Etikett: Thailand

Lite kryptiskt får det bli :D

Av , , Bli först att kommentera 14

Nej nej, jag fattar ingenting, alltså, gårdags kvällen, middagsbjudning hemma hos Kerstin, där både Janne B och Janne A med Ingegerd, var inbjudna, samt jag och Åke då. Men vem sa vad och vilken då och när hände det på en skala från ett till tolv under detta årtionde?

Och vad hette nu den där…Misse Pugg och Pusse Migg med dom stora svarta öronen, och hur i hela HEL-V… kunde det bli 30% rabatt på bolaget om man hade en bussbiljett, eller var det gratis buss resor med Ultra…om man hade köpt ett plingkort…eller kunde det ha varit gratis sprit, om du köpte en buss biljett med kreditkort och glömde att visa fram kortet då du åkte? Hm…

ÖmHÄR hittade den bilden

Jag kommer inte ihåg, faktiskt, det blev lite rörigt, där på slutet :D Men det var som vanligt en jätte trevlig kväll med hur god mat som helst, älgstek, med potatisgratäng och go´såsen, vem kan motstå det, till efterrätt en ugnsbakad ananas med tosca täcke och vaniljglass till och givetvis, något i glasen…testade till exempel en öl, som Jan B införskaffat i Thailand, den var inte helt fel, faktiskt, så det kunde inte ha varit bättre!

15056263_10154695887261585_4763507310581940241_nSen vet jag inte riktigt hur jag ska förklara dessa bilder, den här tagen hos Kerstin:

15078859_10154695886846585_5528647894611053098_nOch denna hos Janne och Ingegerd:

15095699_10154695886581585_5770152491254045284_nMja, det handlade om gardinuppsättningen…eller den inbyggda eller tillbyggda lilla delen som sitter där däruppe, och om det ser likadant ut hos, Kerstin, som hos Jan och Ingegerd, och om inte…så skyller vi på…Bengt, eller nån typ med raggsockor och foppa tofflor.

Jaja, som sagt, man behöver inte veta allt, inte heller hur eller varför, alla gånger, vi får nog lov att acceptera att vissa saker är som dom är, andra saker kan vi vi ändra utgången på, om man vet hur det ska bli, innan, och andra gånger låter vi saker och ting, ske…bara för att vi inte vet, vad som var bäst, vid just det, tillfället.

Kul är det i alla fall att kunna umgås oavsett ålder och status, ett bevis på att vi alla är egentligen stöpta i samma form, men ändock så olika, i tycke, tänke och smak…det är mångkulturellt så det förslår :D Det bästa är ju ändå att vi kan umgås i alla fall, oavsett alla dessa olikheter, och att det i grund och botten, inte har någon som helst betydelse, hur gamla vi är, vart vi kommer ifrån eller vad vi tänkt oss i framtiden. We are all the same!

Och så här såg tydligen mitt förra liv ut…och då förra och då…

Skärmklipp 2016-11-20 09.28.09

Nu vet jag ju att dessa små tester eller klick man gör, inte är unika, utan det är väl som med horoskopen, det finns tolv…tretton stjärntecken och i dessa ska hela jordens befolkning passa in. Så om detta skulle stämma och nästa som gör testet får nån av mina fördettingar så borde det innebära att vi haft schizofreni i tidigare liv, jodå.

Idag söndag, ny dag och nya möjligheter, hoppas på en bra sådan, för er alla!

Hon åt ALLT, och då menar jag ALLT

Jag fick en fråga eller kanske rättare sagt en som blev lite nyfiken på vad det där om hälsenan på en gråsparv, och vad det handlade om. Ursprungligen var det vår svärson, Anders, eller möjligtvis en kompis till honom, som skulle beskriva muskelaturen hos en killpolare, och han sa att han hade muskler som hälsenan på en gråsparv.

Vi pratade om mat och att dom förr i tiden, åt allt som gick att äta, man kastade inte bort mat, och bröstfilén på en gråsparv, var då inte att förakta. Och då sa jag nåt i stil med, inte hälsenorna på en gråsparv heller. Och ja, vem vet, det hade säkert gått att knapra i sig också, om det var nöd.

Kommer osökt att tänka på då jag för 18 år sedan, gick en liten kurs om ”vad man vill bli då man blir stor”, och där hade vi en tjej som var från Thailand. Vi hade med oss våra lunchlådor och hon hade minsann, varje dag, en låda med kyckling med sig.

Och hör och häpna, hon åt upp ALLT, och då menar jag ALLT, på kycklingen, det knakade och brakade i munnen på henne då benen slank ner och jag kommer ihåg att vi satt där med öppen mun och förstod inte varför…och vi frågade hur hon ens kunde, benen är ju hård och vass.

Hon förklarade att hon sedan barnsben, fått lära sig att man slängde inte bort mat, utan man åt upp allt som erbjöds, även hennes barn, fick äta allt och enligt henne, ville dom aldrig ha något annat än just kyckling. Så det var vad som bjöds på hemma, 29 dagar av 30, och skulle hon hitta på att laga till något annat, så sa hon, att hennes barn rynkade på näsan och ställde sig ytterst skeptiska till vad som serverades. Nej, hon tyckte att det var dumt att ändra ett vinnande koncept. Fast jag är glad att vi är olika, och jag testar nog hellre på nya saker, än att köra in mig på en och samma grej.

Men man förstår ju ordspråket: Nöden har ingen lag! Då man läser och hör om hur det var förr, och hur det är i fattigare länder. Man får ta det som finns, annars får man vara utan. Hittade dessa slående bilder på nätet, som kan få en att tänka lite annorlunda, eller vad säger ni? 

22330_10204417336530285_7683472282714772183_n 11149274_10204417335570261_4884902627310795157_n 11262363_10204417336930295_7749648994528008934_n 11295591_10204417336010272_1454089777177567997_n

 Nog om detta, nu ska jag göra i ordning för middag, till mina kära, själv har jag jobb i eftermiddag. Känns helt ok, en dag som denna, regnet fortsätter skvala, och potatisen, ja jag vet inte, känns ju som om den kommer att bli dränkt. Tur att vi inte har ett potatisland då :D Ha det gott, allihop!

Spektakulära färger och snurrande…

Av , , Bli först att kommentera 7

 

Flöt på som vanligt igår, förutom att jag fick, inte bara en migränaura igår på jobbet, utan två. Jag satt och läste i en tidning då jag upptäckte att vissa bokstäver saknades eller var mycket svårlästa. Jag blundade och såg då dom sedvanliga kugghjulen i spektakulära färger som snurrar åt både det ena och andra hållet.
Då blir det till slut en omöjlighet att läsa och koncentrera sig. Lika plötsligt som dessa uppstår så försvinner dom, den här gången höll den väl i sig i någon kvart, jätteskönt då det släpper men den kom tillbaka efter bara fem minuter och stannade lika länge igen… irriterande. Dessutom har dom där sakerna en tendens att göra en väldigt trött, efteråt, och det blev jag också.
Det var även bastukväll igår, Laila utgick den här gången, hon föredrog att resa till Thailand, dit hon har blivit bjuden… konstigt att hon valde att åka, framför bastun, hm… eller hur det nu var :)
Sen ringde mamma för att tala om att jag var ledig idag, men det är jag ju inte, utan hon hade skrivit fel i almanackan. Jag har ett invecklat schema om man tittar på det första gången, jag sa själv att det där kommer jag aldrig att lära mig, men så här en 15 månader efter nystarten, så håller jag på kunna det. Men det är klart, för en oinvigd är det inte så lätt, att tvärlära sig.
Jag fick börja min morgon med att hasa ner på golvet och trevande försöka mig på att hitta mobilen, en minut hade jag på mig och jag hann. Jag vaknade nämligen en minut innan den skulle starta alarmet men tappade greppet om den då jag skulle stänga av den, och givetvis föll den ner på golvet, därav den lilla leken: Vart är mobilen… och varför!
Nå, nu är jag vaken och strax på väg till jobbet, önskar er alla en fin tisdag!

Var mans rätt, eller?

Av , , 8 kommentarer 4

 

Av någon outgrundlig anledning så brukar det ju varje år vara prat om dessa bärplockare som tas hit från Thailand och diverse andra länder. Samma visa är det också då dom inte får tillräckligt betalt, har blivit lurade på både bärens tillgång och pengarna som lockade från början.
 
Nu till en liten fundering av anledning av vår allemansrätt som vi har här i Sverige. Är den verkligen till för företag också? För det är ju företag som tar hit bärplockarna för att sedan skicka ut dom i skogarna där vår allemansrätt är gällande. Får dom göra så, tjäna pengar på något som egentligen tillhör oss alla som bor här, bara undrar?
 
Jag hade tänkt mig en sovmorgon imorse, men klockan åtta var det kört. När jag väl har vaknat så är det bara att kliva upp. Gissar på en del grävande i huset idag, sen kanske Åkes moster och hennes man, kommer förbi på en kaffe, jag ska ringa dom senare. Nicco hade turen att få två biobiljetter av Theresé, så hon ska gå och se på Narnia eller Harry Potter ikväll.
 
För egen del blir det nog ett tidigt sänggående då jag stiger upp 5.15 imorgon bitti, för att jobba. Ehhh, varför säger man sänggående, man ligger väl ändå ner, eller ja, jag vet ju inte hur andra gör men jag brukar inte gå i sängen i alla fall.
 
Önskar er alla en fin lördag, och kom ihåg, om ni får sladd, frikoppla och styr i vägens riktning, ni med cyklar får nog antingen trampa fortare för att häva sladden eller prova att nå ner med bägge fötterna :-)
 
 

Strumpslungad äppelmos

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Ibland har man fantasi så det räcker och blir över. Jag och Chefen gick och skulle träna igår, när vi passerade apoteket så undrade hon om dom hade öppet. Nä, svarade jag, klockan var ju bara halv nio och dom öppnar halv tio. Jaha, sa hon, men då är dom kanske där och gör annat nu då, eftersom det lyste därinne.
 
Ja, förmodligen, sa jag, så har dom kitteln kokandes därinne, med allt möjligt kolijox, som ska blandas ihop, en av dom anställda får sitta och rista in namnen på tabletterna, det är mycket dom ska hinna göra innan öppningsdags. Dessutom, sa jag, så har dom ju förmodligen en stor näsa med en vårta på, också, så det är alltid prio nummer ett, då dom är på plats, att fixa vårtmedel, hur skulle det annars se ut då dom öppnade för dagen. Ja, så där kan vi prata ibland, Chefen och jag…och det är nog inte bara med henne, ibland faller det sig bara så :-) men det kan dra iväg åt vilket håll som helst.
 
Apropå fantasi, så har ju Kerstin och Janne, varit i Thailand och på resan dit, i flygplanet, fick dom sitta bredvid en pratglad kvinna. Nu vet jag inte riktigt vilken ålder det var på henne men hon hade i alla fall berättat om när hon var ung (eller yngre) och skulle göra sin första laddning med äppelmos.
 
Hon hade två kassar fyllda med äpplen som skulle kokas ihop. Någon vana med att läsa kokböcker eller att veta vad orden betydde, hade hon inte utan hon försökte sig på att läsa ut och innan till. Nu råkade det stå att moset skulle passeras, och vet man inte att det finns åtminstone två betydelser av det ordet, så kan ni ju gissa vad hon gjorde…hon ställde moset i rummet och passerade (gick eller sprang) runt kastrullen, hon passerade bokstavligt talat, moset.
 
När hon insåg att inget såg annorlunda ut, så kom hon på den geniala idén att hon skulle försöka sila moset…genom ett par strumpbyxor. Ungefär som Mr Bean då han slungar salladen i hans gamla sockar. Det gick inte som hon hade tänkt sig så hon tog hundbenet och gick över till en granne för att fråga hur hon skulle bära sig åt. Grannen följde med in till henne och hon hade funderat vad stackarn hon gjort i lägenheten, som det såg ut där. Hon fick den hjälp hon behövde och av två fulla kassar med äpplen fick hon två små burkar äppelmos. Resten satt fastklistrat på väggar och tak, efter den lilla slungningen. Så kan det gå om inte haspen är på.
 
Promenad idag, klockan nio, sedan ska jag upp på Mariehem och ta en kaffe hos morsan. Kanske far förbi i huset och påbörjar en eftersökning av vitala pappershandlingar som behövs för bouppteckningen samt leta efter eventuella försäkringar som kan falla ut nu. Förhoppningsvis så har svärfar inte haft så stor spridning på alla papper, utan att dom sitter ganska så samlade i något skåp, det lär väl visa sig. Ni får ha en bra dag!

Glasdörren hoppade lös…

Av , , 4 kommentarer 4

 

Visst är det konstigt att det alltid ska vara konstiga saker som händer hemma hos oss, eller är det verkligen så här hemma hos alla? Jag skulle dammsuga i Niccos rum innan Theresé, Anders och Sally skulle komma. Är borta vid fönstret och upptäcker att glasdörren till vitrinskåpet som hon har stående där borta i hörnet, helt plötsligt och utan anledning, har hoppat ut från sina fästen och står lutad åt ena hållet.
 
Jag börjar givetvis med att fråga Nicco om hon har stött till skåpet eller vad hon har gjort med det då det ser ut som det gör. Men hon ser ut som det största frågetecknet i historien. Alltså har det lossnat av sig själv, och som tur var har den inte fortsatt att falla utan stannat däruppe, vilken jädrans smäll det hade kunnat bli annars, en glasdörr rätt ner i golvet.
 
Sedan denna knäppa dator som vi har. Theresé har en gång i tiden installerat ett trådlöst nätverk då Nicco fick sin bärbara dator. Men på vår dator funkar inte det trådlösa, om jag drar ut Internet kabeln så förlorar vi kontakten, men…ungefär en gång i veckan blir man utslängd från nätet, på vår dator, och det enda som då hjälper, är att reparera det trådlösa nätverket, är det konstigt att man kan bli lite virrig av att bo här, eller? Man vet inte från den ena dagen till den andra, vad som ska ske härnäst.
 
Jag har ju skrivit om bluetoothen vi har på datorn, den funkar bara då den själv behagar och när den inte lyser vit och klar, så kommer man inte heller åt bilderna som ligger i den mappen. Jag har letat igenom hela datorn och dom mappar jag hittat är tomma. Jag kan heller inte bifoga en bild från den mappen i ett mejl, för då är bilderna osynliga, däremot, kan jag lägga ut dom på bloggen. Jaja, det kanske bara händer här för att vi ska ha något att skratta åt :-)
 
Jag var upp till en granne igår för att hjälpa henne att beställa en sak från nätet, på väg hem, ute i trappen, träffade vi på Birgitta, en annan granne, som undrade om vi ville ha några blommor, hon håller på att flytta. Så jag tog mig två stycken, en garderobsblomma som jag vet att folk har sagt tidigare, är odödliga, men inte den som jag en gång hade, den var seglivad men till slut så. Och sedan tog jag en annan blomma som verkade vara fin…i alla fall nu. Nå, vi får se om dom här har bättre livslust, då kanske dom klarar sig.
 
Nu tror jag också att vi får hälsa Janne och Kerstin, välkommen hem från Thailand, det lyste då uppe i deras lägenheter igår kväll så jag gissar att dom är tillbaka på plats igen. Önskar er alla en fin tisdag!

Överarmar som hälsenan på en…

Av , , 4 kommentarer 4

 

Resan hit hade gått bra och dom kom lagom till middagen. Vi gjorde inte nåt speciellt igår kväll, pratade, gluttade på tv och öppnade julklappar.
 
Anders och Theresé har en kompis därnere i Uppsala som en gång skulle beskriva muskelstyrkan hos en kille och sa följande: Hans överarmar var lika stora som hälsenan på en gråsparv…storväxt kille eller??? Det lät tunt och skört på något sätt :-)
 
Jag var in på Hp:s för ett kompletteringsköp innan dom kom hit, då det plingade till i mobilen, jag hade fått ett mms från Janne och Kerstin som är i Thailand, det tog en stund innan jag såg var det var:
 
Han undrade om vi var intresserade av lite skrot. Ja, den där hade kanske sett tuffare ut än vårat skelett på toaletten men jag gissar att den skulle kosta en del.
 
Idag vet jag inte vad vi ska göra, Åke ska in med Cheven på verkstaden och se om den tinar upp lite, samt att han ska göra ett byte av bromsklossar och byta olja. Ikväll blir det Lundalogén och det kan ju inte bli annat än trevligt. Och med dom orden så önskar jag er alla ett riktigt Gott Nytt År och en god fortsättning på den nya.

Vi flytt till Kriberg…

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Dom talade om på nyheterna igår, att det var en tjej som köpt sig ett hus i Jörn, och hade det så bra däruppe. 130 000:- hade hon betalat för huset. Men du, sa jag till Åke, vi kanske skulle sälja allt vi äger och sen flyttar vi upp till Kristineberg, där kostar husen nästan ingenting, sen odlar vi vår egna potatis, plockar bär på höstarna, du kan ta jägarexamen och sedan kan du skjuta någon fågel, hare eller annat, och vi kan köpa oss en del i en ren.
 
Ja, allting går ju, men jag befarar att om vi gjorde detta så skulle Nicco lägga in en ansökan om att få bli bortadopterad, snarast.
 
Om man nu gör så där, så bör man nog också ha en viss framförhållning, hur ser det ut på stället om fem år, vad kostar resor in till närmaste större samhälle, vart har du dina vänner, hur ser det ut på jobbfronten, skolor, affärer osv. Det är nog inte bara att…
 
Nej, vi blir nog allt kvar här i Umeå, och aldrig flyttar vi, ens söder om tegsbron. Om vi flyttar så blir det väl den dagen vi får ta över svärfars hus, och det ligger minsann inte mer än några stenkast från platsen vi bor på nu.
 
Nu är det läge att ta och göra sig i ordning, gissar att jag för säkerhetsskull borde gå ut lite tidigare till bilen, det finns ju en viss risk att det behöver skottas lite innan jag åker iväg. Sen…efter klockan 14 idag…så är det helg!!! Önskar er en trevlig fredag, och önskar även Kerstin och Janne en trevlig resa till Thailand, där dom kommer att fira både jul och nyår.

Så mycket allvarligt

Av , , Bli först att kommentera 4

Hade precis suttit och skrivit alltihop, hade en mening kvar och då stängde datorn ner. Jag som skriver detta i Word bara för att kunna spara så det inte försvinner, men vad hjälper det om man inte klickar på spara med jämna mellanrum utan bara då man är klar. Jag fick morra en del men se, när jag startade upp igen så hade den sparat allt själv. Perfect!

En morgon då jag följde med Jennifer till skolan så gick vi och pratade om att vara utbytesstudent. Jag frågade henne om hon skulle få välja ett land i hela världen, vart hon i så fall skulle åka.
 
Först sa hon nåt som jag inte kom ihåg och hon undrade vad kriterierna skulle vara för att få åka just dit. Jamen det handlar ju om att lära sig språket och kulturen, svarade jag. Jaha, men då skulle jag åka till Thailand, sa hon. Där skulle hon köpa en massa coola saker och ta fina bilder.
 
Jag upprepade mitt svar och sa att du ska lära dig kulturen och språket, har du tänkt bo där i flera år, och det är inte en shoppingresa du ska ut på. Att lära sig Thailändska är nog inte tvärgjort.
 
Aha, sa hon, då väljer jag Japan. Och sedan kom värsta utlägget om hur bra det var där. Hon hade hört genom någon som varit där att det fanns dom som klädde ut sig till seriefiguren och gick runt på stan. Jamen Hallå, sa jag, du ska väl inte åka dit för att bli en seriefigur heller. Då skrattade hon och sa att det kanske vore kul. Jaha, men språket då sa jag. Japanska är säkert inte så mycket lättare att lära sig än Thailändska.
 
Det oroade inte henne ett dugg. Jag kan redan Japanska, sa hon. Ehhh, ok? Ja, sa hon, jag kan säga Hej, Skit, Tack och Vi ses.
 
Mhum, och på dom fyra orden skulle du kunna klara dig själv. Du skulle alltså kunna gå in i en affär, säga Hej, peka på en vara och säga Skit, sedan Tacka då dom ger dig den och till sist säga Vi ses. Jag tror inte att dom skulle vilja att du kom tillbaka till deras affär i så fall.
 
Så kan ett samtal låta på väg till skolan, fantasin r det inget fel på och ofta kan hon ge svar på tal.
 
Jag blev uppringd igår, av ett företag i Uppsala, han undrade om jag kunde länka till två bilföretag därnere. Jag trodde först att han var en försäljare av något slag men fick sedan förklarat för mig vad han var ute efter.
 
Han hade gjort en sökning på motor eller bilar eller nåt liknande och då hade min blogg legat ganska högt upp på den listan och därför blir bloggen intressant och i gengäld för att jag gör det så lägger han ut min länk på andra ställen. Ok, jag förstår att företag kan behöva detta men jag som vanlig bloggare har ju inget för det, så egentligen spelar det ingen roll om jag finns på andra platser, men å andra sidan, vem vet. Kanske man får andra erbjudanden från oväntat håll. Så, det var en förklaring över varför jag länkar till företag i Uppsala.
 
Idag ska jag till Annika och göra mina 4 timmar, det är inventering av företagets tillgångar och alla papper för december som ska läggas i ordning till bokföringen som ska hinnas med, plus mailen som ska gås igenom och säkert något mer på det. Vi får se. Ha det gott!