Etikett: träningen

Lite kan jag…tror jag…

Av , , 2 kommentarer 20

Jag använde mig av min el cykel igår, då jag for på träningen och sedan till jobbet. Jag vet inte hur många år sedan det var, då jag satt på nåt cykelliknande ting, och jag känner ju att det här med balans, inte riktigt är min grej. Tur att man kan justera farten 😀 Men som jag skrev om motorcyklarna och dess framfart, så förstår jag ändå tjusningen.

2016-05-09 13.43.28

Med den här el cykeln kommer man lätt upp i 25km/timmen, och mer därtill om det lutar lite utför, och det kan ju vara lite väl fort, om man nu kör strandpromenaden, till exempel, jo, det finns ju fler folk ute, än bara jag…typ.

Det tog i alla fall 20 minuter med el cykel, till jobbet, och tio minuter med bil. Fast sen ska man ju in med bilen i garaget, så den tiden blir nog nästan, plus minus noll, i slutändan.

Nå, det blir fler turer, så länge vädret ser bra ut, så kommer jag att använda den till och från jobbet…billigt blir det också 😀

Har ni noterat att träden sakta men säkert ändrar färg, jag blev så förvånad då jag i förrgår, såg att björkarna börjat slå ut, är inte det tidigt? Nu är det lite olika från björk till björk, beroende på vart dom står och vart dom kommer ifrån, har jag hört, från säkra källor. Står dom nära hus, där du har värmen från huset, så står dom sig längre på hösten och kommer tidigare på våren.

Kolla vad jag såg på ett av träden man passerar på vår dagliga hundtur:

2016-04-21 14.32.44Ahh, tänkte jag en vril…en svamp, sa Åke då jag visade honom bilden, ok, jag kanske inte vet så mycket om träd…då. Men det finns många fina träd, runt omkring. Ha en fin dag, allihop!

2016-05-08 13.14.07 2016-05-08 17.51.582016-05-06 17.35.19

Ta ett chill piller

Av , , Bli först att kommentera 13

Vilka dagar, man väntar bara på bakslaget, snöglopp eller annat nedfall. Jag och Winstone satt då ute någon timme på förmiddagen, igår, det var skönt. Och jag passade på att prata med Ulla, en internet polare, som jag aldrig träffat, men som jag utbytt många erfarenheter och tankar med.

Vem hade trott att det kunde bli så…för 20 år sedan. Att man skulle komma i kontakt med en främling, och sedan, sakta men säkert lära känna personen, utan att ha sett henne förut, i riktiga livet. Ja, idag är det knappast någon ovanlighet, snarare tvärtom.

På träningen igår, så kom jag att börja prata med en kvinna som var där, och ämnet föll sig på mobilen. Då vi var i omklädningsrummet och hon påpekade att det var bäst att slå igång ljudet på den, igen. Jag berättade att jag brukar använda larmet på mobilen, och så stänger jag givetvis av, alla andra ljud, men på morgonen, glömmer jag bort, i 9 fall av 10, att slå igång ljudet igen. Fast det brukar ändå inte ta lång stund innan problemet uppenbarar sig.

Och sedan det här, att man gjort sig tillgänglig, hela tiden. Och det kan lätt bli en fälla, där du aldrig lämnas i fred, samtidigt som du själv, inte kan låta bli, att sitta och fippla med mobilen, för tänk, hemska tanke, om man skulle missa nåt kul, som pågår medan du själv håller på att se på tv, städa, laga mat eller annat oviktigt. Och det finns en viss risk, att man kan bli lätt disträ, av allt man ska hinna göra, om man vill vara med, överallt.

c14c0dea0c94821fbac6806a99b0c151Jag kommer ju ihåg i begynnelsen, och min första mobil, en gammal avlagd sak, som jag enbart hade för att kunna bli nådd om förskolan ville ha tag i mig, eller om det hänt något efter vägen, för Åke. Och se hur man använder den idag.

Det blir en diskussion, mobilen åker fram och man googlar, man kan sköta bankärenden, leta reda på adresser och personer, öppettider, ja, allt, i princip, och det måste vara på gott och ont. Ordet informations samhälle, fyller då nu, sin funktion. Inget blir en nyhet, egentligen, alla vet, den dagen det händer, och sedan fylls infon på, med sekunders mellanrum.

Inte som då man var barn, och skickade ett brev, sedan gick man runt med spänd förväntan, på när det skulle komma ett svar, ibland kunde det dröja upp till 2 veckor, och andra gånger hann man skicka iväg ett brev till med en första fråga om inte det andra brevet kommit fram. 😀

Det känns som om det var lite mer chill, på den tiden 😀 Ha en bra tisdag alla mina vänner!

images

*drar ett djupt andetag*

Av , , 2 kommentarer 3

En riktig j-kla sk-it dag var det igår. Eller jämnj-vlig kan man också kalla den. Ni vet, det är precis likadant då man en gång får en tid man ska passa och helt plötsligt rasar det in tider hos tandläkare, läkare, fester, kompisar, på exakt samma dag och gärna på exakt samma timslag också, ungefär så var det igår fast det blev oplanerat, alltihop.

 
Jag fick det eminenta ansvaret att följa med Annika ut och shoppa, hon skulle skaffa lite kläder inför Dubai resan och vi hamnade på H&M på Ersboda. Hon lassade för sig kläderna och försvann in i provhytten, jag vandrade runt och till sist ställde jag mig där utanför, då hade min arbetsdag redan slutat, en kvart tidigare, men jag hade ingen jättebrådska då jag skulle gå med Jennifer först 14:45.
 
Efter en stund ringer min mobil, det är Annika, vart är du? Jamen jag står ju utanför provrummet svarar jag. Jaha då har hon redan gått till bilen, hon trodde att jag var där och väntade. Jag kommer till bilen precis då traktorn som tar rätt på kundvagnarna parkerar bakom hennes bil så vi får vänta 5 minuter extra.
 
Tillbaka hemma hos henne så säger vi hej då och jag går iväg till min bil, sen är det kört. Jag får inte upp bildörren hur mycket jag än värmer nyckeln eller vrider den fram och tillbaka i låset. Min dörr får jag upp knappen på men själva dörren är fastfrusen och jag törs inte ta i mer än jag gör för då ryker ju handtaget. På den andra sidan får jag nyckeln att röra sig runt men knappen åker inte upp. Tills lut ringer jag Annika, som redan hunnit åka iväg och frågar vart hon har låssprayen, hon bestämmer sig snabbt för att komma tillbaka och skjutsa hem mig, hon vet att jag hade en tid att passa hemma och så blir det.
 
Kommer hem klockan 3, tar sakerna som vi ska ha på skolan och då har jag dessutom kommit på att jag skrivit upp mig på gymmet, med starttiden klockan 15, så jag bestämmer att jag bara ska följa med Jennifer upp på skolan och sedan gå vidare själv, man får nämligen böta 100:- om man skriver upp sig för träning och inte kommer dit.
 
När vi står påklädd och klar och ska öppna dörren så ringer det på densamme. Det är vaktmästaren som vill komma och titta på fläkten, vi ger honom 10 minuter av vår värdefulla tid, han kan ju fortfarande inte hjälpa till något med utan han får gå utan att ha hittat något fel förutom att det stormar i vår brevlåda då fläkten körs igång.
 
Vi rusar iväg och jag lämnar av Jennifer, går vidare själv och när jag är framme så är det en kvart kvar innan dom stänger så jag anmäler mig enbart för att slippa straffavgiften och sedan går jag hem. Det blev en promenad på en timme istället för träningen.
 
Efter middagen åker jag och Åke upp på Marieberg för att hämta hem bilen, du vi fick kämpa en hel del men det var inte dörren som frusit fast, utan centrallåsningen ville inte funka så ingen knapp hade åkt upp ordentligt, den orkade inte. Men efter någon halvtimme fick vi upp förardörren. Jag kröp in och knackade upp passagerardörren också för jag skulle skjutsa Annikas dotter till träningen, men vad händer då? Jo, dörren går inte att stänga…DEN VÄGRAR. Life of Lundmark/Hällsten!
 
Hem kommer jag till slut och Annika kommer upp på en kopp te, Åke for på klubben för att ta en kaffe och se lite bilder på Sune Strömberg visade. Så avslutningen på dagen blev bra trots allt.
 
Ha det gött, over and out!
 
Maria Lundmark Hällsten