Etikett: Staffan Ling

Riktigt utstuderad…😳😬

Av , , Bli först att kommentera 12

Niccos Sambo är en riktig…sssspjuver låter väl snällare än pain in the ass, katt? Hon berättade i förrgår, då jag var där, att han försöker dra ner hennes smyckesgömma från hyllan. Så skickade hon den här bilden igår kväll.


Ser ni vad utstuderad han är…på riktigt.


Han är på, heeela tiden. Jag föreslog att hon skulle lägga hennes nyinköpta, 10 kilos tyngdtäcke över honom. Inte snällt, men…haha. Nä, det kan man ju inte, däremot hoppas att han kommer att ändra sitt beteende. Han kan ju driva vem som helst till vansinne.

Även hennes grannar, som väcks mitt i natten av att han hittat och pangat ballonger. Bara så där, för att Nicco råkat få några som låg lite påpassligt i hans väg.

Jag var på Nybro Konditori igår, passade på att ta en lunchmacka.

Trevligt sällskap hade jag också, och vi pratade om hur det såg ut i Umeå, för 30-40 och 50 år sedan. Apropå kondis, Kommer ni, mina vänner, ihåg ett Café som hette Linnea?

Jag hittade denna lilla beskrivning av vart det låg, i en grupp på fejjan, men ingen bild. Och jag citerar: ”Cafe’ Linnea fanns redan under tidigt 50-tal. Låg i det gula huset nästan borta vid Vänortsparken. Monark låg närmast parken.” slutcitat

Inget jag visste hade existerat, men jag vet att Konditorier fanns det en uppsjö av. Vad trevligt…tänker jag, så där, lite spontant 🥰

Almas café, Lundins konditori, Nya Konditoriet, Sandbergs Konditori och Wallers Konditori. Fokus, Café Svea, Café Mimer, Café Royal, Erikssons Konditori och Melanders. Bara för att nämna några. Fast jag tror inte att alla dessa var under samma period 🤔

Dagens fik är oftast en kedja, inte alls att jämföra med gedigna, mysiga konditorier, vissa med egna bagare på plats. Det är det man vill ha, åtminstone jag. Man betalar väl gärna nån krona extra för miljön och stämningen.

Igår hade dom nån typ av vän eller klassträff på Nybro. Ett större gäng pensionärer, som hälsade glatt på varandra. Mycket trevligt att kunna träffas så där.

Såg även till en Umekändis, sen förr. Staffan Ling satt där. Jag hade sån lust att gå fram och säga, Tjenamoss i Lingonskogen! Enbart för att det var vad han sa till mig, 1977, då vi stötte på honom i en korridor på SR uppe på Mariehem. Jag och min dåvarande bästis Annica, var djupt impade över att han hälsade så där. Hahaa…

Vi var på Sveriges Radio för att intervjuas. I skolan hade vi som uppgift att en gång i veckan, ta med notiser eller reportage från tidningar. Och dess skulle läsas upp inför klassen, för att sedan diskuteras. I intervjun fick vi ta med dom notiser vi läst upp.

Jisses, jag vet nämligen vad våra små nyheter handlade om *fniss*. Mord och stulna, diamant prydda, kunga spiror. Inga samhällsnyheter där inte..


Well well, det var då det, och nu är nu. Winstone har fått sin prommis, jag har intagit både frukost och en massa kaffe. Så dagen är på rullning. Ha en fin onsdag, allihop!

Knasbollar, dumnötter och kokorötter

När jag var på jobbet, för några dagar sedan, så kom jag på en alldeles ny liten kaka/godbit, knasbollar, skulle dom heta. Och jag ville att dom skulle innehålla, bland annat, kokos. Ja, ni vet, ”du är ju koko i huvudet”, eller som dom sa uppe i Malå/Arvidsjaur, kokorot 😀

Sedan tänkte jag att dom här bollarna bör innehålla nötter, för det är väl också en benämning på nån som kan vara mindre begåvad…en knasboll, en dumnöt, och varför inte nåt i kola väg, hm…

Och igår insåg jag att vi missat att det var chokladbollens dag, och att det hade varit ett ypperligt tillfälle att testa ”mitt” nya recept, men…too late! Jag googlade på knasbollar och guess what, dom finns ju redan. Alltså *suck*, aldrig får man vara först. Kolla här bara:

iBilden och receptet på dom bollarna hittar ni om ni klickar på den här länken: KNASBOLLAR

Fast mitt recept blir lite annorlunda, även om jag hade tänkt mig att dom skulle se snarlika ut, med olika saker man rullat dom i, och mitt namn på dom, går ju fetbort eftersom det redan är taget. Jaja, det roliga är väl att det alltså finns fler som tänker på samma sätt och saker som jag, eller tvärtom, jag tänker som andra har tänkt 😀 Recept på mina knasbollar eller jag kanske skulle döpa dom till kokonötter istället, kommer då jag testat dom.

Får se om det blir premiärtur med Camaron idag, men innan dess ska den genomgå en ordentlig tvätt. Sedan blir det nog uteliv för hela slanten, solen ser ut att lysa på våra huvuden, idag med…*LYCKA*

Nicco försökte sig på att bygga en liten solsäng av stolsdynorna, i förrgår, och Winstone ville joina henne:

32260597_10156280162926585_939609308151152640_nAvslutar med en kortfilm vi surrade tvärt om. igår, fast Åke började med att nämna ”Plankan”, och jag kom ihåg denna, med bland annat Staffan Ling, och den heter Glasmästarna. Om den är bra, hm, jag vet inte, jag kommer inte ihåg så mycket, men jag tänker nog kolla hela den ikväll. Hoppas på en fin dag för er alla!

Impad av Staffan Ling, joda…

Av , , 7 kommentarer 3

På tal om min gamla klasskompis så hade vi, då vi gick i 4-5:an, som en del av undervisningen, i uppdrag att klippa ur tidningsartiklar och ta med till skolan, där vi skulle läsa upp dom senaste nyheterna. Detta gjorde man två och två, en gång i veckan.

När det var min och Annicas tur så blev vi tillfrågade av Sveriges radio, om vi kunde ställa upp på en intervju där vi skulle prata om just dessa nyheter. Vi skulle ta med oss urklippen vi hade tagit till skolan. Ja det lät ju spännande så vi tackade ja till detta.
 
Den första vi mötte när vi steg in genom dörren på SR var Staffan Ling, han svepte förbi i korridoren och sa: Tjenamoss i lingonskogen! Tror ni vi vart impade, Staffan hade hejat på oss, precis som om han kände oss, WOW…(vi blev det, seriöst *nicka*)
 
Sen blev det utfrågning om hur man letade upp nyheter osv. Vi fick läsa upp dom klippen vi hade och man kan inte annat än skratta. Det handlade genomgående om olyckor, stölder och nån gubbe som fallit ner i en gödselgrop. Intervjuaren frågade om vi bara hade såna nyheter, vårat svar blev: Ja, annars handlar det bara om politik och Olof Palme, och det är så tråkigt.
 
Jag kom att tänka på denna intervju igår, man tycker att det idag är så mycket våld som visas på tv:n, är det inte där så är det tvspel eller på datorn. Jag tror att olyckor på något sätt alltid har fascinerat människor av någon outgrundlig anledning. Inte för att jag vet om vi tyckte att det var roliga klipp vi hade hittat men man tyckte att dom var spännande på något vis. Visst är det konstigt? Precis som det här med plastpistoler som folk köper till sina barn, många tycker att det är fel att uppmana till att leka krig eller vad det nu kan vara och att dessa pistoler/gevär, är så verklighetstrogna. Men barn har väl i alla tider lekt på detta vis, får dom inte leksakerna av föräldrarna så tillverkas dom av grenar eller pinnar som dom hittar. Sen kan man kan undra varför det är på det sättet, varför själva pangandet skulle vara så intressant. Hm, nåt att fundera på under helgen…eller kanske inte.
 
Jag fundera mer på vart man ska lämna igen sina hallon av märket Euroshopper, som nu Ica så snällt återkallar. Kan man lämna in dom på en Ica butik som inte ens har dom i sitt sortiment, måste man ha kvar sitt kvitto, får man igen pengarna, other was? Eller ska man bara strunta i det och kasta bort dom, alternativt äta upp dom trots smittorisken, eller kan dom vara smittade, vi har ju faktiskt ätit ur dom vid ett tillfälle och vi blev inte sjuka? Många frågor…kanske man skulle ha testat 118 800, men då kostar det väl lika mycket som man eventuellt skulle få igen för sina hallon 🙂
 
Önskar er en fin fredag!
Maria Lundmark Hällsten