Etikett: svärföräldrarna

-Ett varv till, ett varv till!!

Av , , 2 kommentarer 13

Jag sa något till Osteopaten igår, som hon säkert hört många gånger tidigare. ”-Hur kan man ens hitta alla onda punkter på det där viset” Hon svarade med ett leende att det berodde på att jag hade så många av dom, haha. Jag gissar dock på yrkeserfarenhet och att man VET, om man kan sin sak.

Har ingen aning om hur länge sedan det är jag kunnat lägga mig på rygg, på ett golv. Det funkar inte ens med 3 yoga mattor på varandra. Det gör så ont i nacke och område över skulderbladen. Så det kändes skönt att hon bekräftade att det inte alls var något konstigt. Hon förstod det då hon la handen på ryggen. Jag är lätt överspänd Eller kanske mer korrekt, jag är jätte spänd över det partiet och detta har även gjort att jag har svårt att ens få armarna över huvudet.

Att jag inte går runt med konstant huvudvärk på grund av det, tyckte hon att jag skulle vara jätteglad över. Och det är jag förstås, jag hatar att ha ont i skallen. Sen tyckte hon att jag var förvånansvärt mjuk i lederna och det var positivt. Det har jag nog varit i hela mitt liv, det enda negativa där är väl att jag är överrörlig vilket kan ställa till det om man inte passar sig. Jag blev i alla fall glatt överraskad då jag lämnade den lilla sessionen. Det kändes som om jag hade ett helt annat gångsätt och det gjorde inte ont nånstans

Jag som nu under en rätt så lång tid, haft värk i höfter och ben, nattetid, har inte vaknat en gång över att jag haft ont…fantastiskt!! Det är knappt så jag vill känna efter för mycket, rädd för att rubba något hon korrigerat. Men hon sa att jag nu skulle låta detta vila till sig i 3-4 veckor. Och sedan kunde jag boka in en ny tid, ifall jag tycker att det behövs.

Så, mina vänner och alla andra, Osteopati är något att rekommendera. Tjejen jag gick till har jättefina recensioner och folk strör lovord över henne. Tror jag det…

Idag är det ingen vanlig dag, för idag är det min och Åkes bröllopsdag

Inte nog med det, Åkes föräldrar hade, om dom levt, firat sina födelsedagar. Elsie född 5/10-1928 och Nicke, 5/10-1926.

Avslutar med en liten anekdot från förr. Sally, har alltid fascinerats av mormors gaggarbilar. Gaggabil är då en 5 årings ord för raggarbil. Vid just detta tillfälle, hade vi varit på Gammlia, och sedan på den sedvanliga cruisingen. Sally njöt i fulla drag, och plötsligt sa hon. -Den här dagen, kommer jag att komma ihåg i heeela mitt liv, och drog ut på orden. När vi snurrat några varv frågade jag om vi skulle åka hem…och hon svarade med hög röst: Ett varv till, ett varv till!!!

Theresé blev lätt oroad över dom tydliga tecknen på ett äkta raggarämne 😀

Men hon besitter även kunskaper att bygga och göra saker, kolla bara in hennes IPad hon gjorde, back then, haha.

Ha en fin dag, allihop!

Ibland har vi tur

Vilken tur vi har med vädret idag och speciellt studenterna, hoppas nu att solen håller sig framme hela dagen, det behöver vi nog, allihop.

Min förkylning sitter i men jag håller på att tukta den med vitlök. Nicco kände dofterna då hon kom ner igår och jag höll på fixa vårrullar till lunch, dom var preparerade, och vitlöks kryddat i övriga maten, kan ju göra susen. Jag hittade några tabletter i skåpet, som jag vet att jag köpte, just för att lindra en eventuell förkylning, dom käkade jag också, och andra vitaminer.

På en av våra prommisar, jag och vovven, så hittade jag det här:

Foto2247

Visst kan det vara åkerbär? Inte det där lila, utan dom där små, röda sakerna. I så fall, vet jag vilken väg jag ska ta, senare, då dom mognat till sig 😀

Jag hade ju förmånen att ha bärplockande svärföräldrar, och i frysen, då vi flyttade hit, hittade vi massor med hjortron och en tetrapack med just åkerbär…slut idag, men vi fick njuta livets goda, en stund.

Och apropå sånt som är gott, tänker jag planera för en tårta på fredag, en annan fyller ju som år då, och återigen, samma miss som jag gjort en gång förut. Jag trodde att jag var 48 år, och skulle fylla 49, men det var ju fel, jag har varit 47 år snart ett helt år…snopet, men, deklarerade jag igår, då får jag istället fortsätta vara just 48, i ett helt år till, det ni 😀

Önskar er alla en toppen dag och som skrivet, må solen skina på allas huvuden, hela dagen, och om ni inte tål sol…använd keps, hatt eller sätt er i skuggan, och inte att förglömma, om ni får sladd, frikoppla och styr i vägens riktning 😀

015 018 024 027

 

 

 

Älgvarning på Västerslätt

Av , , 2 kommentarer 4

 

Det blev en dag med fullt upp, igår. Jag var ute med Kerstin, sedan ett snabbt besök på vårdcentralen, prata med juristen, var in på Handelsbanken, handla, gick till huset, där jag skulle leta efter nödvändiga papper, städade upp i några lådor och skafferiet, hem och tvätta samt plocka undan all jul…fast precis som vanligt, då jag var klar med allt och förnöjsamt tittade runt på nystrukna gardiner och annat nytt så hittade jag en felande länk. En kvarglömd svart, julstjärna som jag satt upp mitt i taket. Och det skulle väl vara konstigt om inte fler små tomtar dök upp, bara så där.
 
I huset finns det fotografier i massor, och när jag stötte på dessa kunde man inte låta bli att le, och komma ihåg vilken ”bra” fotograf, svärmor var. Inte många kort som innehåller det hon egentligen ville visa:
 
Sedan fanns detta kort också:
 
och jag tyckte först att det inte riktigt stämde, med en älgvarningsskylt, uppsatt mitt emot kyrkan på västerslätt, men så kom jag också ihåg att det faktiskt varit en älg och sprungit runt här på villaområdet för flera år sedan. Då bodde Bronco, Åkes hund, hemma hos hans föräldrar, och han hade blivit som galen och stått och skällt nedåt vägen. Och svärföräldrarna förstod inte vad som tagit åt hunden förrän dom hörde att det sprungit en älg där.
 
Efter allt slit igår så gick vi då till slut i säng och jag slötittade i en Knasen, och ramlade förstås över denna lilla serieruta:
 
Apropå julen…och vad vi hade för oss på julaftonen, så kändes den liten träffande, eller hur Åke 🙂 ? Ha en fin dag!

Hur snackar du

Av , , 2 kommentarer 4

För tolv år sedan gick jag en kurs i vad jag ville bli ”när jag blev stor”, ni vet, en sån där kurs som man får gå för att statistiken ska se bra ut på arbetsförmedlingen över hur många som är sysselsatta eller ej. Nåväl, vid en av fikapauserna var vi alla samlade ute i fikarummet och det blev snack om hur man pratade med varandra.

Jag sa att jag snackade med mina kompisar på ett sätt och med mina svärföräldrar på ett annat sätt, helt beroende på vem eller vad man pratade om. Kursledaren fnös till och sa att det kunde jag väl inte göra. Det måste ju vara jättejobbigt tycket han, om man skulle måsta vara olika personer vid olika möten av människor.
 
Nu tror jag att han var ute och cyklade, för om man pratar med en gammal vän så har man ofta ett internt sätt att prata på, och man skämtar om saker som ingen annan kanske begriper sig på, men skulle jag ha sagt samma saker till mina svärföräldrar så hade dom säkert trott att det brunnit någonstans och sedan hade dom bett Åke att leta sig någon annan.
 
Jag skulle, för att ta ett exempel, aldrig sagt en svordom i någon mening då vi pratade med Åkes föräldrar, däremot kan jag, för att understryka allvaret eller hur jag riktigt känner det, dra till med en mildare svordom om jag pratar med vänner. Jag skulle väl heller eller lägga upp mina fötter under mina ben om jag sitter på en stol och blir intervjuad för ett jobb, men det kan jag göra då jag sitter hemma i soffan. Man tar seden dit man kommer, och vad jag gör hemma är min ensak men på offentliga ställen kanske man bör tänka till lite.
 
Det handlar väl också om att ha lite magkänsla eller taktkänsla över hur man ska föra sig eller vad som kommer ur ens mun. Det är precis likadant när man sitter ute på gården med alla grannar, beroende på vilka som är samlade därute, så väljer jag vad jag vill bidra med då man berättar saker. Man drar till exempel inte ett skämt om en katt, ifall man vet att en av grannarna precis har förlorat sin. Sen kan alla fela ibland och smågrodor har man väl hört talas om, fast det brukar oftast inte bli några större katastrofer.
 
Idag står det träning på schemat, samt vallning av dammsugaren. Blommorna skriker också efter vatten så dom bör få lite. Sen ska jag kolla in lite på bemanningsföretagen och se vad som gäller där. Ha det gott, allting gott!
Maria Lundmark Hällsten