Etikett: testamente

Duger det?

Av , , 2 kommentarer 12

I och med vår schema förnyelse så jobba jag idag förmiddag, lite krångligt då man haft kvällspass, men det är inte alla dagar som ser ut så här. Känns aningens drygt då man dessutom inte föll till ro och somnade förrän 12 och skulle upp i ottan. Men hey, jag klarar mig :D

Det blev en kvällsfika igår och här blev jag smått överraskad, kolla in brödskivorna:

001

Vad hände??? Olycka i bageriet…glömde dom bort tiden…gick kaveln sönder, frågorna hopar sig och en utredning kommer att göras inom en snar framtid. Eller ja, där överdrev jag lätt.

Vi kom att prata om bröllop, testamenten och så vidare, jamen hur blev det nu, sa Åke, du sa ju att vi skulle skriva ett testamente. Ehhh, nä, sa jag och såg frågande ut, vadå testamente, det vet jag inget om. Och av vilken anledning? Nopp, det visste han inte.

Vi klurade vidare en stund och sååå, kom jag på vad det kunde tänkas vara, vårdnaden om Nicco, om jag skulle knalla vidare :D Hahaa…ja då var det ju det då. Bäst att snabbt ordna ett sådant, vi reser ju imorgon…*knåpaknåpaknåpa*

002

Vad tror ni, duger det? Och till er som inte redan visste det, jag har ensam vårdnad om henne, men ingen av oss vet egentligen varför. Att jag var det till Theresé, kommer jag ihåg att socialtjänsten tipsade om, och det var för att det skulle vara lättast med en ensam vårdnadshavare, så behövdes bara en underskrift om det gällde skola eller annan kontakt med myndighet. Om det hade med min ringa ålder att göra, vet jag inte heller.

Och gissningsvis så skrevs det så även med Nicco då, eller om det blev så automatiskt, jag har ingen aning. Men lite snurrigt är det allt, då man ska förklara varför bara min underskrift krävs, fast vi är gifta och bor tillsammans. Nå, nu har jag fixat det…eller hur var det nu, jag låter det vara osagt :)

Önskar er alla en fin tisdag!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad gjorde vi där???

Av , , Bli först att kommentera 11

 

Igår var vi på bouppteckning, och jag kan för mitt liv inte begripa vad vi gjorde där? Vi är fyra syskon, inga särkullebarn, och min mamma var gift med pappa, så varför ska vi måsta sitta med på ett sånt där möte där det ska tas upp skulder och tillgångar? Mamma ärver ju allt, that’s it, jag förstår inte?
Lillebrorsan som bor i Stockholm, kunde av förståeliga skäl inte närvara, men en fullmakt med hans underskrift skulle då tas med… jaha, och varför då? Vi skrev inte under på några papper eller dylikt, så detta blir för mig att enda stort frågetecken. Snacka om att dom tjorvar till det.
Jag begriper att en bouppteckning ska göras för att alla konton och såna saker ska få ett avslut, och det är ju jättebra, ändå ska det tilläggas att det inte alltid funkar. Vi får än idag brev adresserade till svärfar, och nu senast var det en faktura på sophämtningen för stugan i Kittelfjäll, som vi förövrigt sålde, för 1½ år sedan, jodå.
I och med att ingen arvskatt finns längre, så är detta bara slöseri med tid… sedan att saker ska skrivas över på den som ärver allting, är ju en sak, och att det ska kollas upp så inga testamenten är skrivna, det är en annan sak, men nog kan väl det göras utan vår närvaro… näpp, tydligen inte.
Jaja, nu är då det gjort, så får vi se hur lång tid det nu tar innan papperen är skickade till höger och vänster, underskrivna, stämplade och klara.
Nicco fick sin julklapp igår också, vi åkte upp på MediaMarkt och köpte henne en mobiltelefon då hennes gamla fått halvsidesförlamning och bara fungerade på halva sidan… så att säga. Och detta kom sig av att hon tappat den i backen, jodå… kunde man ju ha räknat ut. Men nu har hon också fått veta att tappar hon denna i marken så behöver hon inte komma hem och tala om det, för då är hon utan.
Vi investerade också i ett par brandvarnare, även fast vi hittade två fungerande här i huset, en i hallen och en i matrummet, men däruppe sitter det nog ingen, och som dom säger, det är en billig livförsäkring, man vet aldrig vad som kan hända. Och även om man är hur noga som helst med ljus och annat, så kan man ju missa någon gång.
Idag ska jag till läkaren, och höra vad han kan tala om för mig… typ, eller om det är jag som får berätta för honom, det har hänt det med. Nu har jag dessutom listat om mig, jag blev nämligen less på att alltid få höra att det kunde bero på vad som helst, hur kul är det på en skala. Även om vissa saker kanske inte går att åtgärda, så vill man ju väldigt gärna veta vad det är för fel man har, inget konstigt med det, tycker jag.
Önskar er alla en fin tisdag!