Etikett: tro

Liv efter döden, kakor, tårta och skratt, eller?

Av , , 2 kommentarer 15

Jag vet att vi alla har våra olika gudar och tror på lite av varje. Det finns dom som sätter Gud överst på alla listor, och det finns dom som har sin alldeles egna Gud och tro. Man kanske till och med väljer att kalla sin Gud för något helt annat.

Jag och Tina pratade inte riktigt om någon Gud, däremot om vad som kan komma att hända i livet efter detta. Det där outforskade som ingen vet något om. Men som väldigt många tycks ha upplevt i alla fall. Antingen då man vet sig ha fått meddelande från andra sidan, budskap, sånt som händer som man inte kan förklara.

Man kan säkert förklara en stor del av såna händelser på ett logiskt sätt, fast bara för att det kan finnas en sån förklaring, innebär det ju inte att den stämmer för det. Och ibland stämmer det säkert, det beror väl på våra egna tolkningar.

Min mamma genomgick ju den där incidenten med Berguven, den där som var på väg att greppa henne i skalpen och flaxa iväg med, då hon var i 2 års åldern. Men Berguven gick sitt öde tillmötes för min morfar sköt den, andra dagen den kom förbi. Min mormor hade redan försökt ta den med salongsgeväret men hade missat.

Nå, på den tiden bodde alla hemma i huset i Jockmock/Malå kommun, min morbror Börje och moster Linnea. Morbror Assar var inte född än. Så dog min morbror Börje, och jag vill minnas att det var 1997. På väg från begravningen kör mina föräldrar Björnvägen upp mot Mariehems hållet. Plötsligt kommer en Berguv och seglar över biltaket, pappa bromsar ner farten så dom hinner se hur den kommer upp på taket där Café Victoria ligger, och där landar den sedan. Frågar ni mamma, säger hon att det var en hälsning från Börje. Mja, oddsen för en Berguv mitt inne i Umeå är inte så stor, men… ”Tolkningsfråga”

För min del finns det absolut en fortsättning, det är inget svart hål efter livet här, never

 

Jag sa det till Tina och hon skrev sedan och frågade ifall jag ser på Min pappa och jag med Magnus Uggla. Hon tipsade om ett besök dom gjorde i Svenska Kyrkan, i avsnitt 1. Kollade på det för en stund sedan. Hans dotter Agnes, frågar Prästen om livet efter detta, för det kan inte bara vara svart, säger hon. För i så fall, varför finns vi här, då kan jag lika gärna lägga mig på golvet och bara ligga kvar där.

För min egna del är jag helt övertygad om en fortsättning, jag vill inte skriva att jag längtar eller känner att det ska bli spännande, för jag har ingen brådska nånstans. Utan jag tar det som det kommer. Men… så kom vi in på det här med, om man kommer tillbaka för att lämna en hälsning, på vilket sätt ska vi då göra det?

Medium, dom som talar med andar, kan många gånger förnimma en doft. Här undrade Tina vad jag förknippar henne med för doft. Och vad kan andra förknippa för dofter runt dig, har du tänkt på det du?

Min första tanke var Tårta, haha, men jag vet inte riktigt hur en tårta doftar 🤔 Tina sa att hon förknippar mig med god mat, goda bakverk, skratt (humor), ja, det är väl lite jag. Så med tanke på att vi faktiskt skrattar varje gång vi pratar med varandra, så lär vi ju både dofta kakor och höra skratt den dagen vi hörs från andra sidan.

Hittade detta på en sida då jag googlade medium. Här får ni 8 tecken på närvaro.

Undrade förstås om CD spelaren som gick igång nere i vår källare, var ett hej från Nicke och Elsie, då. Dom hade ju alltid på radion eller lill teven i köket. Vi har ingen radio eller tv i köket längre, så då var dom tvungen att ta den som fanns tillgänglig. ”Tolkningsfråga”

Peter Stormare har skrivit en bok. I boken berättar han bland annat om andar och demoner som styrt hans liv, om besök från själar och spöken.

”– Jag tror att i Sverige har vi lite svårt att tala om sånt här. Men jag tror att säkert 80 procent kanske har känt en närvaro från någon som gått till andra sidan. Sen vet man inte om det är dröm eller verklighet. Men för mig är det verklighet, sade han i Expressen under sommaren 2023.”

Ja hörrninini, vad ska vi tro och tänka? Jag kunde absolut INTE låta bli att pranka Åke igår, apropå Gud, haha. Han gick ut med Winstone och jag ändrade mitt namn i hans mobil, till GUD. Sen inväntade jag rätt tillfälle, stängde ner allt ljud på min mobil så han inte skulle höra att jag ringde till honom.

Han studsar till i soffan, tar upp mobilen och läser   ”GUD,,,det står GUD här, sen svarar han. Hocken jer he?

Hahaa…jag skrattade så det ekade i hans lur. Jag tyckte det var apkul, han tyckte jag var dum

Sen blev han orolig över att han inte skulle hitta igen mig i kontakterna längre. Så jag fick ändra tillbaka till MAMMA. Jösses, jag hade ju föredragit att han skulle avguda mig istället. Det sa jag och då kontrade han med att det skulle få stå kvar där då. Fast… nä, jag ändrade tillbaka. Vill ju inte trassla till det i onödan. Tänk om han ramlar och får be någon ringa efter hjälp och han måste säga att dom ska ringa Gud.

 

Nä, nog om detta här och nu. Tycker ändå att det är roligt att man kan tro på vad man vill, det är intressant att höra andras sidor av det hela. Det är precis som man säger. ”Att tro är inte att veta”

Ha en fin lördag, allihop! Tro inte att ni slipper ett inlägg imorgon, säger jag bara.

Att tro, är inte att veta!

Av , , Bli först att kommentera 13

Läste något väldigt intressant, om vårt språk, och hur vi vårdar det. Här kommer ett direkt citat och sedan en länk där ni som är intresserade, kan läsa vidare:

” Som tämligen grön journalist fick jag brev från en läsare. ”Var varsam med orden”, uppmanade hon i all välmening. Ett gott råd jag burit med mig sedan dess. Nu är det mer angeläget än någonsin tidigare.

Färden mot det hårda, intoleranta samhället löper nämligen parallellt med en högst medveten förändring av språket. När språkbruket brutaliseras och ordens värde och innebörd förskjuts och förvanskas byggs det upp ett verbalt, politiskt och i förlängningen högst reellt våldskapital.

Ja, det gäller att vara varsam med orden. Men det gäller alltså också att vara på sin vakt när någon eller några försöker trixa med ordens valör. Den som styr språkets riktning blir den som skriver berättelsen och därmed kan ändra ordens innebörd och sammanhang efter behag. Då kan flykting plötsligt betyda ”främling och hot” istället för ”medmänniska och möjlighet”

Det är när feminister kallas för batikhäxor, journalister för kulturmarxister och läkare utan gränser för människosmugglare som språket förgiftas. Det är när människor som handlar i solidaritet förminskas till syltryggar som man med sina ordval öppnar dammluckorna för hat, hot och handgripligt våld.” Slutcitat

Att ge upp språket är första steget mot barbariet av Johan Lindqvist

Visst kan vi hålla med om detta? Och hur många vrider och vänder inte på sina ord, för att låta märkvärdig och allmänvetande, men egentligen bara ”ordbajsar”? Jaja, jag vet, jag kanske gör det ibland, jag med, men aldrig för att medvetet, lura någon till att tycka och tänka annorlunda om andra människor. Och aldrig på ett elakt sätt.

Sånt kan jag spara och dela muntligt med dom absolut närmaste, som dessutom förstår när jag är ironisk eller bara vill vräka ur mig av allt dumt man både läser, ser och hör, fast som man inte kommenterar, för att man höjer sig själv, över deras nivåer.

d29d61f28ff474460d9437b7e78b3642Pinterrest.com

Tänker på nåt som någon sa för oändligt längesedan, och då handlade det om barn. Säg aldrig till ett barn, att något inte är farligt! Det dom hör, är ordet farligt, inget annat, och då blir dom ju heller inte, avskräckta, utan tvärtom.

Att säga att man tror, att något ska gå bra, inger inte heller någon större trygghet, det vet vi allihop, att tro, är inte att veta.

Och med det sagt, ska jag gå vidare i min dag, dricka en god kopp kaffe tillsammans med en väl komponerad frukost (Guu´vad hon ljuger, en hårdmacka med ost och gurka, jojo), sedan blir det en sväng till mamma, och klockan 14, Red Dragon, som ska få äran att sätta dit den där jäkla tatueringen. Önskar er alla en trevlig torsdag, så här, dagen innan midsommarafton! och ger er 5 bilder från midsommaraftnar i Maltträsk:

0282-1024x768 0381-1024x768 2012
0093-1024x768 0153-1024x768

Upp eller ner eller mitt emellan…

Av , , 4 kommentarer 14

Uppe med tuppen, igen. Lika mörkt som igår, men en del av mörkret kommer från dom gråa molnen som ligger däruppe och suger upp ljuset.

När jag låste upp dörren igår, så tänkte jag på just upp…man låser upp, suger upp, knäpper upp, något brinner upp…eller brann ner. Varför kan man inte låsa ner, eller knäppa ner då? Låter dumt, ja, men ändå…Vad i byxknappen tar man upp, eller vad i låset, far upp? Det öppnas ju…för tusan! 😀

Sen råkade vi få höra på nåt kyrkligt, som gick på radion igår morse. Ni vet, himmel eller helvete…upp eller ner. Så sa jag till min brukare, ja jag undrar jag. Nu, i levande livet, frågar vi oss om man kommer att komma ”upp” till himlen, eller ”ner” till helvetet, men visst måste det finnas ett mellanläge, eller vart befinner vi oss nu? På jorden, alltså borde jorden vara mitt emellan himmel och helvete.

imagesHÄR hittades bilden

Om man sedan ponerar att de är som vissa tror, att man föds på nytt, ja, då åkte man varken upp eller ner, då stannade man ju kvar här, mitt emellan alltihop. Enkelt va? 😀

Och nu, slutligen, apropå kyrkligt, hittade denna lilla text på FB, någonstans, klockren, tycker jag och läser man och begriper texten, så borde vissa…eller väldigt många, ändra sin syn på saker, men…tillåt mig tvivla, Inskränkta människor brukar inte ta till sig av sånt. Och det är klar, det finns ju väldigt många också, som inte tror överhuvudtaget, så varför ens idas läsa det här:

14516597_1823244287920202_6995330458677522174_nÖnskar er alla en trivsam söndag!

Vad menar dom egentligen?

Åke hade en ledig dag igår, besiktning av bil och släp, sen blev det lite arbete på det, men dessförinnan utnyttjade vi restauranghäftet och tog en lunch på Bus Stop, helt ok, måste jag säga 😀

11329644_870069649748558_1148734189_n

Jag hann vara in på SoF också, och boka in mig på ett bås, så jag och Nicco åker dit på torsdag kväll och installerar våra saker, ska bli roligt att se om det blir någon avans på allt man har.

Jag ska börja så smått idag och röja lite och se vad jag kan hitta, nere i källaren och högst upp i skåpen, sånt som bara samlar damm, så kan man hoppas på att någon annan finner någon glädje i att äga dom grejerna.

Såg en annons igår, och tänkte att den är lite dubbeltydig, beroende på hur man läser den:

11350074_870070316415158_590257325_n

Eller vad säger ni, dom ska grilla karré, ja det framgår klart och tydligt, men vad är det dom ska bjuda på? Jo, sallad…står inget om att dom bjuder på karrén, så var förberedd, på ett salladsblad, och bli glatt överraskad om det följer med en köttbit! 😀

Sen kan jag inte låta bli att sätta ut något jag fann på pinterrest, ord, som mycket väl stämmer in i olika situationer, och där jag tänker, att då man framfört saker, tankar och idéer, så får mottagaren ansvara för att dom förstår vad som menas, och om man inte gör det, kanske man ska ta rätt på vad som gäller, istället för att ”tro” sig veta vad som är rätt och fel. 

4642c9041d3af2052bcd105ac7dc0d24

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Vi tror, jag tror, skulle tro det…

Av , , 4 kommentarer 11

 

En räkmacka på Ullas är inte att förakta och det var precis vad vi åt till lunch igår, kunde ju behövas med tanke på missödet med bussbesiktingen… och vårt lilla firande som egentligen då, skulle ha varit idag.
Lite bullar blev det också men inga ”andra”, utan bara helt vanliga saker. Ja, ni vet… nu ska ni få se på andra bullar, moahaha…
På eftermiddagen hittade jag på att vi kunde åka och tömma släpvagnen på återvinnigen och på väg hem kunde vi köpa en torktumlare och en frys, men det gick åt skogen precis. Återvinningen hade stängt så släpen fick följa med hem igen, med samma skräp på flaket.
Men vi gjorde då i alla fall en avstickare till verkstaden där Jeepen fått sin service och den var faktiskt precis klar, han åkte ut med den då vi kom, bara för att testa om allt var ok, antar jag, och fem minuter senare var han tillbaka.
Servad och klar, och förhoppningsvis ska den nu gå igenom besiktningen som jag ska åka på, vid tolv tiden. En sak som vi retat oss på i evigheter är ett felmeddelande som piper en gång i kvarten, med följande text: Coolant sensor bad. Och vad ska nu detta betyda?
Vi var ju inne på kylarvätska, och den är ju kollad hundra gånger… men då skulle det heller inte stå sensor eller bad, utan förmodligen low, istället, om det var för lite, alltså. Jag googlade igår och se, förmodligen poppade svaret upp, det är sensorn i själva tanken som kan få sig en knäpp och ska därför skakas om lite så den begriper att den har fel, och sen ska problemet vara löst.
Nu har vi inte hunnit kolla det, men tydligt är i alla fall att vi inte är ensamma om att få det meddelandet. Hmph…moderna grejer vet ni, det är inte att leka med. Eller ja, modern och modern, så ny är väl inte bilen, den är ju i faktiskt i 15 årsåldern men ändå den nyaste bilen vi någonsin ägt, och förmodligen kommer det så att förbli, tror jag.
En gammal (yngre) kompis till mig ringde igår, en Susanne från Täfteå, och vi surrade i en timme… lätt. Det blir så då det är långt mellan gångerna man pratar med varandra, man kommer inte ens ihåg vart man avslutade förra gången, vad man berättat eller inte. Och just nu är då allt så snurrigt så jag kommer väl knappt ihåg, vad jag sagt och gjort under den sista timmen.
Man får vara glad att man kommer ihåg vilken sida av sängen man sover på så man inte försöker kliva upp på den andra sidan. Och jag har aldrig i hela mitt liv fått höra ordet tro/tror, så mycket som under dom sista 3 veckorna.
Och vadå tro, tänker jag, jag tror inte på tomten jag, men lik förbenat dyker han upp en gång om år. Undrar just vad man ska ha för teori om den, ni 🙂
Näpp, nu ska jag avsluta mitt inlägg med samma önskan som alltid, att ni får en bra och innehållsrik fredag.

Apropå tro

Av , , Bli först att kommentera 7

Ska vi tro att det bara var soppatorsk vi hade med Cheven? Den startade nämligen då vi tankat i den några liter och hjälpte till lite med ett batteri, hm…

Ja jag hoppas då det, det enda kruxet är då att soppamätaren inte funkar som den ska utan då får man fortsättningsvis gissa sig till hur mycket bilen har dragit och nollställa trippelmätaren varje gång man har tankat, och givetvis komma ihåg hur mycket bensin man tryckt dit också.

 

Maria Lundmark Hällsten