Etikett: teknik

Less på det grå, in med färger 🎨

Av , , 2 kommentarer 13

Nu håller man på vara less att stiga upp till grå himmel och blöta vägar. Färger kan pigga upp eller…


Jag är ju inte den som blir trött av årstider eller mörker. Jag är ju kroniskt trött och det har jag ändå inte tid att vara. Så jag kör på, oavsett väder och vind. Däremot blir det lite av utomhus göromål, utan man får komma på vad man ska göra inne.

Nicco ville att jag skulle måla en lite tavla till hennes nya lägenhet. Haha, ja, jag skrattar, för måla och rita var något jag gjorde för länge sedan. Allt sånt har jag lagt på den omtalade hyllan.

Fast så väcktes ändå en pysselådra. Och jag hade sett ett klipp på TikTok, där dom använde flytande akryl. Jag ville testa, och det gjorde jag igår. Tycker det ser coolt ut. Här en sneak peak.


Ska testa en annan teknik också, så får hon välja vilken tavla hon vill ha. En önskan hade dock varit att få göra detta nån annanstans än på matrumsbordet. Får se om jag kan lösa det på nåt sätt.

Hade tänkt använda sopskyffeln som redskap till måleriet, och där jag stod och höll i den såg jag vad dom döpt skyffeln till 😳


Här undrade jag om jag skulle bli kränkt eller om jag skulle ta de som en komplimang. Maria, är hon som tar ut soporna och slänger det där det ska vara. Jag röstar på det sistnämnda. Maria, Takes out the trash! 🤘

Att baka är väl ett hantverk, det med. Och jag blev sugen på en limpa igår kväll och snodde ihop en. Hade ingen rågsikt men den här blev jättegod ändå. Jag använde mörk sirap och filmjölk.


Har pratat med en före detta kollega nu på förmiddagen. Hon och hennes kompis, som även hon, var hos min brukare, men som vikarie, har flyttat söderut, tillsammans. Där jobbar dom och lever livet. Så roligt och jag gläds med dom, att dom tog sig iväg, fixade jobb och lägenhet. Det går riktigt bra för dom.


Nä, nu borde jag allt gå över till lill Ica. Det står makaronipudding på min matlista, så jag må köpa en korv. Sen är det köttsoppekok imorgon, så kålrot, purjolök, palsternacka och morötter, kan jag också investera i, när jag liks är där.

Ha en fin måndag, allihop, och håll en tumme för Winstone idag!

Det låter MER, som i Festisen MER

Gårdagen började bra, efter morgonens göromål så åkte jag iväg till Nybro där jag mötte upp Elisabeth, på en lunch. Jag har svårt att släppa taget om deras räksallad, jag tycker den är jättegod. Och med trevligt sällskap och surr om lite allt möjligt, så sprang tiden iväg.

Premiärturen med Camaron blev tämligen kort. Ett varv i omgivningen, körandes på ettan. Tändningen är inte heller som den ska så Janne kommer hit och ska fixa till det. Varför den inte ville växla upp, berodde lyckligtvis på att en vital slang, hoppat lös, så det är åtgärdat.

I övrigt så tycker jag att den ljudmässigt, fått en annan klang, fast i sammanhanget heter det nog inte klang, utan snarare muller. Det låter lite MER, som i Festisen MER… typ, give it too me!!


Annika, min boss från förr, och hennes Håkan, kom hit på ett litet kvällsbesök. Mycket bra initiativ av Annika, tycker jag. Inte så ofta vi hinner ses numer.
Dom tog upp det här med nutidens teknik, och ABBA som uppträtt i London med sina Avatarer på scen. Här kan man ju förstå att det kanske är åt det hållet det barkar. Kanske ett väldigt bra alternativ med tanke på hur världen ser ut idag, och det blir ett annat sätt att kunna se sina idoler.

 

Annika nämnde nåt om att hon i alla fall hade kunnat tänka sig att se Elvis, alltså kungen Elvis, ifall hans avatar skulle dyka upp.

Jag tyckte att dom kunde utveckla tekniken lite och göra den mer verklig. Tänk er Angus Young i AC/DC, skutta omkring och då han passerar ovanför åskådarnas huvuden skulle det sprättas iväg lite svettpärlor, nu snackar vi ju vatten, men… Nähä ok, nu driver jag lite, fast det skulle säkert kunna finnas andra saker, man kunde hitta på för att göra det mer levande.


Det tråkiga, eller tråkigt och tråkigt, så här är det väl nästan jämt. Man jämför med hur det varit, hur det är idag och sedan kan man bara spekulera i hur framtiden, kommer att te sig.

Man kommer att jämföra och det blir den här gruppen av människor som sett ZZ Top i riktiga livet. Den andra gruppen människor som såg ZZ Top med avatarer, och den tredje då, som vi inte vet än, men tvåhundra år framåt sitter dom där och diskuterar.

-Jomen Frippe, nog vet du väl att din farfars morfar, såg på ZZ Top live. -Live…vad är det, sluta, det måste ju vara rena stenåldern. -Jooo, det är sant, man gjorde så, på den tiden. Och min morfars far, han gick ju på Avatar konsert med dom. -Nämen lägg av, vad fjantigt. -Mm, det säger du det Frippe, kolla hur ni upplever musiken då…JÄTTE konstigt.

Och så där är det väl även idag, då det gäller allt möjligt. Tekniken som utvecklas åt alla håll och kanter, på gott och ont, förstås.

Ta sport, som exempel. Patrik Sjöbergs rekordhopp på 2,42. Och det var hela 44 centimeter högre än George Horins hopp, 1912, på 1,98. Här måste det ju handla om träningen som säkerligen idag, är betydligt mer kraftfull än den var på den tiden, eller kanske rättare sagt, man tränar mer, än man gjorde då.

Tekniken som förbättras och justeras, underlag, förberedning, ja, you name it, ni vet vad jag pratar om. Man kan ju dock undra, vart det kommer att sluta.

Här ska i alla fall jag avsluta dagens inlägg med att önska er alla en trivsam fredag! Och hey, gårdagens blogg, hittar ni här också, hehe…

Hur håller du i luren?

Av , , Bli först att kommentera 13

Såg en kortis på TikTok, där mamman i familjen, ber sonen, att visa hur man visar att man talar i telefonen…utan telefon.

Han gör ju så här, förstås.


Och efter skratt ber hon sin man, att visa hur han gör. Han gör som vi alla gör, som är födda, long time ago, hahaa…


Jag tycker dock att det är lustigt, att man skrattar åt att dom yngre, inte vet. Men hur tusan skulle dom veta det, då dom aldrig hållit i en telefonlur 🤔

Eller hur ska dom veta vart man stoppar in ett kassettband, då dom bara sett cd skivor. Hur man ringer på en telefon med snurrskiva eller vad en pausbild på teven var, och varför man var så fascinerad av den.

Jojo, säger jag, det är väl därför dom skrattar åt oss, som inte begriper oss på förkortningar och andra konstiga uttryck. Hur tekniken fungerar eller som jag som inte ens vetat vad eller hur, en router fungerar. Idag vet jag i alla fall vart vi har våran. Men sånt vi ser idag, som nya saker, är för dom, gamla uppdaterade grejer.

Och det som är nytt, som i nytt, tycker dom är intressant och vill veta mer om. Medan vi skyggar lite, och är rädd för utveckling och vill att det ska vara som det alltid har varit. Givetvis lite beroende på vad det handlar om, förstås.

Sålde Winstones skor igår, det gick rätt fort på FB. Kul att dom kommer till användning. Jag har beställt nya åt honom, samt ett regntäcke, YES Regntäcket kom igår och det är inte alls, lika jäkligt att sätta på honom, som overallen, tjopp tjopp, så sitter det där. Så bra 🙏


Den enkla modellen av morotskaka som jag visade upp igår, fick bli morotsmuffins. Supergoda men jag är sjukt missnöjd med glasyren. Så här såg den ut på bilden.


Så jag förberedde spritsen efter konstens alla regler. Men pytt, den där glasyren får du inte till att stelna på det där sättet. Nåja, dom får duga, inget skådebröd, men dom ska ju förtäras och inte gluttas på, så länge.


Hoppas på en bra torsdag, för er alla!

I löve it 🍂🍁😁

Av , , Bli först att kommentera 14

Igår, blev det äntligen asfalt utanför vårt staket. 1 år och 3 veckor har gått sedan dom bröt upp den. Fy, vad tråkigt det har varit med allt damm, grus, lervälling, men nu, finally, slipper man den smutsen:

Och det kommer att bli jättebra då allt är klart. Känns mycket trevligare att gå efter gång och cykelbanan, efter dom breddat den.

Lite skillnad på vädret idag, kontra igår. Passerade ett löv som stod upp i snön och solen satte färg på det. Backade och ville få till en bild med Winstone i bakgrunden, Vet inte vad jag tänkte där. Funkade inte alls. När han var på plats så skymde han ljuset till lövet:

Sen är han mer nojig då man ska fota honom utomhus, nä, han vill inte sitta still nån längre stund:

Men lövet fick jag då på bild 😂

Som hundägare är det bara att he sig ut, oavsett väder. Längst ner på Västerslätt hittade jag något annat, löv relaterat, idag. Det kan ju bara vara Lövens fans, som bor i den här holken 🤣

Eller så är det kanske en björktrast som huserar där!

Nåt som verkligen är imponerande vad gäller foto och kamera upplevelser, är skullmapping. Kolla här vad man kan göra med lite mer avancerad teknik.

Hoppas på en fin onsdag för er alla, och till er som inte gillar vintern, tänk, varje vinterdag vi nu avverkar, gör att våren kommer ett steg närmare! Jodåsåatt…

Nicco ska skaffa en orm!

Av , , 2 kommentarer 15

Nu har Nicco börjat på gå i hamster tankar, eller nja, dom har hon haft förut men så har hon besinnat sig. Fast nu tog drömmarna eller tankarna ny fart och det lär nog komma hit en ny varelse inom en snar framtid.



Hon pratade om burar, vid middagen igår, och Åke undrade förstås vad hon surrade om. Jag ska köpa en orm, sa hon, och när hon sa det så tänkte jag att det där är ju en teknik, vad den nu kan kallas, att man säger nåt som är tio gånger värre, så när man sen talar om vad det verkligen gäller, så andas människan ut och tycker, förhoppningsvis, att det inte var så farligt 😀

En hamster??? Sa Åke, men, har du inte vuxit ifrån sånt där?

Hm, sa jag, och det kommer nu utan att du tänker efter vad vi hade för djur. Köpte grodor, då du var 28 år ish…moget, tyckte Nicco, hahaa… Fast han skyllde förstås på att det var för Theresé skull, vi köpte dom, och som sällskap till firrarna.

Jojo, och sen undrade Nicco hur länge sedan det var han köpte en radiostyrd helikopter, till sig själv, ett eller två år sedan…jodåsåatt, eller kan det vara så, att vissa saker växer man aldrig ifrån 😀

Och apropå att växa ifrån, andra saker växer snarare fast och blir bara mer och värre, nu låter jag bilden tala för sig själv:

27459061_2049509165074322_5980711433951454674_nÅke har förövrigt tillbringat lördag och söndag i garaget, till nästan ingen nytta. Bromsoken vi beställde var av fel kvalisort, bara att skicka tillbaka (jädrans skit) och beställa nya, som tyvärr, dessutom, kostar 2600:- mer än dom vi tog först. *Suck* Och Camaron får fortsätta stå ute på gården:

28058850_10156058317311585_2578687592511882320_nSå nu på morgonen skjutsade jag ut Åke till jobbet i hans bil, så får jag ta den idag, jag har ju tid hos tandläkare innan jobbet, så det är ju bra om man tar sig från A till B, utan större problem. Eller vad tänker ni? 😀

27752122_213047539247382_2551966512091535326_nÖnskar er alla en trevlig måndag!

Inget är för evigt!

Av , , 2 kommentarer 12

Kom hem efter en arbetsdag igår, fixade middag, grejade på med diverse saker och ting, slog igång datorn, fär att mötas av följande text: Hi! Din dator har blivit uppdaterad. NÄHÄ, som om jag inte visste det, eftersom den höll på 2 timmar igår, typ. Och sedan står det, var snäll och stäng inte av din dator…NÄMEN!!! Och varför skulle jag stänga av den, då jag precis satt igång den?

Lite som när man åker dom här hissarna som pratar, bakre dörren stängs! Fast det är dörren framför som gör det. Och ibland, då man åker längst ner, så säger den. Hissen går uppåt! Jaja, jag fattar att den inte kan känna av från vilket håll du kommer, och att hissen ska upp, kanske bara är naturligt, eftersom den är längst ner, fast jag har inte tänkt mig uppåt 😀

Vid en av våra resor i bussen i somras så pratade vi om GPS:en, tänk om den plötsligt fick eget liv. Började diskutera och säga att man kör som en idiot…nänänä, lilla vännen, nu är du ute och cyklar!!! Jag sa att du skulle svänga vänster, men envis som du är…:D

Mja, det är nog bara att acceptera att det är som det är. Tekniken går framåt, men vissa saker är inte lösta än, och man kan undra vart den månde sluta. Fast förmodligen kommer den aldrig att göra det. Vi är skapta att hela tiden förbättra och komma på nya sätt att lösa problem på, vissa nytto grejer och andra mindre viktiga saker. Det är nog bara att hänga på och se vart man hamnar.

Fick ett tråkigt besked igår kväll, min ingifte morbror Sam, gick bort, och man påminns återigen om hur man tror att allt ska vara som det alltid varit. Men så händer nåt sånt här och det skakar till i grundvalarna. Någon är borta, som alltid brukar göra si eller så, som underhöll oss med sina historier och som dessutom hade många sådana.

Med hans berättelser så höll han liv i det som en gång hänt, liksom vi håller hans minne i liv, då vi kommer ihåg allt han sagt och gjort. Och man kan le och skratta, minnas och berätta vidare, om hans tokigheter och hans sätt att tackla livet. Och till oss, en påminnelse om att livet är oförutsägbart, vi vet aldrig vad som väntar, och det får vi vara glada över, och vikten av att leva här och nu, att göra våra dagar så bra som vi kan av det vi har, blir mer påtagligt, då något sånt här händer. Ha det gott, allihop!
IMG_20161015_232117_632

Sjukt irriterande!

Av , , Bli först att kommentera 12

Finns det nåt värre (jo…förmodligen, men…) då våra tekniska prylar lever sitt eget liv och bestämmer själva vad dom vill göra.

Precis vad som hände nu då jag steg upp för 1 timme sedan, slår igång datorn och den bestämmer att det är dags att uppdatera. Att senarelägga detta, finns inte som alternativ. Nu har den avhandlat 21% av allt den ska göra…1 timme…det är ju sjukt irriterande.

långsam-datorBild hittad HÄR

Är det så här på stora företag också? Du slår igång datorn då du kommer på jobbet och sedan får du rulla tummarna i 2 timmar.

Kommer osökt ihåg då jag jobbade på ett mindre kontor, vi var två stycken där, min boss, och jag 😀 En period så innebar arbetsuppgifterna att lägga in beställningar som kunder ville ha. Och plötsligt en dag, så var bilden på skärmen, upp och ner. Och vi fick inte till det! Oj, vilken pärs, det gick ju att skriva men du fick sitta och vrida på skallen för att få till det.

Jo, vi vet ju att det handlade om en inställning någon hade kommit åt, men att få tillbaka det som det skulle vara, var inte så lätt.

Igår ringde Åke och frågade om jag haft på vår tv under dagen. Nej, det hade jag inte, men varför undrade han det? Ljudet…det fanns inget ljud i tv:n. Men då jag kom hem, så fungerade det, någon hade tydligen kommit åt nån knapp som stängde av ljudet, och samma sak där, kan ju vara lite bök att hitta felet och åtgärda.

Teknikens under, kallas det väl! I det fallet var det lite enklare förut. Fel på tv:n, åtgärdades med en ordentlig dask. Telefonen funkade alltid, men skulle helst vila under åska och blixtar.

tv_highOch hittade jag HÄR

Och datorer…mja, dom var ju aningens uråldriga om man jämför med dagens, och dom användes inte riktigt på det sätt vi gör, idag. Men då stämmer ändå det jag skrev, att det var enklare förut. Om det inte fanns, var det inga problem heller 😀

Nu väntar jobb så jag önskar er alla en trevlig lördag!

unspecifiedZ0N0VEV1

Bortkollrad

Av , , 4 kommentarer 0

 

Jag la in en kommentar igår, på Lisbeths blogg, som handlade om olika härskartekniker, jag skrev att jag körde med en teknik som jag kan kalla kollrabort teknik. Vilken innebär att man avleder den som kommit på en bra sak, med något bättre, utan att personen i fråga lägger märke till det.
 
Nu pratar jag mest om yngsta dottern som ibland har vilda fantasier och önskar göra både det ena och det andra. Är det inte att åka till Hawaii så är det att skaffa en sköldpadda, en hamster, ett marsvin och 5 hundar, och det ska dessutom gå alldeles utmärkt även fast hon redan har två katter. Dom kan hon ju stänga in någon annanstans…typ.
 
När hon var mindre och väldigt mycket, rymningsbenägen, hon tyckte om att tvärsticka iväg för att se om någon skulle jaga henne, så kunde man (när man var less på all jakt) avleda henne genom att tjoa till och ropa högt -nämen Jennifer, kolla här, vad är det här för något? Sedan stod man där och såg helt vilsen ut och som att man behövde hennes vetskap. Det fungerade för det mesta.
 
När hon skulle hämtas hem från förskolan så ville hon ju aldrig gå hem med en gång men då körde man med en annan variant på kollrabort, då sa man att ok, vi kan stanna 10 minuter men sen ska vi hem. Vi hade aldrig några problem då jag började köra med det. Jag hade nog nämligen läst att vi föräldrar är experter på att ställa frågor till våra barn, då vi egentligen inte menar det som en fråga utan som ett kommando.
 
Jag hör det överallt idag också, från andra föräldrar. -Du Viktor! Ska vi gå hem nu? Om grabben inte vill hem så säger han ju givetvis nej, och det är då inte det svaret föräldern vill höra utan dom hugger direkt med, joho, det ska vi visst, nu ska vi hem. Sedan blir det gråt och tandagnisslan men hem ska dom obevekligen. Och vad lär sig då dom barnen? Jo, att när dom blir tillfrågade om saker så är deras svar ingenting värt, för hur gärna dom än vill vara kvar ute så blir det inte så, och hur än dom kämpar med att få vara vaken 10 minuter till på kvällen så kommer inte det att hända, varför ställa en fråga då svaret ändå inte kommer att räknas? Är det så svårt att ge barnen dom där 5-10 minuterna extra, så dom får känna att deras ord också är värt något? Så kanske båda parterna kan gå hem med ett leende på läpparna, och utan tjafsande. Livet blir lite lättare, jag lovar!
 
Ha det gott!
Maria Lundmark Hällsten