Etikett: Sussie

Suspekt…

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 januari 2016 kl 08:36, Bli först att kommentera

Funderade lite vidare på det där med olika intressen, igår. Brälla var ju i vk, för några dagar sedan. Och han sa att han kände lätt avund till dom som hade ett fritidsintresse.

När Nicco läste det så trodde hon att det var ett skämt…han har ju verkligen ett intresse och det är ju bilar. Men sa jag, jag tror att hans liv är bilar, och han tänker på andra saker. Men, fortsatte jag, då vet vi vad vi kan ge honom då han fyller år, garnnystan och stickor, så kanske han blir en hejare på att sticka koftor eller annat 😀

Nä, det är ju inte så det funkar, intresset måste finnas också, samt nyfikenheten att lära. Det är så inne nu med yoga eller Qigong, och andra övningar, men nej, inget för mig, jag får myrkryp i knäna, av bara tanken, precis som jag får, då jag hör jazz spelas…hurven 😀

Jag städade bland papperen igår kväll och hittade fler papper från Tullverket och se, plötsligt låg ett blad där som jag inte läst på, ordentligt, kolla:

Spriten finns alltså här i Umeå, men…jag gick in på eniro för att kolla vart Kardangatan ligger och ja, det fanns en bild där:
Suspekt, Tullverket har inga lokaler i Umeå, men dom vill att jag ska ut på en grusplan på Teg, för att hämta min sprit…hahaa…känns lite maffia, över det hela. Nå, jag ska komma ihåg att ringa på måndag, så kanske jag har tur och har mina grejer här, nästkommande måndag…finally!

Jag och Sussie hade en trevlig kaffedejt igår, 2 timmar small bara till och det var dags att komma sig hem för middag och sedan blev jag upplockad av bastugänget, med Jan B bakom ratten för vidare färd hem till Birgitta. Det var hennes, ”hemmahos” igår kväll. Mycket prat och triss, förstås:

Jag hade en vinst på min…kan ni gissa vad det blev av detta skrap:

Det bidde inget besök ”kommatilltvochskrapaframstorkovan” utan det bidde dom sedvanliga 30 kronorna, no more, no less. Jaja, nu bestämde vi att till nästa sväng, så tar vi Sverigelotten istället och ser om vi har mer tur med dom. Ha en trevlig fredag, allihop!

Borrhålsprincipen

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 januari 2016 kl 10:32, Bli först att kommentera

Vi kom in på ämnet fritidsintressen, igår kväll, jag och Nicco. Upprinnelsen till samtalsämnet , var vår osthyvel, kan ni tänka.

Den har ett trähandtag, och nu vill den inte sitta kvar där längre, detta problem uppstod redan för 1 år sedan, gängorna inne i träet har blivit upp eller ner nötta och nu är det säkert bara ett runt hål, därinne. Jag påpekade hur länge det varit så, och Nicco tyckte att det inte skulle vara någon sak att fixa. Det är ju bara att borra ett nytt hål, eller ordna ny träbit, med nytt hål, ja, svarade jag, jag vet. Jamen varför gör du inte det då, sa hon.

Jo, det kan jag tala om. Jag vet inte hur man borrar ett hål! Ja, jag fattar borrhålsprincipen, hur det blir till, men sist jag borrade ett hål, var då jag gick i 3:an och gjorde en sån där trä tärning som alla fick göra som första test, och då skulle hålen borras, fast med en pelarborr, inget man höll i själv.

Dessutom, sa jag , med lätt förhöjd röst, så vill jag INTE lära mig nåt sånt nytt. Och det, av en enda enkel orsak, med en händelse färsk i minnet, trots att det var 31 år sedan. Åke visade mig hur tvättmaskinen fungerade, nere i källaren, och sen dess har jag skött tvätten, han påstår själv att han inte vet hur, man gör…tillåt mig småle.

Visst, maskinen ser annorlunda ut idag, än den gjorde då, men jag tänker att det hellre är, att han INTE vill. Precis som jag INTE vill lära mig att köra lill traktorn med plog, för då lär jag åka på snöröjning, gräsklipparen, ok, den kan jag med, och ibland klipper jag gräset, mest för att vara snäll mot min hårt arbetande man, (nu blir det pluspoäng 🙂 ). Och borren, nä, sa jag till Nicco, jag är inte intresserad.

Nu tyckte hon att det var tråkigt, varför vill man inte lära sig nya saker? Jamen jag lär mig ju varje dag, sa jag. Inte nödvändigtvis att spela ukulele, använda borrmaskin, eller göra batiktryck, men jag får nya erfarenheter, jag kan växa med sånt jag redan kan och vet.

Fast, jag har ju lärt mig något helt nytt, från att inte vilja köra bil i vintertid, till att köra dragracing och sladda i snö, det är kul 😀

Och vem vet, rätt var det är, så faller jag för något annat som låter kul. Åke bävade då jag nämnde att rally ser ju roande ut, hahaa…

Jag har haft fullt upp på morgonen, med skjutsande hit och dit, men nu har jag landat i soffan och tänker ha det lugnt i några timmar, sedan ska jag träffa Sussie på Strömpilen, det blir trevligt. Ha en fin torsdag, alla vänner!

Tatuerad!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 december 2013 kl 09:27, 4 kommentarer

Igår var jag inte ut genom dörren annat än med Winstone då jag andra gången, halkade på Västerslätts enda isfläck och fick ett litet blodat knä, sen gick jag en tvärsväng på HP:s och införskaffade lite smörgåsmargarin och en eventuell nödlunch… varmkorv.

Kaffebesök fick vi ju också, en gammal (jaja, ett år yngre än jag då) klasskompis, som kom förbi en sväng. Det är inte ofta vi träffas numer men har alltid massor med avhandlingar att gå igenom… ja, vi får nog se till att träffas eller pratas vid, lite oftare i fortsättningen.

Nicco gav Sally ett tatueringsark och visst ville hon ha sig en tatuering med en gång. Sen gick dom ut med Winstone och vi satt kvar i matrummet, vi hörde nåt mystiskt ljud utifrån köket men tänkte inte närmare på det förrän Sussie skulle åka vidare och jag gick ut i köket.

På golvet ligger tatueringsarket… upp och ner, jag går fram till det och ska plocka upp det från golvet, men tji fick jag, det satt fast.

Jag behöver inte vara någon Leif GW Persson för att komma fram till följande slutsats. Nicco har gett Sally 2 tatueringar, sedan lagt arket på bordet. Enya (den lilla katten som finns överallt) hoppar upp på köksbordet (där hon enbart är då vi inte syns till, för hon vet att det är förbjudet), sen stöter hon på arket, och förmodligen smakar det gott, för hon sätter igång att slicka på det (ljudet vi hörde tidigare), och arket närmar sig bordskanten för att sedan virvla ner på golvet, med den blöta sidan nedåt… vad annars!!!

Nåja, vi fick oss ett gott skratt och det är ju tur att det bara var att dränka ner papperet med nåt flytande så löste det upp sig 🙂

Önskar er alla en fin lördag!

Något med stuns i

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 juni 2012 kl 06:07, 6 kommentarer

För längesedan, då jag jobbade i köket på dagis, tillsammans med Sussie som var ordinarie kokerska, så sa hon vid nåt tillfälle då vi gjort en gryta av något slag och den avsmakades, att vi behövde lite vitpeppar, för stunsen skull. Det där har sedan dess suttit rotat i min skalle.

Så fort jag tillagar något som saknar stuns, så är det första jag lägger till, vitpeppar, men detta kan ju även gälla andra saker, om man till exempel glömt att salta gröten, då är den stunslös, och väldig fadd i smaken.

Nu är det så att min Åke, hade ett litet fel då han gjorde hälsoundersökningen, han har fått diabetes. Och detta innebär ju, som dom flesta vet att man ska undvika saker med kolhydrater i, med andra ord socker, och givetvis att äta på något så när, jämna tider. Vilket i hans yrke, inte alltid är så lätt.

Nå, nu finns det ett sötningsmedel som heter Stevia, och som inte är blodsockerhöjande, och innehåller väldigt få kalorier. Problem nummer ett, mamma sa, då jag talade om för henne om det nya sötningsmedelet, att Ica sagt att dom ska dra in det, men av vilken anledning minns hon inte. Är det någon här som vet? Jag kan då inte hitta nåt på nätet om det, konstigt.

Nummer två, jag vet också att det finns sötningsmedel man ska undvika, vilka är det, dom med aspartam i eller? Nummer tre, vad kallar man nu en sockerkaka, som man använt stevia i, istället för socker? Steviakaka, sötningsmedelskaka, osockrad sockerkaka, eller vad?

Hahaa… jo jag testade nämligen att göra just en sockerkaka, som det stod recept på, bakom stevia påsen, jo, där kallade dom den för sockerkaka, men den blev väldigt stunslös, och det, förmodligen i avsaknad av vaniljsocker, det gissar jag då, för det söta finns ju i stevian.

Sen får man väl vara glad att vi inte använder så mycket ”socker” här, det är till tekoppen, en gång i veckan eller filtallriken, som äts ännu mer sällan, för priset på en påse stevia, är inte att leka med, 42:- för 300 gram, jojomensan, nog vet ni att det är någon därute som gör sig rejäla slantar, men det kanske dom är värda att göra också, jag vet ju inte vad en sån planta kan kosta att driva upp och exportera och göra om till sötningsmedel.

Idag ska jag jobba igen, känner mig skapligt bra i ryggen så jag hoppas det ska gå bra. Önskar er alla en fin måndag!

Nytt användningsområde

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 november 2011 kl 07:47, 2 kommentarer

Vi for ju på barnens hus igår, och jag köpt lite köksutrustning till Sally, att laga mat tillhör ett av alla hennes intressen. Klädhuset och godishuset hanns också med. När vi sedan skulle packa in oss i bilen så dök en täftébo upp, Sussie, som gick på bräntis, även hon. Vi bestämde att hon skulle haka på med hem på en kaffe.

Hem hann jag, fixa Sallys lunch hann jag också, sen var det besiktnings tajm och efter den kunde jag avnjuta en kaffe med Sussie, Theresé och en trött Sally som gjorde allt för att hålla sig vaken.

Sedan for jag och Nicco på popshop, där kan man verkligen hitta vad som helst, hon skulle köpa presenter, och det gjorde hon också. Sen stannade hon kvar på stan och jag åkte och handlade lite mat.

Apropå mat så var det dags att fylla på fågelmataren som jag köpt. Den hänger därute under en av tallarna och har varit mycket välbesökt. Nu är själva påfyllandet inte helt lätt. Man måste skruva av taket och skruven är inte ledad och dessutom sitter den ju fast i en vajer, vilket innebär att det blir aningens krångligt, men jag upptäckte i alla fall ett nytt användningsområde.

När jag fyllt mataren med fröna, så skruvade jag fast taket och i och med skruvandet så drogs även vajern upp en aning och inte tänkte jag väl på det inte. När jag så var klar släppte jag taget och då blev fart på fågelmataren. Den fick ett snabbt spinn och fungerade då som en fröspridare. Jaaaa, vilken grej 🙂

Jag och Åke for och tände ljus på graven, efter middagen, och sen gjorde vi helg. Mamma och pappa kom förbi och vi satt och surrade till elva.

Idag är det kalas i Norum och sedan är vi bjudna på middag på lundalogén, minsann. Vi har inte tackat ja till det än, men det lutar åt att vi går dit. Åke får väl ringa till dom nu på förmiddagen och säga hur det blir. Önskar er alla en fin lördag!

Korkad bestämmelse

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 september 2011 kl 07:37, 2 kommentarer

Jag var till tandläkaren igår, och nu är det bara en gång kvar, sen slipper man det stället ett tag… förhoppningsvis. Jag sa till tandläkaren att det absolut värsta med att vara här, är att jag får så ont i nacken och ryggen, allt beroende på den osköna stolen som inte alls är anpassad efter min längd. Nästa sväng så ska en tand ut, huvva, men det blir säkert bra då den är borta.

Jag drog ut en tand för en massa år sedan, som satt i överkäken. Ja, sa min tandläkare på den tiden, det är nog ingen sak, roten är rak och fin. Hon slet och slet, hon hämtade en manlig tandläkare som tog stöd emot stolen, med foten…och slet, till slut ploppade den ut. Roten hade vuxit upp i bihålorna, så när dom sa, däruppe på operation (jag var tvungen att sy ihop hålet) -Varsågod och skölj! Så kom allt vatten ut genom näsan. Oj så fint. Men jag fick då i alla fall veta varför det alltid kliade under tänderna, då jag var förkyld, det var ju inte så konstigt, om tandroten satt mitt i bihålan.

Nu över till något helt annat. Vi såg nämligen på efterlyst igår och där sas det att dom nu har ändrat i domarna eller hur man säger. Har du gjort något olagligt under påverkan av alkohol, så är det en förmildrande omständighet. Jag har aldrig hört nåt så dumt, på väldigt länge.

Det fattar väl dom flesta att mycket dumt och knäppt kan göras då man är påverkad, men om jag dräper en annan människa, ska det då vara förmildrande om jag var onykter? Ok, då planerar man ett brott, utför det, gömmer pengarna eller liket eller vad det nu kan vara, sedan partar man. För risken att åka dit finns ju alltid, så då är det ju bäst att man är onykter som sjutton, om polisen kommer. Då blir ju straffet i alla fall lägre, och kommer dom inte så blir det inget alls.

Sen undrar jag också vad domen kan bli…hm *funderar*, man blir ju givetvis portad på systembolaget, eller hur? Kan man inte hålla sig på den lagliga sidan då man druckit så ska man nog inte dricka mer. Sen får det installeras ett alkotest vid sängen, är man påverkad så får man inte stiga upp den dagen.

Nä, skämt å sidor, jag tycker i alla fall att detta verkar korkat, det hjälps inte.

Ni får ha en bra dag, själv sitter jag här och är förkyld, Sussie skulle förmodligen kalla mig Mavia, en sån här dag, då man är tät i näsan. Man pratar ju lite halvkonstigt, r:en är inte riktigt rena 🙂

Kartong demolering

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 november 2010 kl 07:50, 3 kommentarer

Jag är ledig idag…YESSS!!! Tänk vad tacksamt det då hade varit om katterna låtit bli att ha kartong demolering utanför sovrumsdörren, exakt klockan 6 imorse, men inte visade dom någon speciell empati för min sovmorgon inte. Jag drack en kopp kaffe, Åke hade redan stigit upp och kokat en panna kaffe och när han åkte så testade jag att somna om igen.

Men det var riktigt kört, det enda jag hade i huvudet då var problemlösning på arbetsplatsen. Inte problem med dom jag jobbar tillsammans med eller för, utan småsaker som man kanske kunde göra annorlunda, för att förbättra vardagen, hm…typiskt jag, att inte kunna släppa jobbet då jag går hem. Det spelar ingen roll vad jag har arbetat med, det har alltid varit samma sak.

Så, jag gav upp, gick och duschade, värmde på en kopp kaffe till och satt mig här för att se om jag kunde hitta på nåt att skriva om.

Vi hade ett litet personalmöte igår och diskuterade arbetsschemat, som det såg ut då vi gick hem, var nog så bra som vi kan få det, och jag blir i så fall ledig två dagar i veckan, samt helgerna, förutom en/månad, som innehåller ganska så många timmar. Det låter fint, faktiskt. Nu är jag ledig idag och imorgon, sedan jobbar jag söndag och är ledig igen, måndag och tisdag.

Jag släppte in en snubbe till svärfar igår som skulle fixa till i huset så han tar sig runt utan problem, sedan hem och koka kaffe och invänta Sussie, som skulle komma hit och se på Rally Sally. Sussi som gått på bräntis, precis som jag och vi har även jobbat ihop, en gång i tiden. Vi satt och surrade i två timmar sen var det dags för middag. Efter det åkte i hem till brorsa och hans familj, dom ville också spana in Sally och bju´ på kaffe, glögg, och tillbehör. Sen hade den dagen och kvällen passerat.

Jag har fått lite inside information, kråkan på Granngården (lantmännen) har återvänt, enligt säkra källor (läs Jan A), jag som kollat in fönstret, varje gång jag har passerat där, för att se om han återkommit, nu är det över ett halvår sedan jag såg honom och trodde att han lagt stövlarna på hyllan, flugit sin sista kilometer eller vandrat vidare, men tydligen är det krut i kråkan och han har kanske bara varit ute på annat äventyr men nu hittat tillbaka till sitt kära fönster där han/hon sitter och hackar.

Idag blir det ett besök på myrorna och kanske att vi kostar på en fika på Victoria. Sedan åker ju gänget hem ikväll, tillbaka till skogarna i Järlåsa, och Elin med mobilen laddad med diverse konstiga ord vi använder oss av, häruppe, som till exempel: Hort he va, he, ho, hedde, he som hänn he hänn hänna, harta borti harta o harta borti he, dvs. 12,5% osv. i all oändlighet. Det du Sören i Eksjö, hängde du med där? 🙂

Önskar er en trivsam fredag med en följande trevlig fredagskväll!

Blåst

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 februari 2010 kl 07:49, Bli först att kommentera

Ja nog är man lite knäpp alltid, då man sitter uppe nu, fast Niccolina har studiedag och därför behövde ju inte jag heller kliva upp på morgonen. Men det är som förgjort, då Åke kliver upp då vaknar även jag. Tänkte, jag stiger väl upp då och tar en kopp kaffe med honom och går i säng igen, men det funkar aldrig det heller. Jag kan inte somna om, utan jag gav upp och gick och tvättade håret istället.

Har tänkt åka och kolla läget hos Annika idag och fixa det där anställningsbeviset som a-kassan vill ha, så dom får ordna till sina papper och att det kanske kan bli lite ordning till slut.

Vi har bestämt att jag ska jobba mina 16 timmar, dom sista fyra dagarna varje månad, på det viset så drar vi ut på dom där lovliga 75 dagarna som man får stämpla upp, betydligt längre än vad det skulle ha blivit om jag jobbat en dag i veckan. Tji fick dom (som har kommit på detta idiotiska system) och för Annika eller för min del så spelar det ingen roll hur vi lägger upp mina arbetsdagar. Det enda som är synd är att när tre veckor har passerat så får man ägna första dagen till att komma i kapp, mycket kan hända under dom arbetsfria dagarna, så man får lov att uppdatera sig.

Vi såg på blåsningen igår kväll, det är sällan, numer, som dom har en riktigt rolig blåsning. Enda gången jag skrattade hjärtligt, var då bilen delade sig på mitten och man fick se killens min, den var bra. Men ingen kommer i närheten av ner släckningen av Expressen huset med Peter Settman, den blåsningen var obetalbar. Hade ögonen kunnat ploppat ut ur skallen så hade dom gjort det på Peter den gången.

Konstigt ändå att sånt där ska roa en så mycket. Vi såg på AFV i helgen också, och många gånger är det ju människor som lurar andra eller skrämmer upp dom, jag sa till Åke, visst är det knepigt att vuxna människor ska tycka att det är kul att lura andra, man är som ett barn men det är kanske det som är meningen, utan såna saker blev man väl alltför tråkig och grå.

Kom ju onekligen att tänka på när jag jobbade tillsammans med Sussie på dagiset. Vi jobbade i köket och det hände väl ibland att hon var lite sen. Jag började alltid med att plocka fram brödkorgarna och ställde upp dom på matvagnarna samt förberedde frukosten. Denna morgon hade jag med mig en gammal ”raggarsvans” och ett snöre. Knöt fast svansen uppe i skåpet där korgarna stod och tryckte in svansen när jag stängde skåpet. Sedan gluttade jag ut genom fönstret för att kolla in då hon skulle komma småspringandes.

När hon dök upp så stod jag och var strängt upptagen med att röra om i gröten och skära upp pålägg, hon sa själv att hon hade tyckt att det var konstigt att jag inte ställt fram korgarna, det brukade vi väl göra först av allt. Nåja, hon ställer sig på tå och sliter upp skåpet och ut åker svansen i en rasande fart, hahaha…hon blev rädd vill jag lova, synd att man inte hade en kamera och filmade alltihop.

Näpp, nu ska jag ta mig en frukost, Niccolina ska få fortsätta sova, enligt egna önskemål så då får hon väl göra det, med risk att hon sover i flera timmar. Ni får ha en bra dag!

Etikett: Sussie

Suspekt…

Borrhålsprincipen

Tatuerad!!!

Något med stuns i

Nytt användningsområde

Korkad bestämmelse

Kartong demolering

Blåst

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten