Etikett: Tina

På obestämd tid är att befinna sig i limbo

Av , , 4 kommentarer 13

Åke såg inte vad jag såg, där, längst ner på björkstammen. Även om jag påpekade vad jag skrev om, innan. Ingen har gissat så jag vet inte om jag är den ende som hajade till och tyckte att detta kunde räknas som ett ”sign”

Jag ser kåtan och en till som skymtar i bakgrunden, lite disigt fjällmotiv med snö/dimma i bakgrunden.

Nä, sa Åke, det måste vara för att du ser det från en konstnärlig sida, haha. Nja, jag tror inte det, jag tror att det kanske poppade ut mer, på grund av vad jag precis hade för historia i örat. Men, jag vet inte om det finns rätt eller fel i den frågan.

Såg den här bilden igår och ja, det är väl lite så där va, haha.

Ingen kan ju göra ett proffsjobb, utan att börja någonstans. Så egentligen är ju allt ett barn gör, ett steg i processen. Antingen utvecklas man och sakerna blir bättre och bättre. Eller så inser man att det där, kommer aldrig att hända och man lägger det åt sidan och satsar på nåt annat.

En kvinna jag hängde med en hel del som idag inte finns med bland oss längre, berättade om hennes smörknivs projekt. Jag lovar, jag började skratta och hon hakade på, så till slut kom det allt tårar med.

Det hon sa var hennes upplevelse, sen tänker jag att när skrattet kom, var den en blandning av att man såg bilden framför sig och sedan att det förmodligen inte var vad som hände, fast upplevelsen är ju det där man inte kan ta ifrån någon.

Hon hade täljt en träkniv och den skulle putsas. Hon gillade inte träslöjd överhuvudtaget, men alla skulle gå på trä och syslöjd, så man hade inget val.

-Ja jag fick sitta och putsa på den där smörkniven heeeela terminen. Träslöjds läraren blev aldrig nöjd. Varenda lektion kom han och tittade, och pekade och sa att det är bara du putsar, det där duger inte.

Jag skrattade medan jag frågade om det ens fanns någon smörkniv kvar efter terminens slut och allt putsande. Då brast även hon ut i skratt. Jo, nog hade det blivit en smörkniv till slut. Fast med en vild gissning från min sida, så kan det kan också ha tagit all den tiden för intresset att få den klar, var inte så stort

Hade en trevlig dag igår med mina guldkanter. Det blev kaffe på en inglasad balkong på ena stället och på det andra blev det faktiskt utgång med Pizza middag, hur bra avslut är inte det. Jag sa innan vi åkte att pizza på en restaurang/pizzeria, är det bästa. Enda gången, man får den riktigt varm då man får äta den med en gång.

Kom hem tog en kaffe och bytte om för träning. Så jag tog bilen dit. Gick 2 kilometer på löpbandet i uppförslut som vanligt, körde armar och ben och kände mig nöjd över insatsen.

Idag, ÄNTLIGEN, så skriver jag ut mig från Arbetsförmedlingen och säger bye bye till A-kassan.

 

Har mitt första arbetspass idag där jag nu ska ha min största huvudsyssla. Blir ett längre första pass. Kommer att jobba 11 timmar men det är också för att få se hur vissa saker ska utföras, det är ju jättebra. Vad jag har längtat efter detta

Säger som Tina sa tidigare, om man inte vet vad som väntar framöver, och man kan inte få svar förrän i framtiden. Då blir det som att befinna sig i limbo. En obestämd väntan då man inte vet när, eller om det ens kommer att hända. Det är verkligen lika dumt som när jag utan att tänka mig för, gav Nicco utegångsförbud på obestämd tid.

Vilken usel förälder jag var…HUVVA!!

Till mitt försvar så var inte tanken att hon skulle få sitta av, dag efter dag, utan det var väl snarare en dag, det handlade om. Men hur skulle hon veta det. Hade ju lika gärna kunnat vara 1 år, 10 dagar eller for life. Jaja, nu spårade jag igen. Fast för ett barn, så sätter man gränser man får INTE säga så där om det handlar om att lära sig en läxa.

Viktigt att tillägga att Nicco var 9-10 år och hon tyckte aldrig att det var ett straff, hon ville inte ens gå ut. Så…right back at me!

Ha en fin onsdag, allihop!

Podd, vlogg, blogg, jojo!

Av , , 2 kommentarer 11

Jag har inte varit så insatt i vad Pod/podd egentligen betyder. Har nog trott att det handlat om folk som sitter och slänger käft med varandra. Nåja, så kan det visst vara, likväl som det kan vara att lyssna på radio intervju.

En blogg, vet jag vad det är, hehe. En plattform för loggboksuppdateringar på webben med text, och bild om vill.

En vlogg är som ett videobaserat blogginlägg, och en podd kan liknas som en blogg med en serie ljudbaserade inlägg.

Laddade ner en app på mobilen, innan Tina tipsat om en som hon använder. Där skrollade jag lite i allt man kan välja att lyssna på och valde en intervju med Maxida Märak.

”Maxida Märak slog igenom som artist för ungefär tio år sedan, med en blandning av jojk, rapp och elektroniska beats.

Musiken har gett henne en plattform i offentligheten, som hon inte tvekar att utnyttja. Framför allt har hon använt den när det kommer till Sveriges längsta gruvkonflikt, den om järnmalmsfyndigheten i Kallak, Gállok på samiska.

Kritiken har varit omfattande mot det brittiska bolaget Beowulf Minings (genom dotterbolaget Jokkmokk Iron) gruvplaner – och alla led i processen har dragit ut på tiden.

Våren 2024 står konflikten dock inför ett möjligt avgörande, när det väntas en dom i Högsta förvaltningsdomstolen om huruvida det var lagligt av den tidigare regeringen att ge bolaget så kallad bearbetningskoncession.”

Klicka på bilden om ni vill lyssna på intervjun. Jag har hört och sett hennes namn men inte vetat så mycket mer än så. Hon är en intressant person med kloka ord. Tycker hon verkar vara en rak person med bestämda åsikter, men inte utan själ och hjärta. Nu väntar till och med jag, med spänning på utfallet om det brittiska bolaget Beowulf Minings får undersökningstillstånd att se om det finns fyndigheter i det omtalade området. Jag röstar för ett stort NEJ!

Jag och Winstone passerade lekparken nere på Västerslätt då jag hörde slutet på podden. Winstone stannar och nosar i snön, jag tittar upp på björken som står där så ståtligt

Ser en liten tavla längst ner på stammen, wow! Ser ni vad jag ser…

 

Nu får jag leta efter andra poddar, förstår ju att det finns mer än en stor uppsjö att välja mellan. Säkert stora hav att leta i. Kan också kolla alla tips jag fått, av både Tina, Annelie och andra vänner, trots mitt stora avståndstagande till poddar. Och att jag sagt att jag kommer inte att lyssna i alla fall, haha. Sen är det väl så, att bara för att man fått tips så behöver det inte betyda att det är något som faller just mig i smaken, det återstår att se/höra.

Igår var jag på en av fem, föreläsningar/utbildningar om Bipolära syndrom. Väldigt intressant och absolut en ögonöppnare. Vad mycket vi inte vet eller kan tänka oss, om vi inte sätter oss in i andras upplevelser och vad dom har att jobba med.

Jag som tycker att jag själv har mycket att göra varje dag och det ska roddas hit och dit. En som har Bipolära syndrom, har mer än så. Och jag förstår också varför man inte kan göra det jag gör, ifall man har ett skov. Ingen lek!

Hittade på att jag skulle baka kardemumma snurror igår kväll. Det tog sin lilla tid, och inte utan klet och smet. Men till slut så…(kan dock inte skryta om dom perfekta ”snurrorna”, det är en konst i sig att få till utseendet).

Idag har jag Guldkants åtagande, så jag taggar för det. Och tänker på Tina som flög ner till Torrevieja igår. Hoppas solen skiner därnere, här lyser den med sin frånvaro. i alla fall just nu

Ha en fin tisdag, allihop!

Blir det slarvsylta till middag, månntro 😊😄

Av , , Bli först att kommentera 13

Vet ni att idag är det faktiskt…tadaa

En dag då man får unna sig extra mycket slarv. Nånstans läste jag: Städa inte, lek med dammråttorna istället!

Jaja, tänkte jag, det är väl upp till var och en. Själv blir väl ens egna slarv nåt man ändå får ta rätt på och skapar onödigt mycket arbete. Men man gör precis som man vill 😁 Man kan ju slänga ut en annons

Vi kanske allihop, är slarviga lite till mans. Undrar om man ska tillaga Slarvsylta till middag då 😄

 

Klicka på länk för recept. Jag tror dock att jag gör nåt annat.

Informationen om att det är just den dagen idag, står i vår kalender jag fick av Theresé i julklapp. ”Svåra föremåls snäckfigurs almanacka”

Vi har fler almanackor, en hänger i hallen, hehe. Särskrivningar, det vet jag att Tina ogillar Jag tyckte den var smårolig, haha. Februari bilden kändes väl dock inte som nåt man kanske vill kika extra mycket på

Nånting annat som jag roas av, är då man får svara på frågor som ställs i syfte att göra sammanställningar, föra statistik, och eller i andar forskningssammanhang. Jag är ju med i olika paneler och nu på morgonen plöjde jag igenom ett av alla såna där frågeformulär. Här förstår jag det som att dom vill se hur vi mår, rent allmänt. Och hur vi påverkas av olika saker i samhället.

Det var inga problem att kryssa i, jag mår ju bra, jag oroas inte, vi svälter inte, har vänner jag litar på, lallala…så halkar plötsligt frågorna in ifall man är religiös, vad man tror på, ja sånt. Min tolkning är att dom flesta, som kanske mår bra har en Gud i ryggen. Not me… Men en icke religiös bokklubb, yes!!

Eller som då man i början av frågeformulären ska svara på vilket kön man är. Man, kvinna, eller vet ej Det låter som ett sjukt dumt svarsalternativ, fast jag förstår faktiskt vad dom menar. Man kanske inte kommit fram till vad man faktiskt vill identifieras som. Sen kan man undra varför det ens är intressant, att veta. Ja det ska väl vara då ifall dom kommer fram till att kvinnor överlag, mår bättre eller sämre än andra.

Följde med mamma till syn rehabilitering igår. Hon har ju bekymmer med sina ögon och nu ska vi se ifall det finns hjälpmedel hon kan få. Det finns det givetvis och där kommer hon att få prova sig fram till vad som känns bäst för henne. Det är ju fantastiskt bra. I korridoren hängde lite ovanliga tavlor. Dom är taktila, för att dom som ser dåligt, ska kunna känna hur dom ser ut.

Det här skulle man kunna kalla taktil sameslöjd

En medaljong med utkarvat mönster. Kniv Elis var förövrigt en släkting till mig genom min pappa. Det var Theresé som skickade bilden till mig

Hon skickade även en bild på Sally i backen, som får avrunda dagens inlägg. Hoppas på en fin dag, för er alla!

Kom till the end of the line

Av , , 2 kommentarer 11

Då vi satt och pratade om boken Stacken, i torsdags, så kom frågan upp ifall man hade haft eller fastnat för nån favorit karaktär. Jomen så var det. Jag tror att vi alla gillade en specifik man, Joseph (osäker på stavningen), som överlag var rätt beige, han följde med strömmen. Även om han hade åsikter så höll han dom lite för sig. Han ville inte skapa konflikter.

I övrigt, om man nu skulle välja nån så tog dom andra en kvinna, jag har inte koll på namnen och nu pratade vi så pass mycket om annat också, så jag vet bara att mitt val, stack ut lite. Jag gillade nog mest, kvinnan som satte andra på plats, värnade om sina nära, var en ensamvarg, men ville ha något mer. Hon ingav respekt hos både kvinnor och män.

Här drog jag iväg en liknelse med kvinnan Qristina Ribohn, hon som var i med i första avsnittet, första säsongen av Farmen. Hon finns numer inte i livet och nu kan man titta på den säsongen om man vill.

Jag ville, så jag varvar den med den nuvarande säsongen.

Nå, den kvinnan tror jag att man antingen hatade eller älskade. Hata kanske är starkt, man kan säga ogilla eller älska, det låter bättre. Jag fattade inte vilken planet hon var ifrån, första gången jag såg och hörde henne på teven.  Men jag ändrade mig så till den milda grad, att jag hade sån lust att bara ringa och prata med henne, haha. Jag gjorde inte det, men vad jag älskade hennes raka sätt att vara. Pang på, så här tycker jag, punkt!!

Varför ska man lulla in saker i bomull? Det är inte så att jag själv, brakar på, det beror alldeles på vem jag hänger med, situationen, magkänsla/intuition. Ibland tjänar man på att sitta lite i bakgrunden och inte säga nåt. Man behöver kanske inte starta upp något som man vet, på ren känsla, inte kommer att leda nånvart.

Fotnot: Jag och Tina pratade magkänsla och/eller intuition, vi var lite osäkra på vad skillnaden var. Därför googlade jag nu, haha. Ja det kan betyda samma sak, för mig är magkänsla lättare att både skriva och säga än intuition 😅

Summa summarum är väl ändå, att vi allihop, borde vara lite av den där Josef i boken, han som tar in miljön och människorna och följer med, samt lite av Qristina stuket, säg som det är och gå inte med på allt. Sen kan man slå på lite av allt möjligt där emellan, ödmjukhet, öppensinnad, glad, rolig, lättsam och seriös. Listan och önskemålen kan göras lååång

 

Jag åkte en bit utanför stan igår. Fick träffa en eventuell, framtida brukare. Jag hade, inför denna träff, kollat kartan trettifjorton gånger, både ritad och satellitbild. Och jag kände mig helt säker på vart jag skulle. Jodå, jag vet, det har jag tänkt och känt förut. Missade infarten och tog nästa. Kände med en gång att detta stämmer inte, men smal väg och jag visste i huvudet att jag sett att man kunde köra runt. Så jag fortsatte i sakta mak framåt. Tills jag kände att det här måste vara the end of the line.

Svängde in så jag hamnade mitt på en gård som jag körde igenom. Men där stannade jag och ringde. Jodå, jag hade inte villat bort mig totalt, huset jag skulle till låg 50 meter framåt. Fick höra att jag absolut inte var den enda som missat den första infarten, man får känslan av att det är en privat väg.

Vi hade ett trevligt samtal och det kändes jättebra. Så vi får se hur det blir. Brukaren får fundera om jag passar in där eller inte. När jag åkte hemåt så körde jag ut den väg jag skulle ha kört in. Så ska jag dit fler gånger så VET jag nu, precis VART, jag ska svänga in…haha, säger jag ja.

Åke är iväg och visar upp bussen för en man som helt oförhappandes plingade på dörren igår då jag var borta. Han bor inte här utan hade kommit upp enkom för Rallyt och då passade han på. Kul, jag hoppas att han gillar bussen lika mycket som vi gjort. Blir väl ingen affär idag, hur som, men han får ju se hur den ser ut i riktiga livet.

Inte så skönt väder ute, jag frös då när vi gick ut i morse. Men det kanske har slutat blåsa. Ser då skönt ut då man kikar ut genom fönstret. Paret som skulle kolla ut genom deras fönster och upptäckte katten i prekärt tillstånd, tyckte nog inte att det såg så härligt ut. Fast lite småroligt, men inte för katten, stackarn…

 

Önskar er alla en toppen lördag!

Vem ska vi skylla på 😶🙄

Av , , Bli först att kommentera 12

Skrollade i flödet på FB och såg något om Fröken Snusk. Jag har hört namnet nämnas nånstans, möjligtvis på teven. Lyssnade på intervjun, av ren nyfikenhet. Förstår utan att höra på nån av hennes låtar hon sjunger, att dom innehåller lite svordomar och annat.

Nå, här kollar jag sedan kommentarerna, där folk trycker ner henne, skamligt, fult, rånarluva, inte konstigt att världen ser ut som den gör…

Mja, och därom tvista de lärda. Vem ska vi skylla på, ifall man tycker att saker och ting börjar sväva iväg, och gränsen mellan rätt och fel, naggas i kanten? Är det Fröken Snusk, som står för förfallet? Eller ska vi lägga det på oss vuxna, som tillåtit saker som egentligen inte alls har varit ok, fast vi lät det vara?

Jag kommer osökt att tänka på Eddie Meduza. Han hade inte så rumsrena låtar, men dom fastnade ändå. Och även om vissa var lite too much, gjorde han ändå en massa bra covers på bra låtar. Nu påstår jag inte att alla gillade honom heller. Utan mer att det fanns såna låtar, redan på gamla tiden, men då kanske han var mer ”en” av sitt slag. Idag är det inget ovanligt.

Nån skriver om rånarluvan som ett sätt att dölja skiten, och får till svar, att gömma sig bakom en skärm och döma ut en annan människa, är väl också att gömma sig. Och det kan vara där, du har dom som bidragit till varför världen idag, ser ut som den gör. Nailed it, tänkte jag, men skrollade vidare.

Har vi inte alla, nån gång i livet varit både hon, och åhörarna, vi har varit dom som haft åsikter och meningar om mycket, men… Man växer till sig. Och man ska aldrig glömma hur man själv varit. Ibland kanske man inte ens ska säga nåt om saker, utan göra som jag, skrolla. Ge inte sånt du inte gillar, din uppmärksamhet. Om ingen gjorde det, så kanske saker och ting skulle förändras lite snabbare. Och kanske, kanske, skulle många må lite bättre av att bara släppa saker.

Rallyt är på gång, det både syns och hörs där vi nu råkar bo. Skulle försöka få en bil på bild igår kväll men farten och skymningen är inget att fota i, inte med min mobil i alla fall

Nicco är en av volontärerna till detta Rally, och ska upp mitt i natten för att ta sig ut till den sträckan där hon ska stå imorgon. Jag är inte ett dugg avundsjuk. Att stiga upp mitt i natten kan jag göra, men att åka några mil för att stå mitt ute i nån terräng, mitt i vintern, nopp… skulle inte tro det.

Jag har ju världens längsta startsträcka på morgonen. Så har jag en inbokad tid, vill jag stiga upp 2-3 timmar innan. Hon ska iväg vid 04.00 så för min del hade det inte ens varit lönt att gå i säng 😵‍💫🥱

Testade att göra nåt jag sett på TikTok. Till middag hade jag planerat falsk lövbiff, det är ju superenkelt att göra. Jag hade typ 300 gram upptinad köttfärs, blandade ner ett litet ägg, 1 msk majsstärkelse, salt, kryddor, en liten skvätt kalvfond. Delade färsen i 4 delar, rullade en liten boll och släppte ner på plastfolie, la över en bit av folien och klappade ut färsen till en lövbiff. Stekte med olja och extrasaltat smör.

Till detta, det jag fått tips om… potatis kroketter. Dom lät jag tina och sedan klämde jag ner dom i våffeljärnet. Inget smör utan bara som dom var. Kryddade lite lätt med pommeskrydda… men suveränt enkelt och gott. Jag gillar inte potatis kroketter, men nu…yes, det blir repris på detta i framtiden. Inte så bra bild men…hehe, vi hade hunnit börja äta då jag kom på att jag skulle föreviga tallriken

Idag är det lunchdejt med Helena Springare och ikväll, bokklubbs träff. Men dessförinnan, en kopp kaffe till, promenad med Winstone, frukost och samtal med Tina. Blir en bra start på dagen. Önskar er alla en fin dag och skickar stort grattis till ännu en till, pigg och fräsch 60 åring, min kusin Johan, Hipp Hipp Hurra!!

Nötter finns i alla de olika slag även nötskal

Av , , Bli först att kommentera 9

Dom pratar om Facebook i Morgonstudion på SVT 1 nu på morgonen. Algoritmer, flöden, hur det såg ut förr och hur det ser ut idag. Jag tror att jag pratar för väldigt många, men visst har det blivit sämre? Tina skrev på messenger i morse och hon nämnde en av alla dom sakerna, som inte är som dom brukar. Man ser inte att man fått ett meddelande på messenger. Något som retar mig.

Syns inte i appen men syns på FB, syns på FB men inte i appen. Nu har vi dessutom valt messenger som kontakt i gruppen jag är arbetsledare för. Kul, jag ser ju inte då nån skriver, sen påstår FB att det är fel och jag kommer inte alls in. Och på en stund funkar det som det brukar.

Jag funderar ju på om detta görs för att vi valt att inte betala för Insta och FB. Då får man ta något som är sämre, punkt slut!

Vi får väl se, men det kan ju också bli så att man själv använder sig av fejjan mindre då, varför ska man hålla på med nåt som retar en. Även en del av dom som är på fejjan, bidrar stort till att man retar sig. Ni vet, dom där som kommenterar med irrelevant information, även om inläggs skaparen ber om hjälp med en specifik sak.

Eller värstingarna, som sitter gömda bakom sina skärmar och kastar dynga bara för att dom kan. Apropå just det, så hamnade jag i ett musik klipp från America got talent. Madilyn Bailey, gjorde en egen låt av elaka kommentarer hon fått på sin youtube sida. Hur bra som helst. Här kan ni lyssna på den. Klicka på lyssna på youtube ifall det står att innehållet inte får visas.

Fina låtar finns det gott om. Elton John har alltid varit en av mina favoriter sedan barnsben. Så jag gissar att jag kan ”skylla” lite på mina föräldrar, då det var dom som många gånger valde musiken vi lyssnade på.

Lady Gaga, däremot, ingen favorit, fast…jag har ändrat mig genom åren. Inte så jag väljer att söka efter hennes låtar, men nånstans gillar jag henne ändå, Själva människan, alltså. Och vad får jag då se och höra igår. En FB vän la ut den här och den är ju bara klockren. Vackert framfört och allt bara sitter där. Lady Gaga med Elton Johns låt ”your song”. Från 2018…jösses, varför har jag inte hört den förut- Samma hör, klicka på lyssna på youtube ifall det står att innehållet inte får visas.

Tog på mig träningskläderna igår och sa till Åke att nu går jag och tränar. Då får jag lyssna klart på boken, blir uppvärmd av promenaden och slår två flugor i en smäll.

Så nu har jag lyssnat på boken Stacken, färdigt. Skönt… det skriver jag mest för att berättarrösten var ingen hit. Jag skruvade upp hastigheten till 1.3, annars hade jag inte stått ut. Men själva innehållet i boken, ja, den var inte dålig. Tror lite på det kusin Anna sa, när man läser en bok, så får man lite mer, än att bara lyssna. Och det köper jag.

När jag kom hem la jag lergrytan i vattenbad och förberedde en högrevsgryta som skulle tillagas i den. Blev underbart gott. Köttet skulle röras ner i kinesisk soja, kryddas med timjan, salt, peppar och jag använde chipotle, pudras med mjöl. Bacon skulle tvärstekas med lök, morötter och palsternacka, sen i med allt i grytan. Sist i med matlagningsvin (ja jag vet knäppt va, vi som oälskar vin, men jag chansade), och vatten. In i kall ugn på med 200 grader och låt den stå där i 2 timmar.

Vi åt Klassisk Rösti till detta..say no more!!

Idag har jag den där arbets intervjun via mobilen då. Ska placera mig i soffan nere i rosa rummet. Gör jag inte det så vet jag aldrig vart jag hamnar. Jag lovar, detta är jag i ett nötskal

Ha en fin måndag allesammans!

Bara 2 saker att förhålla oss till ☕🍰😂

Av , , Bli först att kommentera 12

Rev av förmiddagen igår, med att hämta ett paket, svänga förbi Sambo och gav honom lite godis, iväg och tränade, hem och käka lunch och sedan en trevlig kaffedejt med Ina på Ullas. Jag var där 5 minuter innan, och medan jag väntade fick jag ett samtal från en arbetsgivare som ville boka in en intervju på måndag…spännande 😊

Jo jag hann förresten med lite mer än så. Pratade med Tina innan jag drog iväg också. Vi har redan bokat in en första grej på vår to do list nästa gång hon kommer upp hit. En fika på Nybro, haha. Det är tur att vi åtminstone har en sak att förhålla oss till, eller 2. Fika 😜😁

 

Och skratt

När jag körde hem såg jag alla grenar och kvistar och större delar från träd som låg utspridda lite överallt. Blåst (stormar) är mäktiga. Då jag såg att det skulle vara än värre, längre upp i landet och lite inåt, så sa jag till Åke att nu ryker väl det som är kvar av vår altan i stugan. Fast vi får väl hoppas att vinden vek av och inte gjorde mer skada än den redan gjort.

Såg ett snöras från ett tak och det landade på 2 bilar som stod parkerad under. Inte så smart, tänkte jag, att ställa bilen där. Det här var dessutom en privatägd villa, så dom borde ju rimligtvis ha vetat vad man bör undvika, om det inte är nya ägare förstås.

Apropå paket så fick jag ett i förrgår också. Var bergsäker på att det var mina spanska mandariner som jag beställt från CrowdFarming. Det skulle nämligen hämtas på lastbilscentralen. Jag tordes inte ta hemkörning som alternativ, det gjorde ju Theresé sist och hennes frukt och Avokados forslades hit och dit i en vecka.

Då killen plockade ner mitt paket med en hand så hade jag tänkt säga med en gång, att nu tar du fel. Jag vet ju att mandarinerna låg på några kilo i alla fall. Men så såg jag en Lewis dekal på sidan. Jodå det var mitt paket. Fick nämligen ett par jeans av Theresé då jag fyllde år. Men jag hittade inte vad jag ville ha, just då.

Så dök dök det upp ett par jag gillade, på en Lewis sida för nån vecka sedan. Printade och skickade bilden på jeansen till Theresé och skrev att nu beställer jag födelsedagsbyxorna. Hon undrade om det inte varit ett bäst före datum på presenten, haha. Mja, jag svarade att hon fick göra som hon ville, jag behövde ett par nya ändå.

Dom satt som en smäck, förutom längden då. Den längd jag velat ta var slut, men det var inget problem att fålla upp. Theresé betalade för dom så det var en perfekt present, tack så mycket!

Antar att dom flesta av er sett den äldre trenden på TikTok, där man går runt och frågar folk om dom vet att det är någon i huset som är besatt av en uggla. Det funkar alldeles utmärkt då man gör detta på engelska, svenska går fetbort, för vi säger ju inte who, när vi frågar… ”vem”

Klicka på bilden för att se vad jag pratar om, haha, den är ju för rolig

Jag har fastnat lite i spel på mobilen. Svårt att sluta då man börjat, så i förrgår bestämde jag mig för att nu, jämmarns, ska jag dra ner på mobiltiden. Av installerade 2 spel, behöll 1, med förbehållet att jag inte får spela mer än 2 nivåer (tar 10 minuter), och sedan är det kört.

Sa det till Åke vid middagen. Han sitter med sitt kortspel på datorn varenda gång han sätter sig i soffan. Kanske är dags för förändring, tänker jag. Ja jag förändrar då i alla fall. Det håller ju på vara knepigt då man ser figurerna från spelet då man släcker lampan och ska somna. Jag frågade om inte han såg kortleken då han blundade. Nopp, det gör han inte.

Då sa jag att för längesen, då även jag satt med kortspel, kan jag göra idag med, fast en kort stund nån gång i månaden. Så la jag upp en spelplan i huvudet då jag skulle somna. Istället för det sedvanliga, ”räkna får”. -Va, gjorde du, sa Åke, och höll reda på korten? Ja, det var inga problem, måste ha nött in spelandet och korten så dom satt där, precis som när man lärt sig cykla, så är det inget man glömmer bort. Det sitter i ryggraden. Det bästa med att spela utan kort, var att patiensen alltid gick ut, haha. Men egentligen, tacka vet jag den riktiga kortleken, det är en mer genuin känsla än att sitta och klicka på dator eller mobil

Blir nog en promenad i omgivningarna idag. Bra väder, har kvar några timmar av ljudboken. Sen ska jag dammtorka, tänkte jag. Det inser man då solen skiner in för att belysa damm-hinnan som ligger på tv bänk och andra utsatta ställen.

Hoppas på en fin fredag, för er alla!

 

 

 

 

 

La locket på, voila, klart!

Av , , Bli först att kommentera 12

På vk.se får man tips på billiga luncher för 40kr och nedåt. Jag skrollar igenom menyn men fascineras inte speciellt av en grillkorv med mos på Willys, en enkel toast med dricka på Biltema, eller Ikeas tallrik med plantbullar, kokt potatis, gräddsås, gröna ärtor, lingonsylt och vatten. Det som möjligtvis skulle locka var att man slapp fixa lunchen själv.

Tina frågade ifall jag brukar göra palt själv. Mja, jag har gjort men ytterst sällan. Jag svarade att med tanke på att man kan köpa go`palten för ett ringa pris, så ids jag inte ens doppa ner mina händer i paltsmeten. Jag lämnade tips på dessa som jag brukar köpa.

Dom finns ofta på nedsatt pris och man kan gå hem med 3 paltar för 15kr. Alternativt 8 paltar för 35, som jag såg på Ica Maxi igår. Där hade jag och Åke haft 3 måltider, fast med ett tillägg i kostnaden. Stekt fläsk vid sidan om, är snudd på, ett måste. Flat palt´n är inte heller fel, men det är inte alla dagar på året man ens hittar några.

Jag körde ner mina händer i nåt annat igår. Gjorde nämligen ett havrebröd i lergrytan 🥖🍞

Blir ju tveklöst saftigt, stort och gott bröd. Mycket hänger väl just på själva tillagningen. Att man ställer in den i kall ugn med locket på. Det tar sin lilla tid i ugnen, men i övrigt, tjopp tjopp så var det gjort.

Apropå händer, kolla vilket coolt handtag som passerade i FB flödet igår. Villhöver ett!!

Köpte en gummigrej till Sambo, som man ska söla ner mjukmat i och sen ska då katterna ha nåt att göra en stund framöver. Dom ska stimuleras av att slicka på alla olika mönster och tycka att det är intressant. Jag gick upp med den igår…

Jag tog av honom gummigrejen efter 5 minuter och dumförklarade honom lite. Han körde ner tassarna i maten och drog runt med plattan på golvet men var inte alls sugen att slicka på den där. Nädu, sa jag, den tar jag hem till Winstone, och sa jag det så gjorde jag det.

Vad Winstone tycker om själva grejen, ska jag ha osagt, men han slickar frenetiskt på den och hör och häpna, nu får han hålla på ett tag. Han kan inte sluka allt på 5 sekunder. Bra, då kom den ju till användning i alla fall.

Apropå Sambo så skickade hon ett litet klipp på odågan igår…Jösses! Kan man annat än skratta, samtidigt som jag är otroligt tacksam att vi inte har egna katter. Hon skickade 3 bilder på ”eländet”

 

Jag gjorde ett kollage från filmen, fast det blir väldans dålig kvalite på bilderna

När jag kom ut därifrån var det en magisk himmel. Och den förändras på 10 minuter. Vad jag hade önskat att jag stått på ett öppet ställe

Avrundar med en liten kluring, fattar ni vad jag menar eller ska ni klura en stund

”Ordet innehåller alltid 5 bokstäver, ofta 4 bokstäver men aldrig 6 bokstäver.”

Ha en fin onsdag!

Jo, det jag skrev igår, kan stämma 😜

Av , , Bli först att kommentera 14

Andar, känslor, dofter, tårtor och kakor, skrev jag om igår. Efter utfört skrivande och utläggning av inlägget, kollade jag min mejl. Kolla vad Pinterest tycker ska passa mig

 

Det stannar inte riktigt där. Tina var ju tveksam på att Tårta var typiskt henne. Och vem skulle, mer än jag, förknippa henne med det? Nicco svarade jag raskt, hon skulle veta. Jag tror till och med att det kan vara så att första gången som Nicco träffade Tina, var hemma hos oss. Vi skulle sitta ute och fika och Tina ville gå över på Ullas och köpa en tadaaa, Tårta 🎂

Jag vet att jag blev så överraskad, Tårta, fyller nån år eller vad? Nää, svarade Tina rappt, jag är sugen på Tårta, jag ska ha en Tårta. Nicco gillade ”The Tina style”, och ja, idag håller jag med. Varför är Tårta bara förbehållen den som fyller år eller vill fira nåt speciellt, ät Tårta om du är sugen på det, PUNKT!!

Så kollar jag minnen på fejjan och idag, för 9 år sedan kommenterade Tina ett inlägg på Enya och Eloise, våra katter. Tina undrade vad jag gjort under dagen. Det såg ut så här

 

Och där kom beviset på att Nicco vet att Tina kan ha Tårta som mellannamn. Söt och god, med innehåll som kan varieras i det oändliga.

Att ha en magkänsla eller att ”veta” vad som kommer att hända, kan nog också räknas in till nåt spirituellt, andligt eller hur man säger. Är det nåt jag är helt säker på, så är det att vi alla ”vet” och kan, mer än vi tror. Det är bara det att vi inte använder oss till hundra procent, av det vi besitter. Kan vara på grund av dåligt självförtroende men även för att det är jobbigt om man plötsligt ska deala med mer grejer än man redan har. Samt, att man inte vet vad det kommer att leda till.

Min mormor dog 18 augusti 1993, hon låg på sjukstugan i Malå efter att ha brutit lårbenshalsen, men var i övrigt, vid god vigör. M

Men av nån anledning, kände jag att nu var slutet nära. Vi hade hälsat på henne några veckor innan, och då vi kramat om varandra och jag och Åke gick till bilen, sa jag att det var nog sista gången vi fick se henne.

Att skriva har för mig alltid varit nån typ av terapi, en bearbetning av vad som varit eller vad som komma skall. Jag kluddade ner ett litet avsked till min mormor, och detta var dagen innan, hon faktiskt gick bort. Mitt sätt att uttrycka mig på var kanske inte så proffsigt på den tiden, och jag vet inte varför det var så viktigt att rimma, men nevermind, det var inte det som var grejen. Utan att jag visste, vad jag hade att förvänta.

Nå, nog om detta. Försöker få till en planering över dagen, vet inte riktigt i vilken ordning jag ska ta det. Hade tänkt träna en sväng. Ska jag gå dit och hem, och när i så fall Åker jag bil så sparar jag tid fast inte pengar och jag snålar då in på konditions träningen. Gör jag detta före eller efter lunch, ska jag tvätta håret…när och…nä, jag avrundar här och klurar för mig själv ett tag. Ja just ja, det är ju faktiskt Kramens dag idag, så…

Ha en fin söndag, och kom ihåg, blir ni sugen på tårta och bakelser, fixa sötsakerna , ät och njut!

Liv efter döden, kakor, tårta och skratt, eller?

Av , , 2 kommentarer 15

Jag vet att vi alla har våra olika gudar och tror på lite av varje. Det finns dom som sätter Gud överst på alla listor, och det finns dom som har sin alldeles egna Gud och tro. Man kanske till och med väljer att kalla sin Gud för något helt annat.

Jag och Tina pratade inte riktigt om någon Gud, däremot om vad som kan komma att hända i livet efter detta. Det där outforskade som ingen vet något om. Men som väldigt många tycks ha upplevt i alla fall. Antingen då man vet sig ha fått meddelande från andra sidan, budskap, sånt som händer som man inte kan förklara.

Man kan säkert förklara en stor del av såna händelser på ett logiskt sätt, fast bara för att det kan finnas en sån förklaring, innebär det ju inte att den stämmer för det. Och ibland stämmer det säkert, det beror väl på våra egna tolkningar.

Min mamma genomgick ju den där incidenten med Berguven, den där som var på väg att greppa henne i skalpen och flaxa iväg med, då hon var i 2 års åldern. Men Berguven gick sitt öde tillmötes för min morfar sköt den, andra dagen den kom förbi. Min mormor hade redan försökt ta den med salongsgeväret men hade missat.

Nå, på den tiden bodde alla hemma i huset i Jockmock/Malå kommun, min morbror Börje och moster Linnea. Morbror Assar var inte född än. Så dog min morbror Börje, och jag vill minnas att det var 1997. På väg från begravningen kör mina föräldrar Björnvägen upp mot Mariehems hållet. Plötsligt kommer en Berguv och seglar över biltaket, pappa bromsar ner farten så dom hinner se hur den kommer upp på taket där Café Victoria ligger, och där landar den sedan. Frågar ni mamma, säger hon att det var en hälsning från Börje. Mja, oddsen för en Berguv mitt inne i Umeå är inte så stor, men… ”Tolkningsfråga”

För min del finns det absolut en fortsättning, det är inget svart hål efter livet här, never

 

Jag sa det till Tina och hon skrev sedan och frågade ifall jag ser på Min pappa och jag med Magnus Uggla. Hon tipsade om ett besök dom gjorde i Svenska Kyrkan, i avsnitt 1. Kollade på det för en stund sedan. Hans dotter Agnes, frågar Prästen om livet efter detta, för det kan inte bara vara svart, säger hon. För i så fall, varför finns vi här, då kan jag lika gärna lägga mig på golvet och bara ligga kvar där.

För min egna del är jag helt övertygad om en fortsättning, jag vill inte skriva att jag längtar eller känner att det ska bli spännande, för jag har ingen brådska nånstans. Utan jag tar det som det kommer. Men… så kom vi in på det här med, om man kommer tillbaka för att lämna en hälsning, på vilket sätt ska vi då göra det?

Medium, dom som talar med andar, kan många gånger förnimma en doft. Här undrade Tina vad jag förknippar henne med för doft. Och vad kan andra förknippa för dofter runt dig, har du tänkt på det du?

Min första tanke var Tårta, haha, men jag vet inte riktigt hur en tårta doftar 🤔 Tina sa att hon förknippar mig med god mat, goda bakverk, skratt (humor), ja, det är väl lite jag. Så med tanke på att vi faktiskt skrattar varje gång vi pratar med varandra, så lär vi ju både dofta kakor och höra skratt den dagen vi hörs från andra sidan.

Hittade detta på en sida då jag googlade medium. Här får ni 8 tecken på närvaro.

Undrade förstås om CD spelaren som gick igång nere i vår källare, var ett hej från Nicke och Elsie, då. Dom hade ju alltid på radion eller lill teven i köket. Vi har ingen radio eller tv i köket längre, så då var dom tvungen att ta den som fanns tillgänglig. ”Tolkningsfråga”

Peter Stormare har skrivit en bok. I boken berättar han bland annat om andar och demoner som styrt hans liv, om besök från själar och spöken.

”– Jag tror att i Sverige har vi lite svårt att tala om sånt här. Men jag tror att säkert 80 procent kanske har känt en närvaro från någon som gått till andra sidan. Sen vet man inte om det är dröm eller verklighet. Men för mig är det verklighet, sade han i Expressen under sommaren 2023.”

Ja hörrninini, vad ska vi tro och tänka? Jag kunde absolut INTE låta bli att pranka Åke igår, apropå Gud, haha. Han gick ut med Winstone och jag ändrade mitt namn i hans mobil, till GUD. Sen inväntade jag rätt tillfälle, stängde ner allt ljud på min mobil så han inte skulle höra att jag ringde till honom.

Han studsar till i soffan, tar upp mobilen och läser   ”GUD,,,det står GUD här, sen svarar han. Hocken jer he?

Hahaa…jag skrattade så det ekade i hans lur. Jag tyckte det var apkul, han tyckte jag var dum

Sen blev han orolig över att han inte skulle hitta igen mig i kontakterna längre. Så jag fick ändra tillbaka till MAMMA. Jösses, jag hade ju föredragit att han skulle avguda mig istället. Det sa jag och då kontrade han med att det skulle få stå kvar där då. Fast… nä, jag ändrade tillbaka. Vill ju inte trassla till det i onödan. Tänk om han ramlar och får be någon ringa efter hjälp och han måste säga att dom ska ringa Gud.

 

Nä, nog om detta här och nu. Tycker ändå att det är roligt att man kan tro på vad man vill, det är intressant att höra andras sidor av det hela. Det är precis som man säger. ”Att tro är inte att veta”

Ha en fin lördag, allihop! Tro inte att ni slipper ett inlägg imorgon, säger jag bara.

Maria Lundmark Hällsten