Radar, ja, den här är ju säkert från 70 talet, och den hamnar nu i mina händer.

Jag sprutar Radar, följer inga bruksanvisningar, och till slut krullar spindel ihop sig och då, smackar jag till den med flugsmällan. Och det var det…förutom att jag själv, höll på falla av pinn, för all Radar som blev därinne. Det blev att göra sitt behov snabbt och försöka hålla andan, annars hade det varit över, för min del 😀
Ja, och solen sken igår, och gissa vad, den lyser idag med…myten överbevisad 😀

Och nu ska jag koka kaffe och gå ut till den stora gula, och njuta av lite värme, både i kaffekoppen och på kroppen. Ha en fin dag, allihop!

13781974_10154337604856585_6651444457914834308_n

Främlingar i duschen

Av , , Bli först att kommentera 12

Nu kan vi snacka skare, vad förvånad jag blev då jag klev ut genom dörren. Nog såg jag sandbilen, och att det visade på plusgrader, men jag missade att det regnar, och all snö, har ett lätt istäcke över sig.


Nä fy, jag som tyckte att det var så bra med underlaget, äntligen kunde man gå utan att halka omkring. Nu blir det nog att gräva fram broddarna igen, innan jag och Winstone går ut på morgon promenaden.

Jag kom ihåg att ringa Tullverket igår och stämde av nästa måndag, då jag kan åka och hämta mitt illegala sprit lager, hehee…fast nu var det ju inte illegalt, jag har minsann betalat så det räcker. Vad som retar mig mest, just nu, är dom där 300:- extra, för transport, fast jag hade ju redan betalat för leverans hem till dörren. Mm, så kan det gå om inte haspen är på.

Kanske man kunde bråka om dom slantarna, men jag ids inte, seriöst. Jag sparar min energi till annat. Och sedan får jag se om man kan få sig en god likör till kaffet, om 2 veckor…kanske.

Vi hamnade vid det rektangulära tebordet igår kväll (läs, köksbordet där det serverades en kopp te). Ämnet gled från benbrott i foten, gymnastiska övningar, och en Lyckseleresa, över till, oinbjudna främlingar i duschen.

Ja, det är Nicco som brukar ha besök där, av…spindlar. Hon tycker dom är jätte läskig, då dom kommer fram och sitter där och glor. Jamen, sa jag, vad är det för typer då. Och nu syftade jag inte på människor, utan typen av spindlar. Dom sexbenta stackarna, eller såna där speedade saker som man knappt hinner se, ludna…stora, vindruveliknande bakkroppar, eller vad.

Nja, hon visste inte exakt, men dom är inte roliga. Det var ju inte heller det där stora fjärils aset, som var härutanför i höstas, men kolla in vad Nicco hittade på FB, alltså, man kan ju smälla av, för mindre, och jag är jätteglad att vi bor här i Sverige, där vi inte behöver ha dom största sakerna:

1919072_1727995660756019_944844346154756361_nHade en sån där suttit på vår sovrumsvägg, så hade jag flyttat, till ”långbortilandetingenstans”, och jag hade stannat där.

Ha en fin dag, allihop!

Inte visste vi vart vi var…inte dom heller, fjärilarna alltså

Av , , 10 kommentarer 12

God morgon! Oj vad trögt det gick att öppna upp ögonen i morse, inte ofta det händer, men ibland så. Jag känner ofta av regn och åskväder, det brukar resultera i en migrän liknande huvudvärk, och det fick jag igår vid middagen, så nog låg det åska i luften men det blev aldrig någon smäll.

Min mamma är rädd för åska…bland mycket annat, och vi pratade om just det och att rädsla, lätt kan smitta av sig på barnen. Men ingen av oss, barn har tagit det till oss, i det här fallet, men snackar vi spindlar, så är det något vi nog alla, tycker eller har tyckt, varit små jobbigt.

Dock inte för mig, längre…nu är det ju dom där läskiga fjärilarna som kan få min absoluta uppmärksamhet, om eller när dom kommer fladdrande, ni vet, så där helt okontrollerat, vet dom vart dom ska egentligen?

Nu vet då vi, vart jag ska på lördag, vid 16 snåret. Jag har fått den eminenta uppgiften att skjutsa ett blivande brudpar till Kungarummet där vigseln ska förrättas, och det vart lite tvivel, om vart detta kungarum kunde vara, så jag, Åke och Nicco, for förbi på området igår, efter kalaset.

Hittade en infoskylt, men den sa oss ingenting, Åke fick ta min mobil och skulle fota tavlan, men varje gång han tryckte på knappen så poppade det upp ett meddelande: Otillåtet. Och Nicco fick knäppa istället, så någon karriär som fotograf, för Åkes del blir det nog inte, inte om han gör såna där otillåtna saker 😀

Vi klurade vidare men så dök det upp en sak på nätet och nu vet vi vart det är, nice, så ska jag tala om det för Buicken också, så är det inga problem.

Apropå missförstånd, språkförbistringar och sånt där, så fick jag ett kvitto från taxfree shopen i Alicante…

003

Hm, hur ska jag tolka det där, kan man undra 🙂 Önskar er alla en toppen tisdag!

001

 

Det finns dödliga sådana men…

Av , , 2 kommentarer 15

 

På Nybro igår vart det snack om bland annat, spindlar. Ingenting Anna är rädd för, och inte jag heller, inte numer, men man vill för det, inte ha dom på sig. Dom upplevs som illmariga, smarta, läskiga saker som bara väntar på rätt tillfälle för att få hugga. Nu kan man ju undra hur en sån liten sak ska kunna fälla en fullvuxen människa och det var nog under ett sådant resonemang med mig själv, som jag övervann rädslan…typ.
Jaja, det finns ju dödliga spindlar men inte här i alla fall, inte än, så det värsta man kan råka ut för är väl att man skulle kunna känna ett bett, men inget värre. Och bara i trängda situationer.
Anna berättade om ett litet möte med en sån där spindel som jag skrev om ifjol, att vi hade nere i källaren. Vi satt och filurade på vad dom kunde heta men kom inte på det, så jag har nu letat fram det jag skrev om dom och det var följande: Egentligen tillhör dom inte spindelsläktet, två ögon har dom, spinner inga nät utan jagar byten i nattens mörker. Anticimex kan tillkallas om man vill bli av med dom, och ja, det vill jag. Deras namn är lockespindel och så här ser dom ut:
Bilden ska jag för säkerhetsskull säga, är ritad… av mig, hahaa… det var ju nämligen så att Kerstin trodde att detta var en riktig spindel som jag plattat till, men det var lite fel.
Kommer ihåg en gång då Emma var liten, även hon skrämd av spindlar, men det kommer nog förmodligen av att vår kära mamma, var och är fortfarande rädd för dom. Vi var uppe i Malå och jag passade Emma (kommer inte ihåg vart våra föräldrar var), jag gissar att hon var runt 3-4 år och satt vid det tillfället på toaletten.
Plötsligt ropar hon, med lätt uppjagad röst att det sitter en spindel på väggen. Jag tar ett djupt andetag och vill naturligtvis inte visa henne att jag egentligen skulle vilja springa ut från huset… lämna orten, åka hem till Umeå, utan jag tar mig samman, öppnar dörren och kollar in monstret som sitter där och glor.
Jag känner med en gång att detta är något jag inte fixar att ta bort, jag skrattar lätt och säger: Nämen det där är ju bara en liten spindel, inget att bry sig om. Sedan vänder jag mig om och ropar: FREDRIK!!! Kan du komma. Min kusin Fredrik finns nämligen i huset och han dyker snart upp som en räddande riddare, och undrar vad jag vill. Jo, säger jag, det sitter en spindel där och Emma är rädd för den, kan du plocka bort den? Och det gör han, i ett nafs, jaaa, säger jag till Emma, där ser du, inget att bry sig om.
Hahaa… precis som hon nu trodde på det va, varför kunde inte jag i så fall plocka bort den. Eller så var hon för liten och skärrad för att lägga ihop ett plus ett, och trodde på vad jag sa. Jag önskar er alla en fin tisdag!

Inkräktare i huset

Av , , Bli först att kommentera 8

 

Jag noterade i somras att det fanns rätt så gott om spindlar på huset, såna där långbenta saker med bara en rund kropp, dom spinner inga nät så jag har inte vetat vad dom gör för nytta egentligen.
Såna där saker kommer jag ihåg att det fanns gott om på Mariehem också, då jag var liten, ett år var det så mycket att dom fick ringa en utrotare som kom och besprutade husen. Folk kunde inte sitta ute på sina balkonger, dom rymdes ju inte 🙂 eller så var det för att det inte var speciellt kul att dela balkong med krypen.
Niccolina har ropat på mig några gånger då hon upptäckt inkräktarna i hennes badrum, och givetvis ropar hon på mig, jag som nästan nyss kommit över min skräck, för dessa saker. Dom är i alla fall någorlunda lätt att ta död på, långsamma som sniglar, men jag tycker inte om det. Förmodligen har dom kommit in till henne då hon haft toafönstret öppet.
Nu har jag stött på två stycken nere i tvättstugan, den första orsakade en förstörd duk. Den råkade nämligen ha satt sig på duken som hängde på tork och jag vill inte ta i dom där sakerna. Men jag kan inte lämna dom utan måste ta bort dom… döda dom, jag vet, jag är en riktig mördare. Som tur var, den gången, så hittade jag i tvättstugan en myggdödare, modell 60 eller 70 tal, den pytsade ut lite gift vid varje tryck och tyvärr, duken luktar inte gott längre, men spindeln gav då upp.
Igår upptäckte jag nästa spindel, återigen i tvättstugan, men nu på väggen, den fick sig tio rejäla dunkar av kattmats påsen, så nu sitter den fastlimmad på väggen… huvva. Sen gick jag upp och sökte på nätet efter vad detta är för djur, och egentligen tillhör dom inte spindelsläktet, två ögon har dom, spinner inga nät utan jagar byten i nattens mörker. Anticimex kan tillkallas om man vill bli av med dom, och ja, det vill jag. Deras namn är lockespindel och så här ser dom ut:
Dom känner sig inbjudna om dörrar och fönster står öppna så det är väl därför dom kommit hit. Nere i katternas korridor och på övriga ställen där dom får vistas, har jag aldrig stått öga mot öga mot en lockespindel, förhoppningsvis har katterna roat sig med dom.
Nu vet jag ju att egentligen är det bra djur, dom tar andra rackare som vistas här, men jag gillar inte att bli överraskad av dom, och man vet aldrig heller hur många dom kan bli om man låter dom vara, näpp, jag ska ringa Anticimex och höra vad dom säger.
Idag önskar jag alla farsor en riktigt bra farsdag med go´ fika, förhoppningsvis trevligt sällskap av era barn och kanske, kanske, en liten present.

Jag elak….???

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Tre pappor att fira igår, vi började med Åke, han som tycker om den allra vanligaste mjölkchokladen, fick sig en rejäl bit, närmare bestämt 2 kilo:
 
Innan lunch så åkte vi till kyrkogården för att leta rätt på det boendet som kommer att bli vårat sista, nu hittade vi igen familjegraven som vi missade förra helgen. Detta är ju en toppen plats, central och bra och den skulle till och med vara med älvsutsikt om man hade fått lega över jord 🙂 Nu är ju det lite makabert så det funkar ju inte.
 
Efter lunch, upp på Mariehem till min pappa, lillasyster Emma var också där. Till honom hade jag köpt en liten choklad kaka (han älskar nämligen också choklad) och en bok om insekter. Han och mamma har flertalet böcker om fåglar så nu kan han ju lära sig lite om fågelmaten också.
 
I boken fanns allt från kvalster till stora spindlar och apropå spindlar så kommer jag ihåg en liten incident uppe i våran stuga. På den tiden tillhörde stugan min farbror, och jag och min kusin Anna skulle sova över i den. Denna stuga var inte mer tät då, än var den är idag och håller därför inte småkryp och andra saker utanför dörren, den är säkert Sveriges mest insektsrika stuga.
 
Nå, vi hade bäddat ut bäddsoffan i storrummet, jag låg och läste en bok och Anna hade slocknat, liggandes på rygg. Då ser jag plötsligt en relativt stor spindel, komma nedhasande via hans livlina. Den är exakt rakt ovanför Annas ansikte, och jag kan inte låta bli…Hallå Anna, titta säger jag, samtidigt som jag rycker henne i armen, hon öppnar sina blå och stirrar rätt in i spindeln som hänger där, vilket hon inte gillade speciellt mycket. När hon kippat efter andan en stund så tar jag min bok och håller den öppen runt spindelkroppen och smäller igen den som en råttfälla (eller förhållandevis ganska likt diskmaskinen som nafsade Åke i fingret). Och sedan skrattar jag gott åt mitt lilla påhitt…men det gör inte Anna, som tyckte att jag var liiite elak…mot henne alltså.
 
Kvällen avslutades sedan hos svärfar, vi bjöd på kaffe och bullar och satt och pratade en stund.
 
Näpp, nu får jag önska er en fin måndag, själv jobbar jag idag och imorgon och är sedan ledig två dagar, härligt.
 
 

Norskt forskningsteam har funnit…

Av , , 2 kommentarer 3

Ett norskt team skulle forska på spindlar. Dom fångade en spindel, satt den bordet och sa GÅ!!! Och spindeln gick iväg.

Sedan drog dom bort benen på spindel, satte ner den på bordet och sa GÅ!!! Spindeln låg kvar och forskarteamet kom fram till att spindlar utan ben är döva.

Moahahaha, tror att jag ska gå i säng nu. God Natt!

Maria Lundmark Hällsten