Etikett: Tord

Förde det vidare…karma och sånt, ni vet

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag utförde ett pay it forward, igår. Åkte nämligen till Bo-Lage för att införskaffa…bordsvatten. Den här rekommenderas Absolut INTE, jättedålig, usch…


Det stod en kille vid vagnarna, han hade shoppat loss och köpt ett flak med öl och en något större flaska, av vad som syntes vara av dyrare slag.
Han ställde ner flaskan på golvet, lyfte upp flaket men sedan såg det ut att kunna bli ett litet cirkusnummer. Han hade även en mobil och bilnycklar i handen. Inte fick han upp flaskan från golvet. Jag erbjöd mig att ta upp den åt honom, och han var tacksam över det. Vet inte vad jag tänkte där, sa han och skrattade till.

Kommer ut och går mot min bil då jag ser en bil som står snett framför mig, i körriktningen. Den vill inte starta… Jag passerar, lyfter in min påse i bilen och sätter in ena benet, men så stannar jag i rörelsen. Nä, inte kan jag bara starta och åka därifrån. Tjejen kanske inte har en mobil, hon står dessutom lite illa till.

Jag går fram till henne, ser att hon har en mobil handen, så ringa kan hon. Jag säger att jag förmodligen inte kan hjälpa henne med bilen, och hon svarar att det är nog batteriet. Det tror inte jag, men det säger jag inte. Jag känner igen ljudet och tänker att det där låter som om det är fel på startmotorn.

Frågar om jag ska hjälpa henne att putta undan bilen en bit, och det vill hon. Vi tar den bakåt då vägen lutar lite lätt uppåt, och tjopp tjopp så var det gjort. Hon blev jätteglad och önskade mig en trevlig helg.

Här undrar jag dock varför inte en enda människa, kom till undsättning, parkeringen var inte tom på folk. Med tanke på att hon redan stod där då jag kom ut, så borde det ha passerat en massa folk. Mm…illa! Fast kanske bra att jag fick göra det då, apropå karma, och sånt.

Berättade vid middagsbordet vad jag gjort, och att jag gissade på startmotorn. Åke börjar på ska säga ett ord och jag avbryter med…startkransen, haha…japp, Nicco tyckte det hade varit kul om jag hade sagt det till tjejen. Jo du vet, jag kan inget om bilar, för att sedan, i nästa mening, säga, fast det där låter som om en kugg på startkransen har rykt.


Hon önskade mig en trevlig helg och den började och slutade trevligt, blåsten till trots. Emma och Johan kom hit.

Strax efter dom, grannarna Camilla, Tord och dottern Ebba.

Vi satt ute och drack en kaffe Karlsson, och till den en kladdkaka, med bär och grädde.

Sen tände vi upp en eld och satt ute till tolvslaget, då jag fick lite skönsång, och precis då…kom regnet, haha…

Grannarna hastade hemåt och vi gick in och fortsatte surra, jag släckte lampan 2. Och det känns lite, idag, faktiskt.

Fick en fin blomkruka av Emma o Johan med tillhörande växtlighet…snygg!!!


Av Åke ska jag nu få den där tatueringen jag nämnde. Ska bara klura lite på vilket mönster det ska bli.

Fick i alla fall en uppdaterad bukett med liljekonvaljer.


Och Nicco, erbjöd en slant att göra vad jag vill med. Hon hade tänkt betala tatueringen så då får jag den pengen i handen istället. Nå, men det funkar bra. Det är mycket vi ska ut med och Camaron lär ju kosta att få hem också.

Är egentligen min jobbarhelg, men jag hade ju andra planer, tidigare. Att få fira utomhus idag, så jag hade tagit ledigt, idag. Men det fick bli snabba förändringar, på grund av vädret. Så jag tog ledigt igår eftermiddag och kunde ju inte ta igen mitt pass idag, så det blev dubbelledigt. Det får väl bli en present från mig själv till mig själv.


Hoppas på en skön lördag, för er alla!

Plättlaggskakor…

Av , , Bli först att kommentera 9

Jo nu finns det planer inför Nyårsafton 😀 Tord och Camilla kom förbi igår kväll, då jag var på jobbet och bjöd över oss dit. Vi blir det vanliga gänget, och jag fick uppdraget att fixa potatisen. Så jag klurar ett tag, men det lutar åt potatistårta/kaka…

Sedan är det perfekt ställe att hänga på, dom bor ju bara ett hus ifrån oss, perfa! 😀

Jag fick äran att göra plättar igår, ja, jag säger plättar om ”tunnpannkaka” och det kan ha sin orsak av att mina föräldrar, bägge två, kom från Malå, och där heter det så.

Detta diskuterades då vi var i Järlåsa. Anders tillhör ju skaran som använder det, längre, ordet. Och han påstod med lätt ironi i rösten, att det berodde på att dom var mer bildade, typ. Fast jag kontrade med att dom flesta har förutfattade meningar om norrlänningar, vi förkortar ord och pratar inte så mycket, och därför är ju plättar snabbare och kortare att säga 😀

Jamen då var ju problemet vad man skulle säga om just plättar, dom små sakerna, som nästan ingen gör idag. Jaja, dom kan man väl kalla för mini plättar då, fast ska nu maten heta efter pannorna dom är gjorda i, så skulle det ju bli, enligt mig, plättlaggskakor…krångligt 😀

Idag blir det en tvärsväng ner på stan, innan jobbet, ser ut att vara lämpligt väder för det, inte för kallt och ingen nederbörd. Halkigt är det nog bara där vi bor, fick använda broddarna igår, här, men inte någon annanstans. Fast nere på stan är det sällan halkigt.

Hoppas på en fin dag, för er alla!

2015-12-28 14.46.33

 

 

Det var det, det!

Av , , 2 kommentarer 13

Så där ja, då var vi inne på 2015, fort var det gjort. Jag jobbade igår, men det blev bara 2 timmar så det var absolut överkomligt. Hann hem och byta om innan vi halkade iväg, ner till Lundalogén.

Foto1438 Foto1439 004 025

Vi var 18 personer, 14 vuxna och 4 barn, som började med fördrinken uppe hos Mats ”Masken” Karlsson.

013

Detta var nåt, tror jag, som han och Jitte hittat på nätet och var bartenders choice. En stark sak som Brälla tyckte påminde om matsmältningsraketen han brukar bjuda på, kryddig och stark, men god. Till detta serverades Vindelrökt älgkött, ostkrokar och nötter, en bra starter.

011

Tord och Camilla stod för förrätten, och detta var en kräftstjärts cocktail, med melon, avokado, kräftstjärtar och annat gott, kryddat med sweet chilisås, jättegott.

Huvudrätten, där Lena gjort i ordning oxfilé samt såsen, Theresé och Anders fixade salladen med granatäpple och jag hade gjort potatistårtorna. En väldigt fin kombo!

Foto1436

034 045 049

Och alltihop avrundades med efterrätt alá Helena och Mats Jonsson, en kladdkaka med jordnötssmör, grädde och hallon…helt perfekt!

Samtalsämnena var många, inte alls ovanligt då man träffas så där, och ämnet om ord från bondska, kom upp på tapeten och plättarnas eller tunnpannkakornas vara eller inte vara. Ja, det har vi ju lärt oss nu att uppåt och inåt i landet, så säger man plättar om tunnpannkakor, men inte här i Umeå.

Ja, tyckte nästan alla, man steker ju pannkakan i stek”pannan” och därför heter det tunn”pann”kaka, fast ugnsplåten är ju ingen panna, kan jag tycka, I så fall skulle den ju heta tjockplåtkaka, haha…japp. Här hemma serveras då plättar jag steker i stekpannan och pannkaka om den kommer från ugnen. Nu är jag ju född i Umeå, men med två föräldrar, båda från Malå, så har jag inte hört annat än plättar.

Det borde ju också vara likadant för en omelett, gjord i stekpanna, plättomelett, och ugnsomelett, finns ju båda delarna där med 😀

Och med mat på bordet och i samtalsämnet så avhandlades även parisare, grillkorv och korv i allmänhet…basföda för många, och kanske i synnerhet för karlar. Lättlagat, och käkar du parisare eller korv med bröd så är det lättdiskat också, sa Anders. Ja, det kan man ju hålla med om.

Och kvällen avslutades för vår del i alla fall, med att gå ut och tända upp i storgrillen, och sedan skötte ”the grillmaster” Jitte, om grillning av olika sorters korvar, det dukades upp för nyårsskål och förbereddes för lite raketer.

Foto1445055 089 098

100

Efter det tackade jag och Åke för oss och halkade hemåt, en trevlig kväll, som vanligt och nu har vi ett nytt spännande år att se fram emot, nya utmaningar och äventyr, ska bli kul. Önskar er alla en god fortsättning på allt som ska komma.

069

 

 

Tack och tack!

Av , , Bli först att kommentera 14

Börjar med att tacka alla som skickat grattis hälsningar, via posten, sms, kommentarsfältet, Facebook, och ni som dök in i går kväll, på en tårtbit, Tack för att ni gjorde min dag! Och givetvis till dig, Tina, som jag fick ha en kul stund med, över lunchbuffén på hotell Plaza 😀 och kort fick jag av och med henne:

024

Jag började med att duka upp, härinne men kollade på termometern, där vid 18 tiden, plus 22 i skuggan, så jag bestämde mig genast för att kaffet skulle bli utomhus.

015

Mamma, Bosse och Emma, var först på plats. Av mamma fick jag ett armband och boken om Tårtan 🙂

020 021

Emma kom med en solcellslampa, den där lila och en blomma som nu officiellt blir årets bussblomma som kommer att få följa med då vi kajkar runt:

019

Av Nicco fick jag filmen om hundraåringen, passar ju perfekt, jag har kvar cirka 20 sidor av boken, och Nicco och Andy gav mig en mjukglass görare:

Foto0092

Man lägger den i frysen, sedan häller man i 1dl grädde och smaksättning, skakar och klämmer på den i några sekunder sedan, tadaaa….mjukglass. ja, den ska testköras så får vi se om den håller vad den lovar.

Camilla och Ebba kom gåendes med en bukett fina rosor, jag tycker ju dom där blå, ser härliga ut:

Foto0094

Och sedan kom Mats, Helena och Frida Jonsson, med sig hade dom ett paket, med dom coolaste shots glasen, kolla in:

023

Tord kom också in släntrande på gården, han eftersökte fru och barn och fick sig en tårtbit, han med 😀

Slutligen kom storebror Sivert med fru, och med sig hade dom en grillhink, tyckte att vi kunde behöva en då vi inte förstått att det var en blomkruka vi nu använder till grillningen, fast det var mest på skämt, tror vi då 😀

En trevlig kväll i trädgården, och mitt i alltihop fick vi en liten uppvisning av en bil som ställde sig här i utfarten från Blomstervägen och gjorde en rejäl burnout innan han gasade iväg, jodå!

Sally ringde också och ville säga grattis, och hon sa att hon längtade till Maltträsk, och efter Brälla och Lena…men jag ska bara leka med dig, mormor, hela midsommar. Och Winstone kunde också få vara med, viktigt dock att jag kom ihåg att ta med godis till honom, och ett ben..och lite mer godis…till oss.

Japp, hon skulle också göra en lista, sa hon, så jag vet vad som ska med då vi åker ner till dom i Järlåsa, om 2 veckor, och här kommer den:

WP_20140612_003

Klockren, eller hur 🙂 Hon hade också knåpat ihop ett kort jag fick i brevlådan:

025Och slutligen, av min käre make Åke, en bukett med handplockade liljekonvaljer och jag ska få en ny ruta insatt i Buicken, samt kontroll av Camaron, kan ju inte bli bättre 🙂

028Önskar er alla en toppen fredag!

Det blev en fälla för…

Av , , 2 kommentarer 10

Vi pratade om rökning igår, på jobbet. Jag vet ju själv som före detta, gammal inbiten rökare, att det blev många okynnes påtändningar av cigaretter. Och idag räcker det med att se på Åke, tyvärr. Jag sa till chefen, och detta har jag sagt förut, om jag skulle skaffa mig en visselpipa, och sedan blåsa i den varje gång det tänds en cigarett, så skulle han bli rätt så trött på visslandet, det är jag säker på.

Och kanske man först då, insåg hur mycket man faktiskt röker. Skulle dessvärre se rätt stolligt ut, man kanske skulle kunna fixa fram en domardräkt också, så stod man där, svart och vitrandig med visselpipa runt halsen. När ciggen tänds så viftar man armarna samtidigt som man blåser, allt man har, hehee…ska fundera på det 🙂

Jag har tagit en Ikea mammut förvaringspall, som Nicco haft, och fyllt med leksaker som Sally fått ha, nu då dom varit här.

Foto1494

Igår blev det en fälla för Enya, som kom glatt inspringandes i tv rummet, gör ett galant svanhopp upp på locket, som är fyllt av leksaker och som tyvärr inte sitter fast ordentligt, så det blir som en katapult.

Katten tippar över kanten och leksakerna flyger runt hela rummet, Enya är ute i köket innan sakerna landat, sen går det 20 sekunder, så kommer hon smygandes tillbaka med Eloise i släptåg, hon ville också kolla in vad det var som hände. Haha…där skulle man haft filmkameran igång.

Jag hade i alla fall mobilen med mig ut på näst sista svängen med Winstone, och knäppte ett kort på våra näst nästa grannars infart, kolla hur dom skyltat där:

Foto1493

Denna skylt betyder, och jag citerar: Förbud mot trafik med fordon. Gäller alla fordon i båda riktningar. Detta innebär att man inte ens får cykla där skylten sitter uppsatt. Slutcitat

Så då undrade Theresé, vad dom tänkte då dom satte upp den där, för det innebär ju att inte ens dom som bor där, Tord och Camilla i detta fallet, får använda sin egen infart, inte köra in med bil i alla fall, mm…kan bli spännande 😀

Nu är Åke ute med Winstone, Sally kom precis ner och här sitter jag och plitar. Dags att göra nåt annat nu då, så jag önskar er alla en fin söndag!

 

Inburad på nyårsafton!

Av , , Bli först att kommentera 11

Citat från vk.se:

Umeå Ovanligt många hundar i länet rymde från sina ägare på nyårsaftonen.

Strax efter klockan två sågs tre lösspringande hundar efter väg 363 i Björksele. Polisens vakthavande befäl skriver att det är okänt om de tagit sig hem.

Vid halv tre-tiden hittades en hund i I20-skogen i Umeå och kunde hämtas av sin ägare. Slutcitat

Och den lösspringande vovven i I20-skogen var lilla Tova (liten och liten, hon är en Berner Senner och rätt så stor), så dom som tog hand om henne och lotsades henne till polisstationen, gjorde det bra, man vet ju aldrig vad en okänd hund kan göra. Nu är Tova snäll, men det kunde inte dom veta. Och ur vårat sällskap, så är hon den enda som suttit hos polisen minsann, inburad 🙂 Frisläppt blev hon ju dock, rätt så snart.

Vi började nyårsaftonen uppe hos Mats ”masken” Karlsson, som bjöd på, den hittills godaste fördrinken jag smakat, som Theresé sa, den påminde om Fox, citronkola, får jag receptet på den så kan jag varmt rekommendera den till er alla.

Han har minsann samlat på sig några pokaler under åren:

027 031 033 037

Sen vandrade vi ner till Brälla och Lena som dukat upp till förrätt, det var familjen Jonsson som stod för den:

042 044 048 051

 

Huvudrätten var helstekt oxfilé med råstekt potatis, vinsås och sallad:

055 075 094 106 125 127 128

Mycket prat om olika ämnen, det låg blåsormar på bordet, ni vet, såna där man blåser i som låter en del. Jag frågade om det var någon som visste vad dom hette, men ingen som kunde det, däremot jag, som en gång i tiden hade äran att beställa, ta emot och packa ner såna där i fiskdammspåsarna.

Blåsormar, sa Mats Jonsson, det är ju något helt annat, som man ska blåsa i (här är det nu censur för dom yngre), aha, sa jag… ska man verkligen blåsa i dom då? Ja, sa Åke… och då ska dom som veckla ut sig också… ja ni hör ju, hur det låta så där, en afton med lite alkohol på borden 🙂

Sen blev det en liten promenad ner till källaren, och där möttes vi först av Brällas lilla termossamling, mycket fina måste jag säga:

134

Och se… under trappan döljde sig Brällas lilla pokalsamling:

136

Fast ska vi vara ärliga, så är den större än så där 🙂

Och vidare ner i tvättstugan/torkrummet, där det lite påpassligt fanns en skivspelare, och kolla in vilken LP skiva som finns där:

140 147 155

Nicco var inte impad över spelrummet, det här är inte cool, sa hon, med inlevelse, hon har inte varit med om mycket, hon inte 😀

Upp igen och nu var det dags för efterrätten som Tord, Camilla och Ebba hade fixat, fast dom som arbetat mest med den var nog Ebba och Sally:

158 161

Strax innan tolvslaget gick vi ut där det tändes upp i grillen och dukades fram både champagne och grillkorv, och en avskjutar ramp till raketerna bars ut… ett motorblock, det stod stadigt det:

172 181 187 194 197 199

Efter det tyckte vi att det var så trevligt så vi avslutade nyårsfirandet och gick hem, jag och Åke alltså, för det är ju som dom säger, det är när det är som trevligast, man ska gå hem och idag känns det som om det var rätt val. Theresé, Anders och Sally var inte så långt efter, Nicco var redan hemma så allt var som frid och fröjd. Och med dom bilderna och orden så önskar jag er nu alla en god fortsättning på det nya året 2014.

Följande bilder är på Niccolina ”linslus” Hällsten… hon som tycker det är kul att ta min kamera och fota, hahaa… (du var varnad att dom skulle åka ut på bloggen):

057 066 081 083 096 109

 

Vi kan inte leva i skyddad verkstad

Av , , Bli först att kommentera 8

En riktig fikardag blev det igår, då vi först gick lös hos Åkes moster, som hade 7 sorter och glasstårta med fruktsallad till det. Brälla ringde precis då vi kom innanför dörren där och då hade dom tänkt bjuda på en kaffe, så vi ändrade på dom planerna och dom kom hem till oss istället, på kvällen, och fikade. Men det får väl gå för den här gången, det är ju bara jul, en gång om året 🙂

Nyår infaller också, enbart en gång på året, och det är imorgon det (till er som missat det). För vår del blir det att fira in det nya året på Lundalogén, tillsammans med Brälla, Lena, Tord, Camilla, Ebba, Mats, Helena, Mats K, Jitte (antar jag) Theresé, Anders, Sally, jag, Åke och Nicco. Maten tas från It´s only rock ´n roll´ https://www.facebook.com/#!/itsonlyrockandroll och vi andra bidrar med lite av varje, som fördrink, förrätt, efterrätt och sallad.

Kvällen brukar avslutas utomhus med korvgrillning och att kika på raketer och annat som flyger omkring.

Som barn, firades det nya året in hemma hos farmor och farfar. Och där stöptes det nyårskronor. Undrar om just det momentet försvunnit helt eller om det fortfarande är dom som sitter och smälter tenn, för att sedan hälla över den i kallvatten och se vad det blir för figur? Sista gången vi gjorde det, var nog 1985, om jag ska gissa, och den nyårskronan ska finnas kvar i våra gömmor.

Jag tycks minnas att jag berättat vad som hände då jag var i 9 årsåldern, och det skulle stöpas kronor. Min farmor trodde inte att jag skulle få ner tennet i vattnet, tillräckligt snabbt, så hon tog tag i tennsmältaren och skulle hjälpa mig att hälla ner det glödheta tennet och vi var inte alls synkade, med den följden att en tennskvätt, stor som en 5 krona, hamnade på min barfota fot, och det fräste till, kan jag säga.

Farmor snabb som vessla, kastade sig över min fot och slet bort tennbiten med sina bara fingrar, skadan hade dock redan skett, men den blev ju givtevis mindre, tack vare hennes snabba agerande.  Ärret finn kvar, än idag, och minnet förstås 🙂

Vet att hon mådde dåligt över händelsen, att det var hennes fel, men det där är ju sånt som händer, till och med den bäste. Man kan aldrig förutspå allt som kan hända, och vi kan heller inte leva i skyddad verkstad. Mina minnen av min farmor, är enbart fina, precis som hon var.

Jag tänker inte avge några nyårslöften, varför skulle jag? Saker som jag vill genomföra, gör jag ändå, utan löften, det var längesedan jag slutade med såna saker. Tror jag fixar det lika bra, utan…

Nu är det snart dags för mig att väcka upp Winstone, ska ut med honom innan det bär iväg till tandläkaren, sen blir det nog en sväng ner på strömpilen, ska handla lite inför morgondagen. Önskar er alla en fin måndag, skrev Maria ”tennfoten” Hällsten.

121

Mjo….ehhh?!? 

Ujujuj…

Av , , 2 kommentarer 7

 

Ja ujuj, kan man lugnt säga, det är först nu, jag börjar på att känna mig normal igen… det betyder att gårdagskvällen var mycket trevlig, fast intaget av flytande dricka överskreds litegrann, skulle nog inte ha tagit det där sista man oftast gör, precis innan man ska gå i säng 🙂
Att stå på skalle då man ska ta av och på skorna har inte varit något jag rekommenderat idag, fast jag gjort det ett antal gånger i och med att hunden ska ut, och varje gång jag ställt mig upp har jag ångrat mitt tilltag, nå, man kan inte skylla på någon annan än en själv, så jag ska inte gnälla utan vara tacksam för att det går över och att det nu dröjer ett tag innan nästa gång.
Jag fick en bukett tulpaner av Helena och Mats, samt en fin liten uggla med oranga vingar av Camilla och Tord, och den platsade ju direkt in på hyllan i hallen:
Krassen i gult och orange, köpte jag på Maxi och nu vet jag att det är en krasse för när jag kom hem i torsdags och kollade på kvittot så stod det orange krasse 99:- och jag undrade vad f-n jag hade betalat för nåt. Vadå krasse, krasse är för mig en grönsak som dessutom, rimligtvis borde vara billig och något sånt hade jag inte köpt… det visste jag, men jag insåg efter en stund att det faktiskt var blomman som kostat 99:- och naturligtvis, då jag såg den, påmindes jag om att det faktiskt finns en blomma med det namnet, däremot visste jag inte att detta var just en sån.
Vi poppade musik och mindes våra unga glada dagar, jag berättade att Åke satte på Judas Priest, i fredags och dom var ju otroligt bra, både på den tiden det begav sig och dom håller lika bra än.
Men jag undrar just vad dagens 15 åringar tycker om själva dunket, vi tyckte ju att dom lät hård och frän, men idag kanske dom skulle knuffas in i knätofs facket om en tonåring fick bestämma, och om man jämför med den musik som finns idag.

 
Ikväll blir det dock inget dunka dunka här, det känns som överkurs. Ska väl snart fixa en middag, och det blir nåt så enkelt som kalvsylta, kokt skinka, ett kokt ägg och potatis, inga krusiduller. Hoppas ni haft en bra dag och att kvällen fortsätter på samma sätt!

Jag körde på nåt igår… tydligen

Av , , 2 kommentarer 10

 

Jag fixade en inhoppare på jobbet igår så jag slutade halvsju och fick åka hem och fira 15 åringen. När jag passerat rondellen uppe vid lassarettet så sa gps:en åt mig att jag kört på rondellen. Hallå, vadå kört på… jag har inte kört på nån rondell, så de så:
Sen brände den bilden fast och stirrade mig i ansiktet hela vägen hem.
Nicco fick en akustisk gitarr, något hon länge önskat, och sedan hade jag varit ner på Forex och växlat in lite pengar till Forint, (ungersk valuta) som hon ska ha som fickpengar då hon och Theresé åker till Budapest. Ser onekligen roligare ut med den valutan än med Euro, med tanke på att det blev 26 000:- 🙂
Brälla och Lena kom hit och firade med oss samt Viktor och Olivia, två gamla klasskompisar åt Nicco och Rickard, förstås.
Winstone gav järnet och jagade på så man nästan fick hålla andan och sedan *pang* så sov han. Det är verkligen av eller på, och inget annat. Åke plockade upp han från hallgolvet där han krupit in mellan skohyllan och ytterdörren och kom och la han i min famn och där sov han vidare, utan att blinka.
Ikväll får vi middags gäster, Helena och Mats Jonsson och Tord, Camilla och deras dotter Ebba, kommer över på mat och dryck, det blir trevligt, ska prova på att laga till nåt nytt, men har inte bestämt vad vi ska ha till, hm… klyftpotatis…pommes… potatisgratäng blir det då inte, så långt har jag då bestämt, men jaja, vi får se, nåt blir det då.
Nu ska jag upp och hämta ner energiknippet så han får komma sig ut en stund. Önskar er alla en fin lördag!

En bussarong mundering

Av , , 8 kommentarer 17

 

Jahapp, undrar just vart man nu ska börja summera gårdagen, hm… jo, jag tog mig över till Camilla och Tord med fördrinkarna preparerade med svartvinbärsis, lime, Vodka kurant och drinkpinnar, fruktsodan spillde jag i då vi var framme. Jag var nog mest orolig att snubbla på nåt trappsteg då man kommit fram, för det hade väl varit mest snöpligt.
För Åke slutade året på ett mindre roligt sätt, han gick hem igen efter en klunk ur fördrinken, och han såg redan då, onykter ut. Han blev jättesjuk och fick gå och lägga sig. Tur då att han hade nära hem.
Lena bjöd på förrätt, som var en typ av chilikryddad räk-cocktail, god och het, huvudrätten var oxfilé, med potatisgratäng, ugnsbakade grönsaker, vinsås och bea, köttet var ju bara hur perfekt som helst och jag smsade till Åke, att hans nästa matdosa, kommer att bli en dyr, fin sådan (dom hade tagit catering, så vi hade betalat för maten och därför fick han ju ta sin del). Säkert inte alla som kan skryta över att få med sig oxfilé i unikaboxen 🙂
Helena stod för efterrätten, en super god vaniljpannacotta med frusna hallon, och Jitte och Mats ”masken” Karlsson, bjöd på grillkorv sådär på nattkröken.
Mats Jonsson, satt där vid matbordet och hans blick fick nåt drömmande i sig då han tittade på sin fru, Helena, sen nickade han mot henne och frågade om hon införskaffat sin mundering, på deras sista USA resa?
Va? Svarade Helena, som inte riktigt uppfattade frågan. Ja, sa han och pekade på hennes nyårskläder, har du en ny bussarong på dig? Och sedan utbröt gapskratt runt hela bordet, och vilda diskussioner om vad en bussarong, egentligen är.
Brälla fick frågan då han passerade och han svarade att, ja, en mundering skulle kunna vara en bussarong… eller hur det nu var. Jag har i alla fall, för att stilla nyfikenheten, googlat på ämnet och detta var, vad jag hittade:
Bussarong är ett löst sittande plagg för överkroppen. Ordet härstammar från lågtyskans "Busserun" (sjömansskjorta) vilket ytterst kommer från franskans "bourgeron" (arbetsblus). Ordet bussarong användes i svenska språket ursprungligen om ett praktiskt arbetsplagg i kraftigt tyg för sjömän. Det används ännu i svenska flottan.
Bussaronger används ofta som arbetskläder inom svensk vård och omsorg. Inom vården har de vanligen inga knappar, eftersom det blir mindre problem i tvätten med knapplösa plagg. Inom omsorgen kombineras bussarongen ofta med ett överdragsförkläde. Löst sittande damblusar kan kallas ibland för bussarong. Slutcitat
Och jag kan därmed försäkra, att någon bussarong hade inte Helena på sig och om det kan kallas mundering är också högst tvivelaktigt, men kan kanske ändå funka (jag vet inte), då jag även passade på att ta reda på dess innebörd:
Med mundering avses en fullständig uppsättning kläder och annan utrustning som bärs för ett specifikt syfte. Begreppet används särskilt i militära sammanhang. För att förtydliga innebörden talar man ofta om full mundering.
I stridsmundering ingår en soldats uniform, vapen och övriga utrustning. Med hästmundering avses sadel och betsel, men ibland kan även andra utrustningsdetaljer ingå. Begreppet mundering kan även användas om exempelvis en idrottares personliga utrustning och om rituella och ceremoniella kläder. Slutcitat
Strax innan tolvslaget var det dags att klä på sig och gå ut på gården, där hade dom slagit igång storgrillen, och det eldades med Gullsjöbjörkveden, så värme saknades inte, däremot hade man ju kunnat önska sig ett paraply, med tanke på allt regn som plötsligt föll från himlen.
Jitte, alias grillmästaren, gjorde en trippelvridning, i gangnamstyle, med ryggböj och Michael Jackson fötter, runt grillen och klarade sig hela varvet runt utan att falla i, men det var fruktansvärt nära. Och allt gick så snabbt så jag tror inte ens att han själv, insåg hur nära det hade varit att han lagt sig ovanpå alltihop. Och jag var nog den enda också, som hann notera det.
Jaja, slutet gott, allting gott, och nu återstår att önska er alla en god fortsättning på det här året, vi hörs allihop… närmare jul 🙂
 
 
Maria Lundmark Hällsten