For till Granngården och köpte blommor, i hettan så gav jag mig själv ingen tid, utan tog det som låg närmast till hands, in på Preem hämta paket, vidare till Kvantum, där jag hade tänkt köpa party is…fanns inte!

Så ringde mamma och undrade om jag skulle komma dit och dricka kaffe, så jag tog med ett paket Nicco fått hitskickat, levererade det till henne, parkerade och gick till mamma, Bosse och Eivor, mammas kusin, som var där.

Vi satt ute under eken (inte riktigt en ek, men ett träd) och doftade på blommorna. Drack kaffe och surrade lite grann.

På hemvägen dök jag in på Stor Coop´n, där vet jag att dom har party is…hade dom inte, disken var absolut tom, kan det ha med värmen att göra, månntro? Jaja, jag får göra egen is, fast den är ju betydligt mindre, svårt att fylla upp en hink med det, men jag gör så gott jag kan.

Planterade blommorna (nej, jag är ingen expert på det):

Ölen till maten satt som en smäck:

Åke drack mjölk, så han får inte vara med på bild!

Satt ute tills vi blev less, inte på grund av kyla. Jag letade efter bilder i arkivet på vårt fågelbad, och föll över detta stycke och bild, kan ju inte låta bli att lägga ut den igen, vad vi skrattade efteråt 😀 Står att det var 2 år sedan men det stämmer ju inte idag, utan det är idag, 4 år sedan, året var 2015.

”Vilken cirkus det blev då jag, för snart 2 år sedan, skulle ta ut Winstone en sista sväng för dagen. Kommer in här på gården, han springer bort till fågelbadet, ta något från gräsmattan och vill först inte komma då jag ropar, men till slut så.

Han springer upp på trappan och tuggar frenetiskt på något. Ähhh säger Åke, det är en pinne. Jag plockar ut ”pinnen” ur munnen, tittar på den, men tycker nog det är en konstig pinne. Helt plötsligt ser jag att det är ben på den, är det en groda frågar Åke samtidigt som jag hurvas och slänger iväg, det ihop-torkade djuret.

Går upp och pratar med Nicco, om dagen, jag berättar om fyndet därnere och hon vill se vad det är för nåt.

Vi går ner, jag tar två pinnar och lyfter upp ”grodan”, vi står och skärskådar den och plötsligt får vi se vad det är för något… en liten fågelunge, åhhhh säger vi i munnen på varandra, det är en liten fågel.

Jamen hallå, snacka om att man kan ändra sig. Först håller man på kräkas över att man tar på, vad man tror är en torkad groda och sedan låter man som värsta babysnackaren då man ser att det är en död fågel, ojoj, vart är världen på väg. Fågel var förövrigt inte ett dugg gullig, den ser ut som en forntida fossil, eller dinosaurieunge, typ T-Rex:

Nu blir det kaffe, tror jag ska passa på och gå ut nu, sen lär det bli skuggan som drar, gissar jag. Efter den kommande kvällens testning av vinet och kanske lite annat, kan det hända att vi får se liknande resultat, som på den avslutande bilden…tagen för 1 år sedan, vem vet :D. Ha det gott, allesammans!