Etikett: teverummet

Slår in ☕️ i dörrkarmen…

Av , , Bli först att kommentera 10

Inte lika fin vy idag, från fönstret.

Däremot bekanta ljud…bilar som kör förbi, cyklister, röster och hundskall. När vi satt på vår altan igår, så var det bara fågelkvitter och inget annat. Inte ens en båt som körde förbi. Rofyllt i all ära, men det får inte bli för lugnt 👀

Vi har kanske ändrat oss genom åren. Jag påminde Åke om att det fanns en tid då vi åkte dit, enbart för att få vara själv. Nu vill man se lite rörelse i alla fall.
Var skönt att sova i sin egna säng i natt, en med fjädrar. Jädrar vad bortskämda vi är, tänk bara förr i tiden, då dom låg på halmbottnar 😳

Nu är vi inte utan dynor och madrasser i bussen men det är ändå halvstelt då man ska vända på sig. Nåja, det är världsligt, det finns ju människor även idag, som inte ens har en säng, så man ska väl inte klaga.

I mitt lilla bloggarkiv blev jag påmind om Enya och Eloise, och den första tiden vi bodde här i huset. Dom var nämligen bannlysta i teverummet, då vi inte var därinne. Förmodligen för att jag var rädd att dom skulle har party på eller med soffan.


Jag skrev vid ett tillfälle att jag kom och bar en kaffekopp i ena handen och en macka i andra. Eloise hade parkerat sig utanför dörren till teverummet, säkerligen i tron om att jag skulle släppa in henne.

Då jag närmar mig henne så frågar jag varför i någons namn, hon måste ligga just där och sätter fram en fot för att mota henne då dörren ska öppnas. Men det gick inte som jag hade planerat (då heller 🥴).

Eftersom jag halkar till på det blanka golvet, burnar fram till dörren och slår kaffekoppen rätt in dörrlisten och kaffet rinner ner efter dörr, list och golv…Eloise såg jag inte röken av, hm…konstigt då. Hahaa…

Och nu undrar jag om det var då, jag öppnade upp dörren och lät den vara öppen för resten av tiden Jag kom nämligen inte ens ihåg att vi haft den stängd, en gång i tiden.

Idag blir det att ringa tandläkaren så får jag höra om det finns en chans att kunna få komma dit nån av dagarna. Hoppas på en fin måndag, för er alla!

Jag hatar mest eller gillar minst…

Av , , Bli först att kommentera 8

Det jag hatar mest…eller kanske man skulle skriva, det jag gillar minst, med vinter och snö, är, förutom halkan, både snöskottning, sopning av bilen, blöta byxben, och kanske mest av allt, att våra promenadstigar krymper, avsevärt.

På våra promenader så går vi nästan alltid, 50% på väg och dom andra 50 på nån gräsmatta, utmed Tvärån, eller under björk alléer eller såna där ställen, men snabbt blir dom små stigarna översnöade, och även fast vi tappert försöka trampa upp nya stigar, så snöar eller drevar dom snart igen.

2016-02-08 15.10.00 22729085_10155753565161585_4009897719721059468_n 27972551_10156059939996585_7824832362224403380_n snobil2 stuganDom 2 sista bilderna var bara för att ni skulle vakna till lite 😀 Haha, sista bilden har lillasyster Emma Hällsten knäppt på vår gamla stuga som inte finns längre. Och den näst sista knäppte jag en vinter på min gamla arbetsplats, kunde vara drygt att ta sig in och ut med bilen, ibland.

Precis där vi bor, är det lite värre med snöskottningen, för från 2 hus till höger om oss, och ut mot industriområdet, så är det inte prio 1 att skotta gång och cykelbanan, vilket egentligen är lite konstigt. Det är många som färdas ut dit, på både cykel och apostlahästarna, men krutet (läs skottning) läggs på gångbanorna som går in mot stan.

Jag säger väl inget om det heller, är väl förmodligen fler som jobbar där, fast skulle man vara lite krass, så går det ju bussar åt det hållet, det gör det knappt, ut till industriområdet, är det 2 bussar/dag…ish.

Nå, och detta i sin tur gör ju att, om det nu har snöat en hel natt så väljer vi att gå till höger ut från grindhålet, för där vet vi att det är fri väg, men återigen, tråkigt, man blir less att se samma vyer, dag ut och dag in.

Tillbringade nån timme eller två, med att leta efter dom röda julgardinerna igår. Jaja, jag fick då städat i en garderob, och rensade ut lite, sålde 4 panelgardiner och en påse med skräp blev det 😀

Till slut hittade jag dom, i en liten jäkla förvaringslåda som är så liten att jag inte vet varför jag ens öppnade den. Jag hade ju aldrig gissat att dom skulle ha rymts i den. Men tydligen gick det, för där låg dom. Och nu sitter dom uppe i matrummet:

78073175_10157629526566585_9035285570602926080_oOch även i teverummet:

78163749_10157629533316585_1581302994408833024_oNåt mer har det inte blivit än, men det lär ju komma!

Jag hittade även nåt annat, i jakten på dom röda gardinerna, och blev jätte nostalgisk, ett kort ögonblick, det var ju såna här jag skrev om igår:

78183933_10157629546981585_6111858291795558400_oMen då jag öppnade lådan, så blev det en liten besvikelse:

76996033_10157629546781585_786749175818616832_oInga glödlampor! Googlade och hittade en sida där lamporna kostar 1200:- och näää, det betalar jag icket. Då får dom kulörta ljusen vara ett minne blott och vi sätter upp en vanlig ljusslinga med mååånga ljus i, för mindre än en fjärdedel i pris.

Nu är grävmaskinen här utanför igen, fattar inte vad dom håller på med. Gräver hål, täpper igen, väntar nån vecka, kommer och gräver hål och täpper igen…och så vidare.

78542324_10157629523551585_4706383544723701760_o78216641_10157629534561585_1752734539559469056_oOch hann inte mer än reflektera över det så hade dom gjort färdigt och åkt härifrån :O

Hoppas på en fin fredag, för er alla!

Han är rolig alltjämt!

Av , , Bli först att kommentera 14

Winstone är bra rolig! När nån av oss kliver upp på morgonen, så stannar han kvar i sovrummet även fast den som stiger upp, alltid stänger dörren. Han vill nog vakta den som fortsätter sova, men…

Oftast är det nu jag som är först uppe och jag äter min frukost rätt så omgående. Han brukar få några flingor eller en bananbit, beroende på vad jag äter, och han hör, vad jag gör, och jag hör honom vandra omkring därinne och han ångrar säkert, varje morgon, att han inte följde med ut ur sovrummet. Fast jag lämnar alltid nåt litet i hans skål, så han blir inte utan.

Plockar man fram ett kokt ägg, blir han som galen, han älskar kokt ägg och hoppar runt och pratar, och ja, han brukar få den där lilla rundade biten och kanske en skiva till, då vi äter ägg.

43177439_10156631300591585_2340557782463283200_nNu ville jag ha ett ägg till frukost, och för att skona honom från att veta vad jag gjorde så gick jag ut i tv rummet för att knäcka skalet, tror ni att det hjälpte? Nopp, han hörde och jag hörde på honom att han hörde…Hopplöst att smyga här 😀

43175624_10156631299766585_6861462185256681472_nKanelbullensdag idag, svårt att missa, jag trodde till och med att det var i måndags för att det var sånt tjat överallt om kanelbullar, på teve, i reklamblad, i tidningen och inne på affärerna. Nå, kanske man kan få tag i en nybakad god bulle nånstans, i så fall, kanske jag köper en, vi får se.

Jag gjorde nåt godare än kanelbullar i lördags. En äppelkladdkaka, suveränt god, dagen efter, då den fått sätta till sig lite. Kryddad med kanel och kardemumma…Här kan ni f receptet, om ni blev sugna:

 175 g smör
2 ½ dl strösocker
2 tsk vaniljsocker
3 ägg
1½ dl vetemjöl
1,25 dl hasselnötsmjöl
2 äpplen
kanel och kardemumma
Garnering
florsocker

GÖR SÅ HÄR

1. Sätt ugnen på 180 grader. Smält smöret i en kastrull. Tillsätt strösocker, vaniljsocker, ägg och vetemjöl. Rör ihop allt till en smet.

2. Skala och grovriv äpplena, ta bort överflödet av äppelsaften som blir då man river.

3. Rör ner de rivna äpplena i smeten.

4. Häll smeten i en smord och bröad form, ca 23 cm i diameter, med löstagbar kant. Pudra över kanel och kardemumma.

5. Grädda kakan mitt i ugnen i 22–30 min beroende på hur kladdig du vill ha den. Låt den svalna i formen. Pudra kakan med med florsocker före servering. Servera med grädde eller vaniljsås, eller ät den bara som den är 😀

Önskar er alla en fin kanelbulledag!
43031891_10156631320121585_5420666224142974976_o

Hit eller dit!!!

Så här såg det ut för 3 år sedan…lite skillnad om man jämför med idag, oh my…

11038698_10153143335356585_5648394567056596203_nNu har jag startat dagen med en norrländsk frukost:

28661452_10156109861736585_6520749917859559051_nGakkhu/glödkaka, som Theresé bakat, gudomligt gott med snabbuppvärming innan smöret, kaffe med tillbehör, kaffeosten har även den, Theresé rört ihop, precis lagom seg efter kaffedoppet, samt lite blåbär och vaniljyoghurt med flingor, vet inte om det var så norrländskt men ändå.

Theresé är uppe på Gammlia nu, det är nån frukost där, och igår var hon på föreläsning, blev fotad och intervjuad för Samebladet, men nu tror hon att hon fått sina minuter av berömmelse, men vem vet.

Man kan se på renar där om nån timme, Theresé frågade Sally om hon ville åka dit och se på dom, hon hade svarat…lite svävande, mjaaaeee, men det behöver jag inte, dom där har jag ju sett på bild. Haha…ja, hon har nog sett dom i riktiga livet också, hon har ju varit en del i Malå, och där kan man aldrig vara utan ett möte med några renar. Fråga Winstone:

2016-07-19 19.16.53 13835808_10153620687765863_192993931_o.pngUndersta bilden fotade Johan Fredriksson, syrrans sambo.

Apropå hunden, han vet vad hit eller dit betyder. Om han sitter vid köksbordet då vi äter,och jag då säger hit eller dit, så vet han att han får välja, gå in i hallen eller ut i teverummet. Så jag kunde inte lta bli att småle då jag såg hissknappen på Gammlia museum:

28661167_10156097844036585_2159388782236128834_nHIT…ja, det hade varit kul om det hade stått DIT, inne i hissen, men det gjorde det inte 😀

Ha en fin torsdag, alla mina vänner!
28661005_10156109790346585_5531439314527131405_n

Katt i skokartong

Av , , 2 kommentarer 8

Niccolinas mormor och morfar kom förbi i måndags och lämnade en present till henne. Förutom pengar var det två böcker som var nedpackade i en skokartong. Den lade Enya genast beslag på men ni kan ju tänka er hur det såg ut då en katt på 6 kilo skulle klämma ner sig i den.

Ser ut som om hon skriker men jag lyckades fånga henne mitt i en gäsp. Niccolina lyfte upp kartongen med innehåll på skateboarden och gav henne en åktur i teverummet och passade på att fota henne på brädan.

”floooing” ljud, följt av en liten pisksnärt.

Av , , Bli först att kommentera 4

Dom gjorde ett stambyte här, där vi bor, för 4 eller om det 5 år sedan (tiden går så fort så jag har dålig koll på det). Det skulle ta 6-8 veckor och under den tiden hyrde vi in oss uppe i tvåan hos Åkes pappa. Han bor också här på västerslätt.

Katterna hade vi givetvis med oss och man gruvade väl lite för hur det skulle gå och om dom skulle riva hela det placet också. Nu hör det till saken att jag fixar knappt att sova i samma rum som dom två, eftersom jag inte tycker att det är speciellt roligt att ha en katt på halsen eller i ansiktet. Dörren in till teverummet där vi skulle sova gick inte att stänga ordentligt så första och andra natten knöt jag fast dörren med ett sånt där nyckelband man har runt halsen. Öppningen var ändå för stor så jag staplade två ryggdynor, från skinnsoffan, på varandra. Jättebra idé, tyckte jag.
 
Jag vaknade mitt i natten av ett snärtande ljud, fattade inte först vart det kom ifrån. Ett irriterande, högt ”floooing” ljud, följt av en liten pisksnärt. Det var en av katterna som klöste tag i knappen på dynan, drog ut den och släppte av. Dom har talang dom.
 
Då blev det en flytt av katterna då det var läggdags. Dom blev förvisade till köket, där inte heller den dörren gick att stänga helt, så varje kväll var det samma procedur. Fram med kattgodis, locka in dom i köket, ställa fram ättika i en liten skål vid dörren, och knyta fast den dörren.
 
Ättikan trodde jag i min enfald, skulle hålla dom borta från dörren som nu blivit deras nya klösbräda, men tror ni dom brydde sig om den stickande lukten? Icket, kunde lika gärna ha struntat i den. Dom sticker in klorna under dörren och river för brinnande livet, fruktansvärt retfullt ljud, speciellt nattetid, då alla ljud förstärks med 100 %.
 
Likadant gör dom här hemma, under våran sovrumsdörr, då dom tycker att vi ska stiga upp och ge dom mat. Inte ofta, men när det händer kan man ju hålla sig för skratt. Jag tänker ALDRIG stiga upp klockan 5 för att ge dom någonting. Jag brukar försöka hålla för öronen för att slippa ljudet och ibland har det varit nära att jag skulle ha tagit någonting hårt och kastat på dörren men har ju insett att då vaknar nog fler än bara jag, så jag tyglar mig.
 
Nä, då var det dags att få upp Jennifer…igen och när jag skriver det så kommer jag ihåg att jag sa till henne igår att vi skulle ställa in en väckarklocka i hennes rum så hon fick stiga upp själv, vid första ringningen, men det glömde jag förstås bort, hm. Får bli ett uppdrag till måndagsmorgonen då. Ha en bra fredag och njut av helgen som kommer.

Hatobjekt nummer ett

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Jag hatar verkligen att tvätta fönster, finns inget värre, man får ont i axlar och nacke, när man äntligen är klar och har skruvat ihop fönstren, så kommer solen runt i en annan vinkel och då ser man helt plötsligt nåt vitt i ena hörnet, nåt streck i det andra och imma i det tredje. Grrrr…
 
Inte nog med att vi har fönster, bara i köket finns det 4 fönster och det är med treglas som dessutom är öppningsbara hela vägen vilket innebär att varje fönster har sex sidor att tvätta, usch! Samma mängd fönster i teverummet och inte bara det, vi har ju inglasad balkong också. Nu hade jag sån tur att Åke tog dom yttre fönstren på balkongen, igår, så dom slipper jag.
Själv torkade jag dom i köket, sköljde av alla blommor vi har där och bytte gardiner. Så nu är då dom fixade.
 
Men det ska jag villigt erkänna, när man är färdig så undrar man alltid varför man inte gjort detta tidigare, nu ser man ju helt plötsligt konturerna på alla saker utanför.
 
Funderar starkt på om jag ska fortsätta med rutorna i teverummet idag, fast jag vet inte, det kanske får fortsätta vara en tanke. Ett år funderade jag så länge så snön hann komma och det var ju ett ypperligt skäl till att slippa göra straffarbetet.
 
Nu ska jag spilla upp kaffet i termosen och ta mig morgonens första kopp, det är bara jag som är vaken än och det är ganska tyst i hela huset. Kan faktiskt bara höra regnet som strilar ner och en av våra katter som knaprar på någon mat i köket…förhoppningsvis är det då mat, men med dom här monstrerna kan man aldrig så noga veta. Ha en bra dag!
Maria Lundmark Hällsten