Etikett: träna

Missanpassade… nå hemskt

Av , , 4 kommentarer 11

 

Jag tror jag stod på benen i åtta timmar totalt igår, av tio arbetstimmar, det känns, kan jag säga. Min rygg är ur led och fötterna något ihop plattade, men nu, mina vänner har jag varit och tränat… och int´ i fasen kändes det nåt bättre.
Det är ytterst sällan jag måste gå och lägga mig efter jobbet, men igår var det en sån gång. En halvtimme i sängen bara för att avlasta en stund, och hade jag varit schemalagd att jobba idag, hade det varit tvärnit. Tur att jag har tre dagar ledigt nu då.. eller ledigt och ledigt, det var ju ett skämt, det med.
Jag ska till tandläkaren om en timme, och det absolut värsta man gör hos en tandläkare är att sitta i deras missanpassade stolar. Jag måste preparera med nån typ av smärtlindring innan jag åker dit… men nä, ingen alkohol, det får bli nåt i tablett form istället, som börjar på I och slutar på N.
Deras stolar måste ju vara byggda för folk över 1.70, dom säger ju alltid att man ska hasa sig upp så huvudet kommer på kudden, men då jag gör det så får jag svanken 10-15 cm ovanför glipan där ryggen egentligen ska börja, och hur skönt är det då, på en skala.
Och då stämmer inte heller armstöden, dom hamnar för långt bort, vad stackarn ska man då hålla i för att man ska låtsas vara oberörd :)
Nå, efter det besöket har jag bara Winstone att bry mig om. Imorgon börjar dagen med tandläkaren igen, hur dum kunde man vara som accepterade det då… fy. Men då är det ju en himlans tur att tiderna där inte är så långa och när man är klar så kan man känna sig nöjd.
I lördags då jag åkte hem från jobbet tyckte jag att jag satt i obalans i Jeep stolen. Jag provade att vicka lite hit och dit och fram och tillbaka, men bestämde mig för att jag förmodligen inbillade mig. Igår, var det samma känsla fast hundra resor värre. Jag fick hålla i ratten i rondellerna i tron att sätet skulle lossna.
Åke fick i uppdrag att kolla in det då jag kom hem och det var ett litet fel, minsann, inte bara i mitt huvud :) Två skruvar var lös under sätet, jamen jisses, vad säger man, skrev hon och skakade på skallen.
Önskar er alla en fin måndag!
 
 

Hur var det nu egentligen?

Av , , 4 kommentarer 11

Det går nerför… men på ett positivt sätt :)  7.5kg är det nu, på 10 dagar, och det bästa av allt, jag tycker det är spännande, ”ohungrigt”, suget är borta och man vill bara mer.

Åke har som ni vet, fått diabetes, och i och med så har han ju så man kan testa sitt blodsocker, jag gjorde det igår, efter lunchen, vilket man inte ska göra, utan sockret testar man på fastande mage, med andra ord på morgonen, men jag gjorde det i alla fall och se…4.9 stannade mätaren på, kan väl inte vara bättre.
Och enbart därför, ville jag ju testa nu på morgonen igen. Utan att ha ätit något och då var det givetvis lägre, 4.4, och jag är så nöjd. Inte för att jag någonsin haft högt blodsocker, men med tanke på riskgruppen, och hur övriga släkten ser ut så har jag nog haft en tumme med någon däruppe, som sluppit åka dit på detta gissel. Och där har man ju ännu en motivation, till att vilja lyckas.
Jag hade en trevlig lunch med Anna igår, vi köpte oss en sallad på ”gamla” stjärnhallen, och åkte hit och käkade, drack kaffe och surrade på om ditt och datt. Hon tyckte att våra katter var stora, hon har själv både katt och hund, och jag vet, även om jag nu kan tycka att dom borde vara lite större, så när jag ser en annans katt, så är min standard fråga (med lite daddaröst: Är det en kattunge? Men för det mesta får man höra att det är en ”gammkatta”, ja, då är det väl ett bevis på att våra katter är stor.
När jag skjutsat hem Anna så var jag och tränade, fast jag sa till henne att egentligen är det verkligen överkurs, när jag kan åka hem och skotta istället, men jag gjorde faktiskt både och, även om jag inte skottade hela gården så tog jag undan halva, åtminstone, och det kändes.
När vi sedan skulle kvälla låg jag och funderade på detta om rönnbären, hur var det nu? Mycket rönnbär, lite snö, och detta skulle då bero på att om det är mycket rönnbär och det skulle komma mycket snö, så knäcks grenarna.
Sedan har jag hört tvärtom, mycket rönnbär, mycket snö, för då kommer ju fåglarna att måsta äta upp sig inför en tuff vinter. Ja, jag vet då egentligen bara att det var väldigt mycket rönnbär, och ingen kan ju säga att vi har lite snö, fast på dessa 3 eller om det är 4 år, med samma snömängd, så har det ändå varit variation på rönnbären, så jag undrar om man ens kan förutspå snödjupet med hjälp av mängden rönnbär? Önskar er all en fin onsdag!
 

Nu har jag försmäktat…

Av , , 5 kommentarer 11

Ja nu har jag i dagarna 4, (femte dagen, blir det idag) försmäktat i denna kalla värld, utan en enda Läkerol… jösses vilket drama. Men jag har överlevt, och jag har dessutom enbart ätit mina tre mål mat om dagen, inga eller väldigt få, kolhydrater, och jag kan inte påstå att jag har varit speciellt sugen på någonting, förutom frukt. Ingen hunger, överhuvudtaget, så detta kan ju inte vara helt fel. Jag ser med spänning fram emot hur man tycker och känner om en månad.

Tina, min vän, skjutsade ut mig på jobbet igår, hon hade andra ärenden åt det hållet (jädrans tur för mig :) Så jag behövde inte gå hemifrån en timme tidigare. Och Åke hämtade hem mig med Jeepen, då jag slutade klockan nio.
Nu är den fixad, inget mer sjung där bakifrån, men det kan jag ju berätta att det blev ett stort hål i plånboken efter det verkstadsbesöket, så nu kan vi aldrig sälja den bilen. Fast å andra sidan, nu vet vi ju vad vi har, och det är en väldigt bra vinterbil, det hjälps inte.
Det blev lite dramatik på jobbet igår, då vi var ute och gick, av hänsyn till min chef så kan jag av naturliga skäl, inte avslöja vad, men jag vill tacka dom som var runt omkring och som kom till vår hjälp, jag hade aldrig fixat detta ensam, och nu ska det bli ändring på torpet, så detta aldrig mer kan inträffa. Tack, ni snälla människor som ställer upp för dom som behöver det!
Jag ska tillägga här, för att avdramatisera lite, på vägen hem, så skrattade vi gott åt allt som hände och skämtade vilt om hur det hade kunnat gå, så… värre än så var det inte. Och det var väl för väl.
Nu ska jag göra mig en frukost omelett, och sedan knatar jag iväg på träningen, känns ju nästan över ambitiöst då man ställer väckarklockan för att komma sig iväg och träna, men…ska jag få in detta med mitt schema så är jag så illa tvungen, men å andra sidan, så gjorde det inte speciellt ont att stiga upp heller :)  Önskar er alla en fin fredag!

Så var det gjort

Av , , 6 kommentarer 14

 

Sår där ja, då har man provat på årets första julbord. Men Maria snålade, ingen rödbetssallad, eller sill i olika format, inte heller köttbullar och prinskorv… näpp, jag nöjde mig med att ta en skiva kalvsylta, en bit revbensspjäll, en skiva leverpastej och lite Janssons, sen var det bra. Jag hoppade till och med efterrätten, ris alá Malta och godisskålen, jajamensan (klappar mig själv på axeln).
Besöket hos sjukgymnasten tog sin lilla tid, hon var jätteduktig på att förklara, och visade på skelettet, jo, det är inte bara vi som har skelett hemma :) , hur det ser ut och hur det kan bli. Hon säger att jag har en inflammation i ryggen, som kan komma av en utåtbuktande kota, inget allvarligt så, har även en inflammation i eller kanske rättare sagt runt, höftkulorna, och det är därför, jag knappt kan lyfta benen efter att jag gått i fem minuter… det gör sååå jäkla ont, men går jag i saktare fart, klarar jag mig längre.
En inflammation bör få läka ut, för att undvika att det blir kroniskt. Upp till 6 veckor sa hon, ja huvva, det är lång tid det. Så nu väntar jag på samtal från vårdcentralen, måste ju boka in ett besök hos läkaren för att få höra vad han/hon säger om det hela.
Jobbet jag har är inte heller idealiskt för ryggar och nackar, tyvärr… så det kanske inte är så konstigt att det blivit som det blev. Men det ska även bli ändring på arbetsplatsen och det blir ju bra, då kanske vi håller ihop ännu längre, vi som jobbar där..
Jag fick även två handledsskydd som jag ska använda för jämnan, usch, det är inte kul och dom känns bara att vara i vägen. Jag ska även använda dom då jag sover, och jag vet inte hur många gånger jag vaknat i natt och funderat vad stackarn jag haft på armarna. Dom är inte korta heller utan går upp på halva underarmen, jojo, så kan det gå om man golfar för mycket… typ.
Nå, när inflammationen har läkt ut, så ska jag börja styrketräna igen, jag som trodde att jag skulle få köra igång med det redan i veckan, men det gick ju inte, och det ser jag fram emot. Har ju gjort det förut och tyckte att det var roligt, jag ska tillbaka dit veckan före jul, så då… är jag igång igen.
Jag önskar er alla en fin torsdag!
 

Huvva, vilket jobb

Av , , 8 kommentarer 3

Idag blir det en promenad i ensamhet. Kerstin och Janne ska åka till Innansjön och hälsa på ett par som bott här på gården för några år sedan, som förövrigt läser min blogg så: Hej hej på er, däruppe i Burträské!

Sen blir det träning och efter det så ska jag väl fortsätta mitt strävsamma arbete med att rensa i Niccos rum…puhhh, och fy för den lede. Hon vill inte ha kvar någonting och lämnar över det till mig att rensa och kasta. Vet ni hur svårt det är att få iväg saker som man vet vad det kostade, det är inget fel på dom och jag tror dessutom att hon kan komma att ångra sig en vacker dag. Men, nu ryker grejerna.
 
Så här såg det ut innan och jag ska ta en bild på hur det kommer att se ut då jag är klar.
Nu kastar jag inte allt, jag skänker dom vidare till grannar och andra som vill ha, det är ju bara bra om man vet att någon annan vill ha och använda sig av sakerna istället för att slänga dom åt räven.
 
Hittade även detta häfte med denna bild i.
Jodu Theresé, till och med Nicco såg att det var du, däremot var din pappa lite tveksam och undrade om det kunde stämma, men sedan förstod jag varför, han trodde att det var ett nytryckt häfte och han undrade väl varför man satt in en gammal bild där.
 
Ikväll är det återigen café kväll i lokalen och nu är det Birgitta som håller i fikat, så det är bara att skrapa ihop en näve småpengar och bege sig dit för att träffa grannarna och ta sig en kopp kaffe. Kan ju vara skönt att slippa koka en pava själv, någon gång.
 
Vi fick inte tag i någon startmotor i måndags, han hade ingen hemma men igår så fick vi åka ut på Teg och hämta hem den, så nu till helgen kan det börja hända saker. Jag började säga, imorse att nu är det ju bara tre månader kvar till Kubbe, men när jag tänkte efter på vad jag sa så insåg jag att det faktiskt bara är två månader kvar och det är inte mycket. Bussen ska ju också tas fram och vad vi bör fixa till den är minst två nya däck. Vi vill inte vakna upp på någon tävling och stå på fälgen. Kan ju också vara affär att köpa ett reservdäck till den, problemet är förvaringen av det, med Camaron därbak så är det inte mycket till övers. Något att klura vidare på.
 
Hoppas ni får en bra dag!

Apropå gratis och att få

Av , , 2 kommentarer 3

Kan också reta mig på annonser där det står att man betalar för två men får tre.

Vaddå får??? Jag får väl ingenting om jag först måste köpa/betala för två. Då ska dom istället skriva att man betalar för två och får en tredje gratis. Då borde jag ju dessutom kunna välja den tredje produkten och skippa ettan och tvåan, eller hur? Och då får jag den gratis….:-)

Hahaha, ibland är man smart så det både räcker till och blir över. Nu var jag så klurig att jag får klä på mig och gå iväg på promenad med grannarna, sen ska jag träna på det också, puh…

Vart ligger det havet?

Av , , Bli först att kommentera 2

Jag firar tre, rökfria år idag. Tre år som egentligen känns som ett, jag som var en av alla dom som sa att jag kommer nog aldrig att sluta röka, eller jag sa nog att en dag, så slutar jag röka och om jag inte gör det under mitt liv så kommer jag ju att sluta den dagen jag dör…typ. Men jag kom på andra tankar, och jag har varit väldigt envis men helt säker på vad, hur och när jag skulle sluta. Tror inte att jag hade lyckats med detta annars. Nä, den tiden är förbi.

Nu sitter jag och filar på min tredje rök krönika, det är egentligen lätt att skriva om rökningen, den enda haken är att man ska fylla ut eller skriva ett visst antal ord för att det ska se bra ut på deras sida, men jag får all tid jag behöver, så det är lugnt.
 
Den enda gången jag lyssnar på radion är när jag är och tränar. I förrgår då jag var där så var det nån typ av dansbandsmusik som spelades, en av meningar gick så här: Det finns ett hav, som rör vid alla stränder. Aha, tänkte jag, en ganska fin mening egentligen, men vad sjutton betyder den?
 
Jag vet, man ska inte lyssna så noggrant på sångtexter men ibland kan man inte låta bli. Undrar just vilket hav som INTE, rör vid alla stränder, blev genast min tanke. Dom kanske skulle ha sjungit så istället, för att vara mer kufisk.
 
Apropå fina meningar och ord. Dr Phil, är en person som rör sig med fina ord och meningar. Jag sa det igår, till Kerstin och Janne då vi var ute. Allt han säger låter så proffsigt, men jag tycker själv att det bara är orden som han vrider på ett sätt som får det att låta så rätt och riktigt. Egentligen hade dom saker han säger, kunnat komma från vem som helst, ja nästan i alla fall, och vissa saker han säger då dom i publiken applåderar, grinar och skriker, är så självklara så man kan undra om dom inte har alla hemma, som inte har vetat detta sedan tidigare. Eller är det han som får det att låta så revolutionerande, precis som om det är något han har kommit på?
 
Jaja, huvudsaken är väl att dom känner sig hjälpta av hans ord, hur dom nu än må komma ut ifrån hans mun.
 
Today, promenad om en timme, sedan klockan tio (ovanligt, nej), träning klockan tre och däremellan får jag väl komma på något vettigt att göra. Ikväll ska jag hem till Laila på ett kräm/lotion party…igen. Inte igen för att hon har haft ett, utan igen därför att jag nu har varit på ett och hållit i två andra med Birgitta. Får se nu då om man får höra något nytt eller om det är samma presentation. Om inte annat så får jag hänga med alla grannar en stund och det är ju alltid trevligt. Ni får ha en bra och produktiv torsdag och kom ihåg, dagen blir aldrig bättre än man gör den.

På kurs med…

Av , , Bli först att kommentera 2

 

Så har jag varit på kursen och fått veckans dom, jag hade faktiskt gått ner men inga stora mängder precis. 2 hekto, men…när man gör den här skanningen så får du veta vad som hänt invändigt och det såg betydligt bättre ut.
 
Jag har på en vecka minskat med 2% fett, ökat min vattenmängd med 1½%, byggt på mig 2kg muskler och viktigaste av allt, bukfettet. Man ska ligga någonstans mellan 1-12 för att hålla sig inom dom ”normala” värdena. Bukfett är det som lägger sig runt dom inre organen och är med andra ord inte så bra. När jag började kursen hade jag 14, efter 2 veckor var det 13 och nu, efter 4 veckor ligger jag på 12.
 
Nu vet jag att man egentligen aldrig ska gå efter kilon, man ska istället ta midjemått, det är där det syns först. Sen ska man alltid väga sig på samma våg och vid samma tid, annars är det lätt att det börjar misstämma. Vi har en glädjevåg här hemma men när Jennifer väger sig så verkar den stämma gentemot skolans våg, så det är någonstans på väg uppåt som den börjar dra bort kilona. Till både för och nackdel :D
 
Men som sagt, vikten är en siffra, vad det egentligen handlar om är hur man mår på insidan. En smal människa behöver inte ha goda testresultat vid en hälsoundersökning och en överviktig människa kan ha väldigt bra provsvar, vilket jag alltid har haft, fram till den dagen då jag slutade röka, för att ta ett exempel, då, för första gången i hela mitt liv, så fick jag högt blodtryck, kalla händer vilket tyder på dålig cirkulation så det vete i tusan om det var värt att sluta röka…jo, det var det, alla gånger. Jag är lycklig över att slippa det oket, men där ser man, det är inte alltid det "bara" blir bättre efter man slutat röka. Fast man ökar alltid sina chanser till en bättre hälsa, utan cigaretter och det är ofrånkomligt. Samma sak gäller vid en viktnedgång också, om man nu har några kilon extra, vill säga.
 
Att bestämma sig för att gå ner i vikt är ungefär samma sak som att bestämma sig för att sluta röka, du ska göra det för att du själv vill, inte för vad andra säger åt dig. Vill du inte till 120%, så kan du lika gärna låta det vara. Det enda som händer är att man försöker ett tag, sen ger man upp och mår man inte redan dåligt över att man inte klarade av det, så mår man sedan ännu sämre och det tar längre tid innan man rycker upp sig för ett nytt försök.
 
Jag sa när jag slutade röka att jag försöker inte sluta, jag SKA sluta. Det fanns inga andra alternativ, och jag tror att det fungerar på dom flesta. Säger man att man ska försöka eller prova, då lämnar man en bakdörr öppen för att sedan, då man misslyckats, kan säga att jag sa ju att jag bara skulle försöka och nu gick det inte.
 
Den största skillnaden att gå ner i vikt och att sluta röka är den att man bör ju äta, om man vill leva, men rökningen är något man klarar sig utan. Det finns många som har problem med just ätandet, att stoppa något i munnen kan trigga igång suget och har du då lite att sätta emot så är det kört. Det enda sättet att klara av detta är att planera. Hur gör jag då, vad ska jag ha hemma, hur ska jag träna, vad ska jag sysselsätta mig med osv., detsamma gäller givetvis för en som vill fimpa för gott. Man ska ha både en plan A och en plan B, (något som Birgittas dotter alltid har och det är väldigt klokt), annars står du där och faller om plan A inte funkade och du inte planerat för något mer. Fortsättning om kursen följer nästa fredag.
 
Nu ska Jennifer upp ur sängen, få sig frukost, sen är det väl bara att plocka fram paraplyet om man ska ut på morgonpromenaden. Ni får ha en trevlig fredag trots regnet, regn kan ju vara mysigt det med, åtminstone om man får hålla sig hemma.