Etikett: sten

Skratta på ni, jag tar det med jämnmod 😊😆

Av , , 2 kommentarer 15

Annelies man, Ulf, fick höra att jag fegade för vatten, hurven… och snäll som han är, skickade han med sina galonbrallor med inbyggda stövlar, som jag ska inviga idag, då jag ska ner i sjön och se om jag får upp nån sten till projektet.

Fast i ärlighetens namn, tror jag, att dom planerade detta för att sedan kunna få sig ett gott skratt. Jag kommer ju förmodligen att se ut som nåt kondomliknande föremål då dom kommer att gå upp, rätt så långt, hahaa… jaja, jag tar det med jämnmod, skratta på ni, jag bjuder på det..


Ska först se om jag ens kommer i dom…


Sightseeing turen gick upp till kallkällan, där Annelie fyllde sig ett glas med bergavattnet.


Vidare upp mot vindkraftverket, så stötte vi på en vit ren.


Sáráhkká, är är eldens gudinna, och bor under eldstaden i kåtans centrum. Hon blåser liv i allt som föds fram på jorden.

Sáráhkká bär också symbolen av renen på stjärnhimlen (karlavagnen) som visar vägen till himmelens centrum i den norra hemisfären, polstjärnan.

Hon vandrar också som den vita renen här på jorden. Enligt den gamla samiska tron kan en vit ren komma med ett budskap, som kan vara, både bra eller dåligt. Så i detta fall hoppas jag att den vita renen kom med ett bra budskap.

Vindkraftverken stod kvar. Vi kollade bara in, 2 av dom.

Efter en snabbtitt i Springliden, gasade vi ner till Malå. Annelie, i hopp om att hitta ett öppet fik, fast Malå, en lördag, njaee. Men hon bjussade oss på middag, vi shoppade loss pizza på Dungers Byblos, och åkte hem till Åke och käkade.


Det var ändå med viss sorg i hjärtat där vi stod inne och väntade på pizzan. Dungers, som det såg ut då man var ung, det är nog något man får ha som minne, det kommer förmodligen aldrig att bli sig likt. Men det är absolut inget fel på pizzorna, kan jag tillägga.

Liten prommis nedåt vägen, med Mattis och Torven.


Sen avslutade vi kvällen med en tur ute på sjön, på flotten. Sivert skötte rodret fast Ewa fick oss i land, haha…


Idag skiner solen och det känns riktigt härligt. Nu ska jag ut på altan och njuta av både kaffe och värme. Ha en fin dag, allihop!

Plötsligt kröp det ut ett djur, fiii, f… sa vi i munnen på varandra och…

Av , , 2 kommentarer 16

Vi fick besök igår, ända från Renbergs minsann Annelie, packade ihop lite saker, tog med sig Torven och Mattis och körde hit.

Stugan vi idag har här, var en gång i tiden, en sovstuga som stod 3 meter från en huvudstuga. Och hennes fosterföräldrar, hade dom stugorna. Så därför har hon många minnen härifrån.

Vi återupplevde några av dom då vi tog hundarna och gick ut på Udden. Hon fotade och kvittrade och djupandades.


Nere vid badstranden, har vi nog alla som bodde här hela somrarna, flest minnen ifrån.


Badbryggan är dock något som förnyats genom åren. Annelie och hennes hundar, gick ut på bryggan. Höj armarna sa jag… så här sa hon, sen började hon wobbla och det kunde ha slutat med ett ryggplask.


Fortsatte ut efter uddvägen och snodde om, hemåt igen.

Mattis och Torven är ju världens kelgrisar… här tar Mattis, Emma med storm…


Efter middagen fick vi tända upp i klotis. Brorsan, svägerskan och lillsyrran kom hit och vi skålade, skrålade och skrattade.

Winstone är som en old, grumpy man, men, han verkar ändå acceptera hundarna. Dom viker undan och är väldigt chill, så det går bra. Här fick Annelie till en bild på alla 3.

Idag har jag och Åke fortsatt med projekt, aldrig mer dra upp gräs och daggkåpa, kvanne och annat, mellan altan och sjön.
Theresé påbörjade med att gräva ut för stupränna från kedjan som hänger från stugan.


Nu ligger det markväv under den och vi har lagt väv en första bit. På den ska den nu upp marksten närmast altan sedan stenar…i drivor.


Slängde upp en större sten från sjön. Annelie vände på den och vad var det för konstiga sandrör på stenen.
Plötsligt kröp det ut ett djur, fiii f— sa vi i munnen på varandra och jag slängde iväg stenen. Men men… varför då, vi skulle väl ha fotat det.


Det gick dock bara en kort stund så slet jag upp en ny sten med samma stenformationer och djur på. Nu fotade jag. Så är det nån som vet vilket djur som bygger såna här sand eller smågrus slott, kommentera gärna.


Nu ska vi strax iväg på en liten sightseeing tripp med bilen. Så jag önskar er alla en fin lördag!

Dom berömda kulorna, fick ta smällen 🤭

För ett tag sedan gjordes en efterlysning av personer som kommer ihåg nåt raggaruppror som skulle ha tagit plats i Åsele, 1969. Efterlysningen gjordes i Umeå Cruisinggrupp men ingen tycktes ha åldern inne för att veta.

Jag frågade Åke, då vi satt här ute igår och inmundiga kaffe mellan alla arbetsuppgifter, om han möjligtvis, hade hört talas om det. Åldern hade han ju dock inte, 1969 var han bara 11 år, och han var, kanske till och med okysst.


Nä, det visste han inget om, däremot berättade han om ett annat litet uppror eller kravaller kanske det heter. Jag skrev upp det han berättade och la ut texten på Umeå Cruising.

Apropå Umeå raggarnas härjningar som dom ville göra reportage om, så frågade jag Åke, ifall han hört talas om det. Jag visste att han inte skulle ha åldern inne, men man kan ju hört nåt ändå. Nää, det visste han inget om, men han berättade om ett annat sådant, haha.


Han tror att det var 1975 och det var ett antal bilar som körde karavan härifrån Umeå till Skellefteå, där det var Barnens dag. Kvällen slutade med kravaller och en Polisbil hamnade på taket. Mycket skrik och skrän, nån fick sitta i finkaburen, som uppviglare till det hela.

Gissningsvis då, 1976, året efter, så följde Åke med till Skellefteå. Den här gången stoppades alla bilar i Bureå. Där togs det namn på chaufförerna samt regnummer på bilarna. Inga kravaller den gången annat än Åke, som riktade en spark i skrevet på nån Lasse, för att Lasse stal popcorn av honom, hela tiden.

Åke trodde inte att han skulle få upp benet såpass högt som han fick och dom berömda kulorna fick ta smällen. Åke fick åka med nån annan bil hem, sedan, hahaa…

Mja, sa jag då han berättade det där. Att Polisen skulle stå och stoppa alla bilar idag, skulle ju vara en omöjlighet, med tanke på hur många bilar det finns rullande. Å andra sidan, tänker jag, utan att egentligen veta, att dagens, sanna raggare, med benämning på sanna, inte är ute efter att ställa till med så mycket ofog…eller?

Nja, det finns ju alltid dom som är värre än andra och det är nog bara en bråkdel av hela högen, tyvärr är det ju skrikhalsarna man kommer ihåg. Eller som uppmärksammas.

Vi möblerade om lite på gården igår, eller vi och vi, det var nog jag. Åke shoppade jord och for med sopor till återvinningen, och klippte gräsmattan på husgaveln, där växer det snabbast.

Satte lite blommor.

Flyttade stenar och cykel.

Eldstaden fick ny plats, och storsjöodjuret hamnade i åkerbärsplantaget…

Det blev lite mer space, känns det som.

Avrundade arbetsdagen med grillmiddag, och sedan chill i värmen.

Noterade en sak på burken och var tvungen att googla.

Visste ni det här om Norrlands Guld. Och nu citerar jag text från deras hemsida.

”Den nordsamiska legenden säger att när solen glittrar som guld i horisonten då vandrar den isblå älgkon över älven, i evig jakt på sin förlorade kalv, och får du syn på ’na då kan du önska dig något.

Vi förstår förstås att legenden om den blå älgen blått är en skröna från förr, men vi önskar oss alltid att ölen är kall. Så, vi bestämde oss för att göra historien till verklighet och med hjälp utav toppmodern teknologi utrustade vi våra burkar med en älg som siar om ölens temperatur – när älgen är blå då är ölen riktigt kall, då har vår önskan gått i uppfyllelse.

Efter den blå älgen har jakten på det perfekt kylda ölet fortsatt. I vårt forskningsprojekt #shitvakall tog vi vara på den den samlade kunskapen hos våra fans och lät Jon Holmlund, forskare vid Norrlands Guld Cold Tech, resa land och rike i vetenskapens namn. Projektet resulterade i en rad prototyper som kan komma att revolutionera ölkylning för all framtid.” slutcitat

Hade jag ingen aaaning om, å andra sidan så var det ju det här med öl drickningen. Blir ju inte så många på ett år. Och inte alla är en Norrlands heller.
Hade inte heller nån aning om att dom till och med sålt jeans…haha. Klicka på bild för att komma dit.


Ha en underbar söndag, allihop!

Jag lyckades!!!

Av , , Bli först att kommentera 14

Framme i Järlåsa och kamelen hade vatten hela vägen 🙂

Camelus_bactrianus

Apropå vatten så stannade vi i Sörbränningen och där gick jag ner till vattnet för att få till en fin bild:

68515479_10157362884901585_626913651525156864_nRåkade titta ner i vattnet och får syn på nåt glittrigt på botten, såg nästan ut som ett smycke. Så jag satte ner mitt högerknä på en större sten, siktade in vänsterfoten på en sten ute i vattnet och lyckades fiska upp en, tadaaa…

68967815_10157362677701585_3902370305477181440_nTesked!

Okej, uppdrag utfört men sen skulle jag ju upp därifrån, hm…och plötsligt vickar stenen där foten är, jag dippar hälen och försöker göra en vridmanöver så jag ska komma runt på rätt sida, och jaaa, jag klarade av det med nöd och näppe 😀

Nu vankas det strax mat i den Hällstenska/Söderbergska palatset, det bjuds på Chili con carne, och till efterrätt, hoppas vi på tårta från Stockholmo 😀

Ha det fint, allihop!
69463485_10157363271026585_1661476672181895168_n

Hur i heeela…

Hur i heeela nånting, kan nåt så här litet, göra så djuriskt ont och vara så mycket i vägen.

36679928_10156409425866585_2949868368791863296_n Oj, den där lilla stenuslingen hoppade ner i min sko igår, då jag och Winstone var ut på långpromenad. Snacka om att man blev handikappad med en gång. Ont gjorde den och hur jag än försökte skaka ner den och få den att byta plats, så fick jag tji.

Det var bara att parkera hunden, ta av sig skon och tömma den…på ett gruskorn.

Och ändå minns jag somrarna uppe i Malå, och vi alla, barn, sprang järnet på grusvägen, inga krusiduller, och råkade man stampa in en sten i hälen, så kunde man hoppa på ett ben 2-3 steg sedan satte man fart igen. Haha, att då ett gruskorn kan ställa till det så 😀

Kan det vara lite som Åke en gång sa, att man vet att tungan ljuger som tusan, för det vet ni väl, alla ni som en gång fått lagat en tand, och visst ska tungan ner i det borrade hålet och det känns som om hela tanden är borta, fast egentligen är det så litet att man knappt ser det om man tittar i spegeln.

Kroppen har sitt sätt att både överdriva och skrämma upp en, helt i onödan. Eller så vill den bara att man ska veta att det kan bli värre, om man inte gör nåt åt saken.

36601508_10156409425381585_6678333013207547904_nJag har städat huset, tvättat, varit en sväng till Ersboda, in på Lystra kontoret, käkat lunch och druckit kaffe. Så det var av den anledningen det blev ett senare inlägg idag, jag har som inte haft tid. Och ikväll, efter mitt sista arbetspass för den här veckan, så får vi besök. Ulla, min bloggarkompis från förr i tiden, kommer hit och hälsar på.

Vi har träffats en gång i riktiga livet, ifjol, annars har det varit via telefon eller messenger, som vi talats vid. Lite roligare att ses på riktigt 😀

Ha en fin onsdag, allihop!
20139608_10155478535511585_2497588008498705531_n

Kan man kalla det stenskott, eller?

Av , , Bli först att kommentera 9

Resan hem gick bra…det regnade nästan hela tiden, i Järlåsa var det bara blåsigt, men vi hann kanske köra en halvtimme och sedan satte det igång, ändå fram till Sörmjöle, där såg det helt torrt ut, men så siktade vi Avion och då började det ösa ner igen. Blåsigt var det också, 14 sekundmeter över Höga kusten bron, och det känns rejält i bussen som kan fånga upp en massa vind.

Vi käkade en lunch på Hakke gård, där är det som lämpligt med bussparkeringar och middag fick bli i Docksta, samma sak där, stor parkering.

Winstone är för rolig…när Åke har gått ur bussen på morgonen, vill han inte följa med, han lämnar bara bussen om jag går ut. Vid varje rökpaus, ska han med Åke, men då vi lämnar honom för att käka nånstans där inte får följa med alls, så sitter han på trappsteget och väntar:

22089617_10155688557951585_6386938685320841960_nNär vi sedan kommer tillbaka, och jag går in i bussen och Åke ska ta en prommis med honom, nej, då vägrar han, han vill inte lämna min sida, precis som om jag tänker starta upp bussen och lämna dom.

Men det funkar tvärtom, det går bra om jag tar honom på promenad, fast han vill ändå kolla av vart Åke är…hålla ihop flocken. Fast varför tänker han inte så vid rökpauserna? Han kanske vet, vid det här laget, att jag inte kliver ut 😀

Här skulle jag ta en bild på ett träd jag skådade på nervägen, tyvärr så var det ju väldans blött på rutan, men…ni ser ju, det ligger en stor sten uppe på det avkapade trädet…kan man kalla det för sten”skott” eller?

22136969_10155688557511585_7082611218388024808_oÖnskar er alla en fin tisdag, vädret till trots! Tur man har mobilen att leka med då resan känns lång 😀
22195938_10155688558461585_4651770330747667676_n

Han är inte småaktig…han däruppe!

Av , , Bli först att kommentera 13

Vad härligt det är att man kan sitta ute och tycka att det är så varmt att man måste ta av sig jackan…och ändå är vi i mitten av september. Jaja, på kvällarna och nätterna, är det ju en annan femma 😀

Vi fick besök igår, av Helena och hennes två söner, så vi passade på att sitta ute i solen och käkade fruktsallad och surrade bort en stund.

Vi lossade Camaron och Åke plockade bort en del annat som vi inte behöver dra ner till Järlåsa.Jag städade lite, på förmiddagen, och ikväll blir det att flytta bort sakerna från alla fönster, så dom kommer åt att putsa dom, imorgon.

Efter middagen åkte jag upp till mamma, vi satt på hennes balkong och drack kaffe. Hon hade plockat fram brev, som min morfar, skrivit till henne, på 70 talet. Hon tyckte att jag skulle ta hem dom och försöka läsa, vad han skrivit.

2016-09-19 07.48.29

Det är inte så lätt, kan jag säga 😀

Jag kommer ju ihåg min morfar, som lite speciell, han var mycket sjuk, och låg ofta inlagd på sjukstugan i Malå. Som liten, vinkade jag alltid då vi passerade Tjamstan, jag trodde, att han bodde där.

Han var snäll, lite snål, men vadå, jag fick honom att ge mig en 50 öring så jag fick mig en Fantomen ring i en tuggummi automat, det var stort 😀

Han skriver i ett av breven att han inte är rädd att dö, för Gud är inte småaktig, och han vill inte att vi gråter på hans begravning, han vill heller inte ha en sten på hans grav, utan ett kors, som får ruttna bort. Ja, att han var lite gudaktig, det hade jag ingen aning om, faktiskt. Men bara för att man är det så behöver man ju inte trycka upp det i ansiktet på någon, och det gjorde han då aldrig.

Tyvärr blev han inte så gammal, och han hade det inte så lätt, alla gånger. Mycket värk, han hade cancer, kunde inte gå så bra, men ändå var det aldrig något han klagade över. Han var alltid glad då man kom dit.

10455758_10152628338262060_4995347150589881670_nMin mormor Sadura och morfar Evert

Och här, ett lite nyare kort på honom, han älskade att sticka sockar, virka fiskenät, göra mjärdar och snida i trä, blommor var också något han pysslade med:

10404202_10152628338667060_8661813194350411996_n

Och apropå morfar, en äldre herre, så fanns det en ännu äldre sådan, på vår gård. Snälla farbrorn, som lillebror Lars, kallade honom. Han bodde i en etta, i huset bredvid, och han sa vid något tillfälle, till mamma, att han tyckte det var så tråkigt i hans lägenhet, för ettorna har bara fönster åt skogen, han fick aldrig se barnen som var ute på gården.

Min lillebror, är ju ingen som egentligen hittade på dumheter eller annat ofog, men igår fick jag allt höra 😀 Den snälla farbrorn hade tagit sig ut på en promenad, och han gick med händerna bak på ryggen, och där höll han sina handskar. Lars hade tydligen fått upp ett il, och sprungit ifatt honom, tagit av honom handskarna, vänt sig om i farten och skrattat åt farbrorn. Sedan gav han järnet uppför trappan hemma, och slängde ner handskarna i sopnedkastet.

Han kom in med ett flin och mamma undrade väl vad han hade gjort. Och han berättade precis allt, som om det inte varit några konstigheter. Detta resulterade sedan i att mamma fick leta reda på städerskan, som i sin tur kunde låsa upp till soprummet, där hittades handskarna och Lars fick sedan det eminenta uppdraget att återbörda handskarna med en ursäkt, till den snälle farbrorn.

Till historien hör också att den snälle farbrorn, fortsatte att vara snäll, han tyckte nog bara att det var kul att det hände något 😀
Där ser man vad lite man vet, och ändå kul att höra att det inte bara var jag, som hittade på hyss.

Ha en fin måndag, ni alla hårt arbetande människor, och ni övriga med 😀
2016-09-18 17.35.08ps, ser ni att Lennart blev fotad igår…igen 😀 ds.

Smart drag!

Av , , 2 kommentarer 12

Känns ju fantastiskt bra att vara ledig en dag som denna, i förrgår, då det var som en het sommardag, och min mamma fyllde år, så gick jag över till ”gammgården” och satt ute med ”Kul-Janne” och Ingegerd, som bjöd på otroligt goda bullar (jäst i kylskåpet under natten) och kaffe förstås.

Sedan dök Birgitta och Fred upp och sedan Jan B och Kerstin, precis som i gamla tider 🙂

Nåt som är gammalt, är väl leken, sten, sax, påse:

005 006 007

När man nu kör detta med lilla Sally så hade hon en annan figur, så här gjorde hon:

008

Meh…vad är det där då, sa jag…en grävskopa, sa hon stolt, och en grävskopa, tar ALLT!!! Smart, den hade jag aldrig kommit på 😀

Något annat har jag dock kommit på, och det är nästan med tårar i ögonen, jag har skickat efter faktura för att betala min licens, för dragracing, hade sagt att jag skulle köra i år, dom har 40 års jubileum i Piteå, och helgen därefter i Fällfors, 2 tävlingar som hade varit kul att köra, men…

Så råkar man ha ett arbete, och en sen semester, Piteå tävlingen börjar på fredagen, då jobbar jag och Åke, så vi kommer att komma upp dit, sent, om det är som det brukar vara då vi ska någonstans. Har man tur, är det fint väder och man får köra hela lördagen, med otur, regnar det bort och då är man ute, om dom inte kör ett kval på söndagen.

Helgen därefter, jobbar jag…fredag, lördag och söndag *suck*.

Nå, jag gick och funderade på det där under sista pinkpromenaden med Winstone, och det är verkligen inte värt att betala licensen, på 900 kronor (typ), sedan anmälningsavgifter som inte är gratis, för att eventuellt få köra en dag och en eliminerings dag, så jag accepterar att landet ligger där det gör, tar ett DJUPT andetag, och tänker att då får Nicco, ännu ett år med odelad uppmärksamhet, kring hennes tävlande.

Vi åker till Piteå, och håller en tumme för finväder på lördagen, och helgen därefter får Åke ta ansvar för att det funkar, kanske att jag kan byta eller få någon att jobba söndagen, så jag kan åka upp till Fällfors för att joina dom, det får tiden utvisa. Tyvärr blir det samma sak där, fredagen kommer hon att missa.

Och nästa år…då ni…jag vill ju köra, det rycker i benen då man ser någon annan på startlinjen, det hjälps inte, och jag vill inte lägga ner detta, hur knäppt det än må låta. Jaja, vi biter i det sura äpplet och gör det bästa vi kan av dom medel vi har.

428698_163709907079047_100003201178312_227033_1834072296_n(1)

Önskar er alla en toppendag!

 

Centralt och bra

Av , , 6 kommentarer 15

 

Jag och Nicco åkte upp på MediaMarkt igår och lämnade in hennes kamera, som inte vill funka. Garantin har naturligtvis gått ut men dom kunde göra en felsökning utan att det skulle kosta något, så vi får veta vad det kommer att gå på, innan man bestämmer om det är lönt att laga den. Det var ju bra, annars är man ju mest van vid att det kostar några hundralappar, att bara få veta, och det kan ju vara surt, även fast man fattar att dom som gör arbetet vill ha betalt för det.
Efter lunchen åkte vi och kollade in gravplatsen där jag och Åke tänkt ligga, den dagen det är dags. Vi har ju fått brev om att stenen måste förankras på något sätt, och det kommer att kosta mellan 600 upp till 2400:- att få det gjort. Men det är väl bara att betala och se glad ut, om man vill ha kvar platsen.
Och den känns ju central och bra… med närheten till stan… men inget spring ute på nätterna, nejdå, vi ska vara skötsamma.
Hon kunde inte låta bli 🙂
Stenen måste rengöras, men jag vet inte hur man tar bort sån där mossa, som sitter där, någon här som har tips?
Jag införskaffade en ny hårspray och den här hade väl lite lustig text på sig:
Vadå push up… jag är ledsen men jag förstår det inte, vad har push up effekt med hårspray att göra. Kommer det bara att säga *Fooofff* så står håret rätt upp, eller… kanske inte törs använda den där sprayen, trots allt 🙂
Arbete idag, därav den tidiga timmen, Åke ska ut på besiktningen och sätta fast batterierna så kanske han får bussen besiktad idag, håller en tumme för det. Och efter jobbet blir det ett möte på begravningsbyrån så vi får veta vilken dag det kommer att bli av, och hur upplägget blir med allt det andra. Jag totade ihop en nekrolog igår, om pappa, som ska in i VK, och kanske Norran, vi får se. Fast först ska den få klartecken av mamma, förstås. Önskar er alla en fin måndag!
 
 
 

Lägg en sten under läppen

Av , , 2 kommentarer 5

Så här ser cigg paketen ut i Egypten.

Där försöker dom sig på en bild som avskräckande exempel. Fast jag undrar om det hjälper? Kanske för dom som inte hunnit börja eller testa på än, men för en inbiten rökare spelar det nog ingen större roll. Det finns till och med klisterdekaler man kan köpa och sätta över originaltexten med och dom ser ut så här:
 
Jag kan tänka mig att man säkert skulle få peka på paketet innan någon upptäcker vad som står där. Lappar som sätts upp i trapphuset etc. ser man en gång, sedan ids man inte kolla en gång till. Det går på rutin, precis som rökning och snusning gör. Det har blivit en vana och man tänker inte längre på vad man gör.
 
Jag sitter och filar på min fjärde krönika om rökning. Och jag måste säga att efter snart, 3½ år som rökfri, som blir det svårare och svårare att komma på vad man ska skriva om. Man har glömt hur jobbigt det var vissa gånger, under perioden då man just slutat. Vad gjorde man istället och varför?
 
Theresé ringde igår och jag sa vad jag höll på med, då tyckte hon att jag skulle ge alla snusare ett tips. Lägg in en sten under läppen istället för prillan. Hon sa att jag berättat om någon som gjorde så och att det kanske var min morfar. Hm…jag ska fråga morsan om hon vet, jag kommer nämligen inte ihåg det, men jag vet att min morfar snusade och rökte pipa.
 
Däremot vet jag av en tjej som ibland hittar av att vara och träna samtidigt som jag, hon slutade snusa ifjol, och istället för en prilla hade eller har hon en bomullstuss under läppen. Hon sa det var svårt att bara sluta med tussarna också. Nu vet jag aldrig hur det gick, det var ett tag sedan vi sågs. Jag ska fråga henne nästa gång.
 
Min farfar var, även han en rökare, men han slutade med hjälp av en björkkvest (som han skulle ha uttalat det). Han sa till mig då han tyckte att jag skulle sluta röka, om du sätter dig i ett kolsvart rum och tänder en cigarett, så ser du inte röken och då är det inte lika roligt att röka, så du kan lika gärna gå runt med en björkkvest i munnen. Det gjorde minsann jag och det gick bara bra. Hahaha, det vore ju nästan kul om det var min morfar som slutade snusa med hjälp av en sten, och min farfar lyckades med en kvist. Vilka naturmänniskor!
 
Önskar er alla en bra dag!
 
 
Maria Lundmark Hällsten