Etikett: tomtebo

Fel håll!!!

Av , , 2 kommentarer 14

Inställde mig på handkirurgen 10.35 och 55 minuter senare var jag utanför NUS och väntade på skjutsen/Åke och Sally.

Låg en nyopererad kvinna i rummet där man förbereds och vi hamnade i slang med varandra. Vi kom fram till att jag skulle göra samma operation som henne och vi kom då osökt in på om man var höger eller vänsterhänt.

Jag la fram min teori om att jag som är tvåhandad, fått mitt dåliga lokalsinne in på det. Ni vet, jag som skulle lära mig att skriva men snodde bokstäverna spegelvänt. Hade rätt stora problem med att få till dom, och därför tror jag nu att min hjärna även snor på kartor och annat, därför gör jag tvärsom.

Nå, snopen blev jag i efterhand, eftersom jag inte skulle behöva stanna och vila en timme, så ja packade ihop, sa ett hej då till kvinnan och vandrar ut genom den öppna dörren. Gå fem meter då någon ropar till mig: Hallå…nu går du åt fel håll!!!

Hahaa…ja jösses! Jag vänder mig om och måste fråga vart jag ska, jag ser ju bara en vägg åt andra hållet. Törs inte kika in genom dörren då jag passerar, men undrar förstås om kvinnan därinne nickade och tänkte för sig själv, att jag talat sanning i alla fall, men egentligen hade hon inte trott att det var så allvarligt :D

Berättade detta för Theresé som skrattade och sa att det var då en jäkla tur att jag inte hade skrutit över ett bra lokalsinne…

Vad det nu var för fel på min tumme, visste hon inte riktigt, det såg inte ut som hon hade trott. Det var  ingen riktigt knula, men nåt var det, hon trodde dock inte att man var tvungen att skicka in den för provtagning. Däremot var senan, grov och trasslig/fransig så den fastnade där den egentligen ska löpa in och ut. Hon visste inte varför den blivit så där.

Nu är den då ansad och senskidan öppnad så nu är det ”bara” högläge i 3-4 dagar:

65639738_10157243654601585_6794076407535239168_nSedan ingen belastning på 2 månader. Det mesta jag får lyfta är en kaffekopp.

28951938_10156116326696585_7111562451639861248_nLite roligt att det faktiskt stod, specifikt, en kaffekopp, i instruktionerna jag fick hem :D , stackars dom som inte dricker kaffe, då :D

Hade fruktansvärda symptom efteråt. Mitt pekfinger och tumme var helt borta. Jag hade lätt kunnat skära av dom utan problem. Sen var pekfigret kokhett och tummen kall och svullen. Blev så glad då detta släppte 6½ timme senare, läkaren trodde bedövningen skulle släppa på 2 timmar.

Fast sen blev det operationssmärta, nåja, jag ska inte klaga, finns dom som har det hundra resor värre.

På kvällen tog jag och Sally en prommis upp till Hedlundadungen för lite kvällsgymnastik:

65386698_10157245055956585_8755738991258501120_n65556499_10157243785691585_8274577034903027712_n65954627_10157245056241585_6778005318518439936_n65658298_10157245056121585_2703437228545146880_n66314465_10157245049151585_2528778973249273856_n65924042_10157245054596585_6273552755244138496_n66084673_10157245054941585_6938031779878010880_n66137611_10157245069631585_854558544689627136_nAvslutade Sallys dag med mera läsning om Tjernobyl barnen.

Kan bli middag på Gammlia ikväll och sedan en glass och kaffedejt på Tomtebo, jodå  :D

Hoppas på en fin dag för er alla!

Risken kan bli överhängande för ett…

Av , , 2 kommentarer 14

Nicco hade en ledig dag igår, dom jobbar in varannan fredag. Så vi åkte på Avion, där hon skulle prova ut skyddsglasögon som behövs till arbetet. Jag hade i uppdrag att hitta mig en parfym, som jag ska få till julklapp av mamma. Sen shoppade vi loss på det här lilla mathaket:

25550551_10155906100351585_8703680822208744904_nNågonting som nu ligger i frysen och ruvar…det ska upp på julbordet imorgon :D

Och givetvis, hann det bli lunchdags, och man ska ju aldrig sätta sig i bilen och köra på tom mage, risken kan ju vara överhängande att man råkar i ett ”ickematkoma” och tuppar av någonstans, mitt ute på Tegsbron…obra!

Så med det scenariot i åtanke, tog vi rulltrappan upp till Finas och käkade en lunchmacka, ja ni ser ju, Nicco hann ta en powernap innan mackan stod på bordet:

25551829_10155903868551585_8275463848301054213_nPå väg hem ringde mobilen, det var ett blomsterbud som undrade om jag var hemma, nej, svarade jag, men på tio minuter, och adressen, stämmer men inte siffran på huset, och du, sa jag, det sitter ett skelett på bron. Tystnad i luren, nån sekund, sedan ett litet eko i luren…ett SKELETT? Hahaa…folk må ju tro att vi är lite som vi vart, men det vet vi ju redan att vi är :D

Den här julbuketten fick jag, och överraskad blev jag också, avsändaren var VD:n för Lystra, som skrev att han blev så glad över mitt blogginlägg som jag delade med er i förrgår, kul att få sådan respons.

25627367_10155904062206585_668970268_nOch utan att avslöja för mycket (det kommer sedan, jag lovar) så har jag på sätt och vis, nu, sålt en bit av mitt skinn till Lystra…klura på den ni :D

Det fanns även en julhälsning från Ulla i Örebro, och med kortet en liten dekoration, som numer får bli ett årligt häng i julgranen.

25508181_10155906103766585_7598547783968787015_nVi har ju en till, som hängt med sedan 2011, denna lilla glasspinne dekoration, som Melissa, Sallys au pair, gjorde till oss som minne från henne:

25508133_10155906104311585_5207139954200055017_nIdag ska jag griljera skinka, kanske koka lite knäck, städa huset, åka förbi på jobbet en tvärsväng och sedan lämna av nåt paket eller två, hos några som bor på Tomtebo (gillar namnet den här årstiden :D ). Det området, borde verkligen satsa på utsmyckning, julmarknader och annat i december, som hör julen till.

Hoppas på en fin dag före dag, för er alla!

Hon heter… Annika, nää…förresten

Av , , 8 kommentarer 5

 

Vi åkte ner på stan igår, chefen och jag. Utanför MVG gallerian kommer en kille och blir så glad då han får syn på chefen: Nämen visst är det Annika? Säger han och tittar först på henne och sedan på mig. Nää, säger jag, det är det inte.
Men fatta vad som händer sedan, Maria får totalt hjärnsläpp och tror helt plötsligt att hon faktiskt heter Annika. Jo, säger jag, det ÄR Annika. Sen tittar jag på chefen igen och inser att det heter hon väl inte alls. Och nu har ju killen hunnit bli ännu gladare, då han tror att det är rätt person han talar med och jag måste göra honom både förvirrad och kanske besviken, då jag återigen får säga Nää, det är inte alls Annika. Snacka om tvillrutt!
Hahaa… ja vad säger man. Jag skrattar ju givetvis och säger att förmodligen, fick jag plötsligt för mig att hon hette Annika för min gamla chef har ju det namnet. Undrar just vad killen tänkte, ”snacka om en människa som inte skulle ha stigit upp idag”.  
Ännu roligare var kanske att inte ens chefen protesterade då jag sa att hon hette Annika, jaja, så tokigt kan det bli, och ett gott skratt fick vi :)
När vi kommer hem igen så ringer min mobil, och gissa vem det var? Min gamla chef, Annika ni vet. Hon undrade om jag kunde agera budfirma efter jobbet, hon hade köpt sig en låååång stol och trodde sig veta att vi hade en större bil än hon, dessutom hade hon inga vinterdäck på sin släpvagn.
Så vi gjorde oss en tur ut på Tomtebo och sedan fick hon bjuda på kaffe, och *tjopptjopp* så hade den dagen gått och det var dags att åka hem och fixa middag.
Sen gjorde jag ett ärevarv med dammsugaren nere i tvättstugan, dom ska nämligen komma idag och installera en ny vattenmätare, och då jag liks var därnere och röjde för att dom ska få fritt fram till mätaren så insåg jag att det fanns en del damm därnere. Men nu är det gjort och någon gång i framtiden (kanske i helgen, då jag jobbar *blinkblink*) ska vi röja ännu mer och kanske införskaffa ett större badkar dit. Det är något vi saknar, faktiskt.
Nå, det var igår det och idag är idag. Jag önskar er en fin torsdag!