Etikett: *tjitjing*

Hon har ögon för detaljer

Av , , 2 kommentarer 4

 

Åke började säga igår kväll att han var så försiktig med sina glasögon då han var under bussen och svetsade, samtidigt tar han av sig dom för att putsa upp glasen, jag hinner säga: Ja du har väl skyddsglasögonen, och då…
 
 knäcks hans bågar av och det lika lätt som du bryter av en saltpinne. Tjopp så var det gjort och *tjitjing* så försvann mera pengar än vad vi räknat med den här månaden.
 
Vi har inte bara ett kommande dop, utan försäkringarna på alla våra bilar ska ut, ombesiktning av buss (typ 500:-) samt nu då, ett par nya glasögon *suck*. Fast vi ska inte klaga, solen skiner och det finns alltid någon som har det värre, men varför säger man så egentligen? Hur kul är det för denne någon, och hur ser hans/hennes dag ut, inte speciellt upplyftande kan jag tänka.
 
Vi letade fram några av hans gamla glasögon, han bör ju ha en backup eftersom det säkert lär dröja ett tag innan han får tag i ett par nya. Och hans gamla var ju inte speciellt granna. Han tog i alla fall dom senaste han hade haft, ett par ganska osynliga även fast dom är större än dom som gick sönder.
 
Undrar vad Nicco kommer att säga när hon ser mig, säger Åke, nä svarar jag, jag tror inte att hon kommer att märka något. Hon är under den tiden i sitt rum med en kompis, det absolut första hon gör då hon kommer ut därifrån är att ställa sig och gapa, medan hon stirrar på Åke, snacka om en som lägger märke till detaljer. Jag som ibland, inte ens märker då han rakat av sig skägget, hm…
 
Hon diggade inte glasögonen, men hon får nog lov att gilla läget tills han fått sig en tid hos optikern.
 
Ni får ha en bra dag och må solen skina över era huvuden.
 
 

Kallrostat eller blekmjukrostad?

Av , , 4 kommentarer 4

 

Vi åkte till Gräsmyr och lämnade in generatorn till bussen, igår. Killen var inte hemma men skulle höra av sig så fort han kollat på den. Han ringde upp efter att par timmar, den gick inte att laga utan hade kortslutits. Men han hade en annan generator som vi kunde få köpa om vi ville, 2250:- *tjitjing*. (ha, hörde ni ljudet? *tjitjing* samma ljud som låter i brevlådan hos alla pensionärer, en gång i månaden då pensionen dimper ner i brevlådan i ett guldkuvert…eller hur det nu var).
 
Nå, vi åkte i alla fall tillbaka dit och införskaffade den nya generatorn, och jag bestämde mig för att skippa Sundsvalls tävlingen och istället lägga pengarna som tävlingen kostar på att bussen förhoppningsvis ska ha laddning då vi åker upp till Piteå. Så igår kväll tillbringade Åke all tid ute i bussen:
 
Den här generatorn är mindre och det skulle vara lite knökigt att få dit den, sa killen i Gräsmyr, men det ska gå.
 
Nu kommer jag till delen om den kallrostade mackan. Vi satt och åt gemensam frukost, det har inte hänt varje dag under sommarlovet att Nicco har varit uppe vid den tiden, och därför har kunnat sitta med oss, men den här morgonen så var hon på plats.
 
Jag rostade mackor och själv vill jag ha dom välrostade och knapriga, nu hade jag gjort några och dom var ju givetvis ”brända” i hennes ögon, samt kalla, alltså kallrostade :-)
 
Jag stoppade i ett par till och poppade upp dom efter en liten stund och sa till henne att egentligen begriper jag inte varför jag ens ska stoppa ner dom i brödrosten, det räcker ju med att visa mackan för rosten. Nä, det höll hon inte med om och nu skulle det klagas på att mackan var alldeles för lite rostad, arrrghhh, sa hon, jag blir bländad av mackan, så lite rostad är den. Dessutom, sa hon, så fladdrar den när man rör den så den är alldeles för lite rostad. Så det blev en blekmjukrostad macka för hennes del.
 
När jag nu skriver om brödrosten så kommer jag ihåg då vi var nere i Järlåsa och Theresé skulle värma nutella i micron, för att få den mjukare innan hon skulle bre ut den på tårtan, hon stoppade in hela glasburken och det blixtrade och small i micron, förmodligen var det lite metall kvar runt öppningen. Då sa jag, att det där borde väl vara ett effektivt sätt att sätta dit alla flygplanskapare, om alla passagerarna får gå in i en jätte micro och dom har någon metall på sig så…ja, då fattar man vad som händer, eller hur?
 
Nä, idag är Åke tillbaka på jobbet efter sin semester och själv ska jag nu låta saker och ting gå tillbaka till dom gamla rutinerna så strax ska jag bege mig ut på en runda runt umestan, kan vara skönt att gå tidigt också innan det blir för varmt. Önskar er en bra dag!