Etikett: Tova

En trevlig helg!

Av , , Bli först att kommentera 11

Ja vi for ju till Maltträsk på lördags förmiddagen. Det skulle vankas surströmming på kvällssidan, men vi är ju inga fiskätare, däremot tog vi med annat vi kunde käka, så maten hade ingen betydelse.

Albin, Brälla och Lenas yngsta son, spelar i Umeå BSKT, https://www.facebook.com/umeabskt och det går otroligt bra för dom, han hade bjudit med sig några ur laget, som är från Amerika, och i Maltträsk skulle dom få känna hur en vanlig svensk dag, kan te sig…för vissa.

Här började dom skruva lite på sig då det var dags att öppna burken:

Foto0811Foto0813

Brälla tog burkarna ner till sjön för att öppna dom under vattnet, han ville inte skrämma iväg dom från landet, det första han gjorde, han tappade en av burkarna och Omar var snabb på att säga: Leave it there!!! Han hade fått tvärkänning på lukten, hahaa…jaja, dom testade i alla fall och hade en trevlig dag däruppe. Det dukades upp till middagen i Saloonen, givetvis:

Foto0817 Foto0818

Det var en soligt dag och stjärnklar kväll och även söndagen bjöd på sol och lite värme.

Foto0828 Foto0826 Foto0825 Foto0810 010 011 021 022 023 024 026 027 032 034 035

Vid lunchtid packade vi kärran, och åkte iväg ut till Svarttjärn, bara någon kilometer in i skogen och där tändes det upp en eld och vi grillade en korv, drack kaffe och surrade, innan hemfärden. Winstone och Tova, kompade ihop, bara bra, lite gruff så där, men inget allvarligare.

037 041 042 043 044 045 047 048 049 050 051 057 058 059 060

Hoppas på en bra dag, för er alla!

Han är en stökig sak

Av , , 2 kommentarer 11

Satt ute en hel del igår, gjorde en sväng med mamma, Emma och Sivert, upp på kyrkogården, vi skulle se lite på gravstenar och vad som skulle kunna vara lämpligt att ordna till pappas grav. Mycket fina stenar det finns, modeller, färger, texter och bilder.

Sen åkte jag hem och här satt då Fjuppe och pratade med Åke, jag tände grillen och vi käkade lunch, ute. Dessförinnan hade Hanno och en kompis till honom varit förbi. Och vi hann precis käka så dök Brälla in på gården, lämpligt till att grilla sig en korvskiva.

Han och Lena kom sedan tillbaka på en kaffe härute, Winstone och Tova kompade ihop, ganska bra, även om Winstone var lite avvaktande, och Tova morrade ifrån, hon också, tyckte nog att han var en lite stökig sak.

Kolla bara, hur många gånger Winstone snurrade runt och Tova har inte ens hunnit vända på huvudet 🙂

Åke grejade mellan varven, där i garaget, han hade gett sig den på att få igång DKW:n, och det fick han också, så vi gjorde en premiärsväng runt slätten. Det var 11 år sedan vi körde den, och i skuffen låg en kofta som Nicco hade haft på sig, den där sista turen vi åkte, 2002.

En sommar hade vi just DKW:n upp till Malå, det var andra gången i mitt liv som jag sett polisen där, givtevis blev vi stoppade. Dom ville kolla in körkortet men tittade inte ens på det, dom gick flera varv runt bilen och ville veta märke, årsmodell osv.

Nu är det småfix kvar på den och sedan besiktning. Vi hade planer idag, på att ta fram är, Buicken, men jag vet inte om vi väntar in en dag med bättre väder, imorgon lovade dom ju sol igen, och där vi ska köra ut den är det åker, man vill ju att den ska var något sånär, torr.

Önskar er alla en fin söndag!

 


 

Förvånad blev jag

Av , , Bli först att kommentera 13

 

Det gick bra igår… jobbigt, visst, men nu finns det ju en plats att gå till och man har fått göra ett avslut. Efteråt for vi på café Victoria, där mamma skulle köpa med sig fikabröd till oss, och jag som nu inte fikar sånt där men hade en belöningsdag i antågande, valde då att ta den igår, och det blev den där citronkladdkakan.
Döm nu om min förvåning då den inte alls var något att stå efter, jag åt upp den, men hade faktiskt, lika gärna ha kunnat vara utan, bra, då vet jag att just den, ska jag inte välja nästa gång 🙂 
Nu ska jag passa på att gratulera en viss person, som jag råkar veta fyller år idag, apropå go´fika och sånt där, utan att avslöja några namn men det börjar på T, slutar på A och mitt emellan dom två kommer det in ett ord på två bostäver som är motsatsen till ut, haha…lös den ni som kan. Hoppas du får en bra dag och en och annan fin present, du ska få en av mig sedan, och jag vet precis vad, men det talar jag ju inte om.
På kvällskvisten dök Brälla och Lena upp, dom var ute på en kvällspromenad med Tova, så dom kom in och pratade ett tag och styrkte sig med något som är lite starkare än kaffe. Dessförinnan hade jag städat ur en byrå vi haft härnere och som Nicco ville ha upp till sig och den byrån innehöll en hög, större än ni kan tänka er, med kort, kort och åter kort.
Ett av dom, är faktiskt tagit härutanför, och vi har fått fundera länge för att få det att stämma, men Åke kunde berätta hur det låg till:
Vi, först var det jag och Theresé, trodde att tegelhuset var vårat hus, men på det finns ju ingen balkong… och det beror på att det inte är vårt hus, utan grannens.
Huset vi bor i skymtar längst ut i vänsterhörnet, med en husvagns bakdel, på den tiden var ju detta ett trähus och då hade inte heller tallarna hunnit växa upp, som idag täcker insynen till grannhuset.
Ett annat kort på Clark Gable som jag gissar är ett typ av samlarkort, låg också i högen:
Och på baksidan har Åkes mamma plitat dit sitt namn och telefonnummer, hm…
Och ett kort, förmodligen på Åkes pappa och farbror, som någon sen har ritat av, ja… det finns som sagt lite av varje i detta hus, och det ser aldrig ut att ta slut heller.
Idag vet jag inte vad det blir, det får dagen och tiden utvisa, önskar er alla en fin sådan.

Han försvann i garderoben

Av , , 2 kommentarer 10

 

Det var så trevligt igår att det blev en liten, men ändock en sovmorgon. Vi började med lite banankaka med grädde, till det kaffe och en whiskeylikör, och sen… valfritt från stephyllan, hahaa… men trots antalet personer så är det idag inga större luckor på hyllorna, den rymmer mer än man tror, med andra ord 🙂
Åke kom inte ut ur garderoben utan han försvann snarare in i den och bökade runt ett bra tag, innan han dök upp med ett par gamla album. Så gamla att ingen vet vem som är med på korten, någon har skrivit att detta är min kusin, detta är min moster etc., men vem denna jag är, förtäljer inte texten.
Ett skolkort, taget på Hedlunda, fanns liggandes löst i ett av albumen, något hopknycklat så jag tror vi ska be Theresé, skanna in och fixa till bilden lite, så man tydligare kan se vilka som är med där. Det är i alla fall Åkes storebrors klass, som stoltserar på kortet.
Brälla och Lena hade med sig Tova (hunden) och hon låg här ute på gården, och det brukar hon kunna göra utan att vandra vidare, men igår blev hon tydligen sugen på lite äventyr så plötsligt var hon borta. Till saken hör att hon brukar ha varit hos Öhman (längre ner på gatan) då dom har behövt hundvakt, och vi noterade att han passerade med bilen.
Så det är inte omöjligt att hon plötsligt blev korvsugen och kände igen bilen, för det var nedför gatan som Lena återfann henne. Och efter det fick hon vara härinne istället. Det gick ju bra då katterna var förpassade ner i källaren.
Sen pratades det om musik och jag sa att jag skulle lägga ut en av låtarna här… men tror någon att jag kommer ihåg vad det var för melodi…näpp, icket, det försvann men kommer förmodligen at dyka upp från tomma intet, då jag minst anar det. Önskar er alla en fin och stillsam söndag!
 

Vilken tur att man är ledig

Av , , 4 kommentarer 5

Inte trodde jag då att jag skulle kliva upp 6… en lördagsmorgon, där går ju gränsen till galenskap. Men vad gör man då man tror man håller på att kvävas och ena ögat har beckat igen så man skulle kunna trott att någon varit framme med superlim? Jo, man kliver upp och ser glad ut och tänker att det är då en jäkla tur att man inte jobbar idag.

Och med tanke på min förkylning så kommer jag att tänka på Theresé, hm… hur kan det komma sig eller är det för att hon säkert var en av smittokällorna till mina besvär, nå, vi pratade om barn och deras uttal på vissa saker, då dom var här i påskas och hon kom själv ihåg en liten incident då hon var runt 4-5 år.
Vi var uppe i stugan och min lillasyster Emma, som nu är 1 år yngre än Theresé, var också där. Dom umgicks ju en hel del och vid detta tillfälle hade något hänt som gjort Theresé tvärilsk. Själv satt jag därute vid grillen då Theresé kom dundrande, hon vänder sig om mot Emma som står på trappen uppe vid lon, och fräser högt: OCH JAG HETER INTE THEVESÉ…JAG HETER THELESÉ!!!
Hahaa… ja, så kan det låta. Och då vet jag att jag en gång läste i Hemmets Journal om en liknande händelse på ett dagis. Dom pratar om djur och räv var ett av samtalsämnena, en pojke börjar skratta åt en annan pojke och säger: Men det heter ju inte läv… det heter jäv!
När jag kom hem igår kväll så låg det en stor hund ute på gården, jag noterade snabbt att det var Tova och gissade därmed att åtminstone Brälla skulle vara hemma hos oss. Och min gissning var rätt, Brälla och Lena hade vägarna förbi då dom var ute med Tova så dom tittade in.
Och jag kikade i mitt bloggarkiv för ifjol, och där går det att läsa att vi, den 9/4 grillade entrecote här ute och Brälla, Lena och Hanna hjälpte till att äta upp den. Så vi hade aningens mindre snö då, än idag. Men snart så är den borta i vilket fall som helst. Önskar er alla en fin lördag!
 

Mystisk grop under bron

Av , , 8 kommentarer 4

 

När vi skulle åka upp på Gammlia i onsdags och backade ut Buicken, tittade Åke till vänster och får syn på en grop, som något (förhoppningsvis) djur, har grävt under vår bro. Nu syns det inte så där jätteklart på bilden, men det är avtryck runt gropen som är ungefär 50cm i diameter.
Vi hade först en teori om att det kanske var Tova, Brälla och Lenas hund, som kunde ha gjort den, men det var längesedan hon var här och mitten av gropen ser fuktig ut, vilket borde tyda på att den är rätt så nygrävd. Skulle ha varit roligt att få se vad det kan han varit för något.
Nu blommar kaktusen:
Inte är den jättevacker, men väl, annorlunda, själva blomman är luden.
Vi råkade hamna i mitten av ett program dom visade på tv24, i tisdags, om jag inte missminner mig. Det var minnenas television med Slas resa genom Sverige. Vilken film, haha…vi fick skratta åt Slas knäppa kommentarer runt bilder och gamla filmsnuttar.
En snubbe stod mitt ute på en äng och Slas sa, ja, och man kan undra vad han gör där ute. Sedan var det en bild på en ren, tagen i renriket Arvidsjaur, berättade han, men sedan hade han fått höra att det var Arvidsjaurs enda ren, så den var verkligen sedd av många osv.osv.osv. Jag skulle gärna vilja se hela den filmsnutten. Tv play någonting fick jag tips om, av Jan A, så jag får väl leta mig fram till det, för på tv syns den inte att komma i repris, inte än på ett tag i alla fall.
Tror jag ska åka på strömpilen idag, och riktigt ta mig en funderare på vad jag kan laga för mat och äta…med en hand. Vilka i-lands problem man har. Gjorde ugnspannkaka i förrgår, det skulle ju gå bra, hade jag räknat ut, vispa kan man ju med en hand, sen blev det svårt. Fläsket kunde jag inte skära så jag inväntade Åke, och det var ju tur, för jag fick ju inte heller in pannkakan i ugnen med en hand.
Gjorde sedan iordning pannkakan på mitt lilla vis, lite smör, smeta ut hjortronsylten och slängde på fläsket, sedan satt jag där med en gaffel och undrade hur jag skulle bära mig åt för att skära den. Det gick men inte utan lite krångel.
Så igår blev det köttbullar, dom kan man dela med en gaffel, ja inte rullade jag köttbullarna själv, inte med mamma scan i faggorna, och makaronerna till, var ju lättätna. Men vad ska jag nu hitta på för mat, hm??? Nå, i värsta fall kan ju Åke skära maten åt mig, även om det känns som lite småbarnsvarning på det konceptet. Men det ordnar sig säkert.
Nu önskar jag er alla en fin dag!

Cowboyfesten i Maltträsk

Av , , 2 kommentarer 5

Här kommer en hel del bilder från lördagen och söndagens bravader.

Därnere skymtade man Sune och Giselas ekipage, och jag, utan mina glasögon, undrade vad fasen dom hade för skorstenspipa i förtältet.

Men det var ingen pipa, det var en del av gungställningen som stod bakom, annars hade man ju kunnat tro att det var där, all matlagning skulle ske. Sune "the head chef" var nämligen mannen som fixade käk åt alla 88 vuxna med några barn till.

Och det gjordes enligt konstens alla regler:

Maten betsod av chili con carne med sallad och bröd till, inte att förakta.

Tova var väl den enda som såg lätt uttråkad ut, och hade tagit sin tillflykt till bryggan.

Här rockades det loss till Wolfman Jack, alltjämt lika bra…eller alltid lite bättre 🙂

Två ohängda personer som satt på puben, som kvällen till ära hade försökt klä upp eller ut sig.

och nu, dagen efter:

Jag var nog först uppe, kvart i åtta hoppade jag upp ur sängen och kokade dagens första kaffepanna. Sedan dök dom upp, en efter en, i solskenet. Snacka om att ha tur med vädret.

Mindre tur hade Lena, som shejkade loss på kvällstimmarna och vred knäet så förbandslådan var ett nödvändigt ont, som plockades fram, dagen efter. Brälla letade dessutom fram skaftet från en lie, det var det närmaste en krycka eller käpp, han kunde komma, och det var nog inte helt fel. Hoppas det känns bättre idag, Lena!

Sen hade vi ett uppdrag tilldelat av fru Helena Jonsson. Deras döttrar som var på väg upp till Maltträsk i lördags hade skjutit topplockspackningen (om det nu är det) på deras volvo, och blev således ståendes med bilen, strax utanför Hällnäs. Dom fick skjuts till Maltträsk men för att få bilen hem till Umeå, anlitades vi, som har resurserna att ta med en bil därbak.

Det fick kluras ett tag, och sedan hade vi inte tillräckligt med ström i vinschen, men den gick att få upp på startmotorn (vilket kan innnebära att det egentligen är något annat som farit), och det var ju tur. men en Volvo med kula, tar vi aldrig med igen. Kulan har nött ett hål på insidan av bakdörren och huven fick nog ta några stötar mot loftet. Men hem kom vi oss.

Vi tackar Brälla och alla inblandade för en toppen trevlig lördagskväll, det kan vi göra om 🙂

Apropå projektet på fredagskvällen. Vi hade fått det eminenta uppdraget att frakta Brällas present från klubben, till Maltträsk, det var en 12 meters flaggstång och vi som har en markis på 13 meter, hade ju det perfekta fordonet att få med stången. Det var det vi fick hjälp med, att få upp den på markisen. Där låg den välgömd och ingen kunde gissa vart den var, förutom dom som visste om det, förstås.

Önskar er alla en fin dag!

 

 

Är det fler än jag som…

Av , , 4 kommentarer 4

 

Är det fler än jag som får ont i rygg och nacke då man varit till tandläkaren? Deras stolar är verkligen inte sköna. Jag är minst 20 cm för kort och mina knäveck får ligga en bra bit ovanför själva vecket i stolen. Armstöden, förstår jag inte ens att dom ids ha på stolarna. Du får vara glad om du når den yttersta delen med fingerspetsarna. Nack kudden hjälper inte heller då den är alldeles för högt upp och huvudet får vara lite lätt framåtböjt, under hela proceduren.
 
En annan sak jag brukar få ont i, vid dessa besök, är givetvis munnen. Men inte för att dom borrat eller grävt i någon tand, nä, det blir sår av den där j-kla sugen som nödvändigtvis måste vara i munnen under hela tiden. Den skaver och ibland lyckas den klämma åt någon nerv så man har lust att slita ut den ur munnen, kasta den på golvet och stampa…minst tre gånger på den.
 
Varför kan man inte få individuellt, utprovade plast sugar, specialgjorda för varje enskild patient, som vi själva får ta hand om och förvara, samt komma ihåg att ta med vid alla besök. Det skulle jag gärna betala en liten extra slant för. *Tipstips, nickar*
 
En vecka fick vi använda oss av den nya datorn, den havererade igår och skärmen är konstant svart, så nu sitter jag vid den gamla ”Bettan”, hon tuggar, knaprar och eldar på för fullt, men den funkar. Och nej nej, jag är icket förvånad, inte upprörd, absolut helt likgiltig inför det faktum att saker har en tendens att gå sönder hos oss. Tur att det finns garanti på sakerna, dessutom tog vi en extra försäkring mot kaffespill, knivar genom skärmen och guu´vet allt vad den försäkringen är giltig för. Men det kan behövas!
 
Igår kom så äntligen Niccos soffa, den passar som en smäck däruppe i hennes filmrum. Brälla kom och hjälpte till att få den upp för trappen, sen dök Lena in, hon var ute och gick med deras hund Tova. Bild kommer senare…ja på soffan alltså 🙂
 
Önskar er alla en trivsam torsdag!

En svår nöt att knäcka

Av , , 2 kommentarer 5

 

Jag har ju berättat om min alltmer utbredda trötthet på kvällarna, och det här med att läsa är ju nästan tji. Numer är jag inne på att läsa Fantomen, en tidning vi alltid läste förut, jag och Åke, för kanske en femton år sedan.
 
Deckarnöten som vanligtvis brukar vara ett givet inslag i tidningen, är något jag kan tycka om, men man vill ju helst att dom ska vara åtminstone lite halvsvåra så man får ligga och grubbla lite. För några kvällar sedan så fick jag göra det, det hela slutade med att jag fick lov att kolla in svaret, och där stod följande: Ingen kunde direkt knytas till mordet…blablabla och därför ligger fallet fortfarande olöst.
 
Nämen hallå, vad var det för deckarnöt? Skulle man skriva såna där och skicka in så fick man ju aldrig något svar, hel korkat!
 
I en annan tidning kunde man på framsidan läsa om en Fantomen joggingdress som dom föreslog att man skulle köpa som julklapp, jag fick genast en bild för mitt inre och såg hur både pojkar och äldre herrar sprang omkring i Fantomen dräkten, för det var precis hur jag trodde att den skulle se ut, Fantomens joggingdress.
 
Jag var givetvis tvungen att slå upp sidan för att få, vad jag trodde, ett gott skratt, men det var ingen Fantomen dräkt, det var en vanlig dress med texten Fantomen, på byxan och tröjan. Hm, inte ens det fick man ha roligt åt 🙂
 
Vi blev uppringda av Brälla igår kväll som undrade om vi skulle komma förbi och få oss en kopp kaffe, Lena hade fyllt år i förra veckan men då jobbade jag och hans bror hade tydligen glömt bort det så dom skulle h ett litet firande igår istället.
 
Vi blev fler än så, där var Peter med fru Anna och deras son, vi förstås, sedan dök Martin, fru Gunilla och deras två hundar upp samt Micke Lund med hund. Så vi blev några stycken runt bordet. Efter gott fika och en hel del prat så följde Brälla, Lena och deras hund, Tova, med oss över till huset, för att kolla in vad som hänt under dom sista dagarna, det är ganska så rörigt där, just nu, och vi är så glada över att slippa bo där mitt i smeten. Men det kommer att bli så bra…till slut.
 
Jobbar idag och sedan får jag en längre ledighet, så skönt. Jag är då hemma till måndag klockan två, vilket lyx! Theresé och Sally kommer hem på fredag, då är det begravning och på lördag ska vi tydligen få prova på att vara barnvakt, då Theresé har tänkt gå på en liten schlagerfest som min storebror anordnat i samband med hans födelsedag. Det går säkert bra.
 
Önskar er alla en fin tisdag!

Ett skrovmål till vovven

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Glömde ju tala om att vi höll på bli utan middag i lördags, då vi var bortbjudna. Deras hund, Tova, tyckte att det skulle smaka alldeles ypperligt med porterstek så hon tog tillfället i akt då ingen såg henne och lade beslag på steken.
 
Nu räddade Lena kvällen i alla fall, hon hade fläskkotletter i frysen så kvickt hade hon fixat en annan rätt, bra att ha mat i reserv vid såna här tillfällen 🙂
 
Åke hade ju en gång i tiden en karelsk björnhund, vid namn Bronco Bill. Han fick bo hos mina svärföräldrar då han inte trivdes i lägenhet sedan var han lite svartsjuk på Theresé, så vi tordes inte chansa på att det skulle gå bra. Annars var han var så snäll och lydig så inte misstänkte svärmor att det var han som nallade kakor från kakfatet, nejdå, det var minsann min svärfar som fick skulden för alla kakor som försvann.
 
Tills den dagen hon rundade hörnet in till köket och får se Bronco, stående på bakbenen, käkandes på kakorna som hon så påpassligt ställt på arbetsbänken. Han blev avslöjad och svärfar fick upprättelse.
 
Svärfar som förövrigt, fortfarande är inlagd på lasarettet. Vi har varit upp till honom otaliga gånger och i fredags så noterade jag ett häfte som låg på hans rullator. Det var en beskrivning på densamme. Visst ni att rullatorerna har namn? Dom röda med stora hjul heter Karl-Oskar, och dom med små hjul heter…Rebel. Haha, fast jag undrar vad som skulle vara så rebelliskt med små hjul, dom rullatorerna torde ju vara lite svårare att dra utomhus, speciellt då det kommit lite snö. Fast då kanske man är en rebell om man struntar i hur svårt det blir utan man vill ändå ha den lite nättare saken att dra runt på.
 
Nå, nu är det frukost på schemat och sedan dags att knalla iväg. Ha en fin måndag!
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten