Etikett: trygghetsrådet

Ännu ett mattegeni, eller…

Jag var som bekant på arbetsförmedlingen igår, och kan väl inte säga annat än att det gick alldeles utmärkt och vi kom fram till en liten plan, men det var inte utan att…

Nu ska ni få höra om ett riktigt mattesnille och hur denna någon har kunnat räkna ut en sån här sak, det går över mitt huvud, och det är inte jag som räknat på detta, bara så ni vet 🙂
 
Jag ska börja med att säga att jag söker en tjänst på 50%, jag stämplar inte upp och jag har inga andra bidrag. Enkelt att fatta, eller hur? När det nu blev prat om praktik så sa jag ju att jag vill bara ha en halvtid, eftersom det är det jag söker, men då stötte vi genast på patrull.
 
En praktik är alltid en heltid, och om jag propsar på att jobba 4 timmar/dag så skulle jag enbart få betalt för 2 timmar. Jobbar jag däremot 8 timmar, vilket nu krävs, så får jag betalt för 4 timmar.
 
ALDRIG i livet, sa jag, jag går inte ut och jobbar gratis, utan ska det vara på det här viset så struntar jag i att praktisera. Jag tror inte att det finns andra som skulle ställa upp på detta heller.
 
Nu har jag ju den utomordentligt, fördelaktiga förmånen att ha trygghetsrådet vid min sida, och hon sa att jag inte skulle oroa mig över detta, dom går in och betalar så jag får min lön för 4 timmar och praktiserar därmed 4 timmar/dag. Men jag skulle vilja veta vem och hur f-n denna vem, har kunnat få bestämma något sådant här. Jag blir sjukt irriterad på såna här idiot grejer.
 
Dessutom, ska ni veta, att jag varit med om detta förut, det kom jag ihåg då min handläggare började prata om denna uträkning. Det var för tretton år sedan och jag gick en kurs där tre veckors praktik, ingick. Jag arbetade under exakt samma premisser som nu, en halvtid, och fick inga andra bidrag.
 
Då det var dags för praktiken sa min handläggare (som jag hade på den tiden) att jag skulle jobba 8 timmar. Jag protesterade och sa att får jag betalt för 4 timmar så jobbar jag inte en halvtimme mer än det. Hon gnällde på och sa att praktiken är ju till för att lära oss saker och jag röt till i telefonen och sa (ursäkta svordomen) –Och hur fan ser du att jag lär mig något om jag går dit och jobbar 8 timmar i två- tre dagar och sedan är jag hemma och sjukskriven, resten av tiden, är det att lära sig saker??? Sedan slängde jag ner telefonluren i örat på henne. Jag var så förbannad.
 
Nå, jag fick min vilja igenom, jag behövde bara göra min halvtid men sedan fick jag en annan handläggare, Ooops, undrar just varför? Nu vet jag att det är ju inte dom på arbetsförmedlingen som bestämt att det ska vara så här, så min ilska då, gick ut över fel person, ber så mycket om ursäkt för det, men vad gör man och vem pratar man annars med? Till mitt försvar ska också sägas att jag inte längre brukar explodera på det där sättet, jag har numer, andra sätt att få ur mig frustrationer, till exempel att skriva om dom här.
 
Nä, nu får jag önska er en bra fredag, och kom ihåg, om mjölken har klumpar, drick den inte, om korven luktar surt, ät den inte, och om du blir ormbiten…ta en rejäl grogg. Observera, groggen kan även tas i förebyggande syfte.

Mhum…

Av , , 2 kommentarer 4

Jag var ju till läkaren i förrgår, detta kommer att bli, en typ av moment 22. Hon sa att hon kunde sjukskriva mig i 2 veckor…ja, vaddå 2 veckor??? Som om en hälsporre skulle bli bra på 2 veckor, skulle inte tro det.

Med sulorna kan det ta upp till ett halvår, har sjukgymnasten sagt, hon sa att det kunde ta 4 veckor, andra har blivit sjukskrivna i 3 månader. Vem ska man lyssna på? Hur mycket kan jag stå och gå på foten och den ändå kommer att läka, var en fråga jag ställde. Nä, det vet jag inte, svarade hon. Jag kan förstå att hon inte vet det, men hur tycker dom att jag ska göra då?
 
Detta kommer sig av att arbetsförmedlingen samt trygghetsrådet, tycker att jag ska gå ut och praktisera som personlig assistent, hur detta nu kommer att vara möjligt, ska jag ha osagt. Alla brukare har ju olika saker dom vill ha hjälp med, ingen är likadan som den andra. Jag har ju ändå valt, vilka jobb jag har sökt, utifrån mina erfarenheter, och vad brukarna är ute efter osv.
 
Och den stora frågan är hur jag kommer att fixa att stå på min onda fot under, eventuellt några timmar/dag. Är det att visa sina framfötter (nu fick jag till det) inför ett företag om hur duktig jag är, man kanske fixar några dagar och sedan är det kört, på grund av att jag inte kan stå och gå längre. Jag skulle nog vilja avvakta tills foten blivit bättre, innan jag går ut på något sådant.
 
Men då kommer vi till detta moment 22, hur ska dom kunna sjukskiva mig från något som jag  ännu inte har? Det går ju inte. Jag är ju arbetslös. Men 2 veckor kunde jag som sagt få. Nä, sa jag till läkaren, jag betackar mig, vi struntar i sjukskrivningen, för om jag känner mitt liv och mina dagar rätt, så kommer en sjukskrivning att bli till ett aber, där jag kommer att få vänta i evigheter på ersättning, om jag ens skulle få någon. Nä, nu ska jag göra allt för att undvika strul.
 
Läkaren rådde mig till att smörja in hälen med orudis eller nån liknande gel. Då undrade Jan A om man inte lika gärna kunde tejpa fast en magnecyl under foten. Ja, det hade ju varit smidigt. För jag undrar hur fasen orudis skulle kunna tränga upp genom den tjockare huden man har under foten. Men men, jag ska för all del prova, då får jag ju se om det funkar. Inte med magnecylen utan med orudisen 🙂
 
Idag ska bussen packas, Åke jobbar bara halvdag så vi ska kosta på oss en räkmacka på Ullas, som lunch, och sen får vi se vilken tid det tar innan vi är packade och klara. Jag ska följa med Nicco på skolavslutningen ven fast hon har bett mig att låta bli. Nu har jag förhandlat till mig att åtminstone få vara med i klassrummet under en halvtimme, sedan kan jag gå hem. Hon tycker det är skämmigt med föräldrar på skolan och det är INGEN annan som kommer att vara där. Jo tjena, någon tror jag väl ändå kommer att följa med dit, konstigt vore det ju annars.
 
Jag åkte förresten på returmarkanden igår och köpte mig en symaskin för 200:-. Den var genomgången och hade inga större fel, sicksack och raksöm skulle fungera felfritt och jag behöver inget annat. Men nu återstår att se vad som händer då jag stoppar i kontakten, Jan misstänkte att den kanske, eventuellt kommer att explodera, och det skulle egentligen inte förvåna mig ett dugg. Jag får återkomma när jag har testat.
 
Hoppas ni får en trevlig helg!
 

Ingen springnota här inte

Nu ska vi se om mitt gedigna arbete ger någon utdelning.

Jag har försökt mig på att strukturera upp ett litet system över mitt jobbsökande och det första jag gjorde var att införskaffa en pärm samt ett register. Jag ska även tala om för er att pärmar och papper är inget för mig och har aldrig varit det heller. Så detta har blivit lite av en ny erfarenhet. Men jag inser ju att det underlättar en hel del.
 
Nu har jag skrivit ut information om dom olika företagen som handhåller personliga assistenter, så jag lätt kan läsa lite fakta om dom sedan ska alla jobb jag söker hos respektive företag sättas in under deras flik. Smart va? Då kan man lite lättare hålla reda på vilket jobb det är man har sökt, om dom skulle råka på att ringa upp. Sedan hittade jag andra intressanta sidor där man kan anmäla sig och få en jobbmatchning.
 
Idag har jag nämligen tid på trygghetsrådet och då ska jag visa upp pärmen och vi ska gå igenom mitt CV och personliga brev. Sedan, när det är klart och godkänt, så ska jag sitta och lägga upp dom på alla sidor där det finns möjlighet till det.
 
Igår blev det en utesittardag. Ingegerd bjöd på ”misslyckade” bullar (fast alla tyckte dom var helt underbara) och kaffe till det. Någon hade hört på radion att dom efterlyste olika pittoreska caféer och sa att hon skulle ha ringt in och meddelat att här på slätten fanns Lailas lilla hörna, men hon skulle då även ha kunnat tala om Ingegerds kafferep, Kerstins och Jannes glass och bullfik, Marias skorpbjudning, Ingrids Sverigefika osv osv osv. Men det är klart, att jämföra det med ett Café var ju att ta i, där får man ju betala för sig, (om man inte tar en springnota) här blir man bjuden.
 
Vi avslutade gårdagskvällen med att dammsuga bussen klart, Åke skruva i bilen och Janne tittade på. Nu är det väl inte allt kvar men det är sällan det är något som ska göras som bara tar några minuter.
 
Till sist vill jag gratulera Mattias Munther, som vann ET Pro klassen uppe i Fällfors, han är en riktigt luring och han var även den som vann i Fällfors ifjol, samt nere i Kubbe. Någon att se upp för, tydligen. Ett stort grattis får även Frida Jonsson som kör Junior Dragster och hon fick möta Angelica Bäckman i finalen som hon gick segrande ur. Jaja, Mats Karlsson kan också få ett grattis, men nu råkar jag också veta att han inte hade speciellt stort motstånd, han var nämligen ensam i sin klass. Men han fick ju en chans att prova på och kanske justera bilen inför kommande säsong. På det viset är första tävlingen i Fällfors en bra tävling, inte så många deltagande men då får man också köra sig less.
 
Näpp, nu ska jag göra någon nytta här, ni får ha en bra dag!
Maria Lundmark Hällsten