Etikett: Ullis

Ibland kan det snurra till

Av , , Bli först att kommentera 11

Nicco skriver på FB att hon tyckte att vissa barnprogram var läskiga, då hon var liten…Bumbibjörnarna, var skrämmande, Dr Snuggles, huvva, och Mumintrollens alla figurer var suspekta.

mumintrollen-pa-vagbild hittad här: http://film.myshowroom.se/tag/mumintrollen/

Mjo, allt ligger i betraktarens ögon. Andra tycker säkert att dom där är gulliga, om än, aningens annorlunda.

Jag tycker ju kanske att professor Balthazar, var lite mer skrämmande, snacka om trollkarl, eller uppfinnare/professor, men man förstod inte hur han alltid lyckades med sina idéer, dra i en spak, ut kommer vätska i ett rör och tjopp, så var det löst.

Croatia60

och den bilden kommer härifrån: http://www.croatiaweek.com/tag/professor-balthazar/

Eller vilse i pannkakan, jodå, det barnprogrammet har väl varit omdiskuterat, man kan undra vem som egentligen var vilsen…och vart. Allting har en ände, korven den har två, pannkakan har ingen men den går åt ändå…hm??? Hur var det nu, 7 vita hästar stod i ett stall, förutom 1, som var svart. Jojo!

Inte underligt att det kan snurra till i skallen ibland 😀

Jag vet då inte om det var något speciellt, som jag var rädd för, då jag var liten, däremot i tonåren, med alla skräckfilmer, fredagen den 13:e, Huset som Gud glömde, och Omen, inte att förglömma. Men se på någon av dom idag, och dom är bara löjliga. Man fattar inte vad man tyckte var läskigt, det enda skrämmande i dom filmerna är hur taskigt dåliga, dom är gjorda, och ingen bakgrund eller bra story, heller. Jaja, man behöver ju inte se dom längre, vilken tur 😀

Idag ska jag iväg och tvär hälsa på Ullis, hinna in på Djurmagazinet och hämta upp en goodie bag (värde 250:-) till Winstone, man skulle nämligen få en sån om man handlade för en viss summa, och då jag i lördags var dit och köpte klösträdet, var dom påsarna slut, men igår ringde dom (vilken service) och berättade att dom nu fått in fler påsar, härligt, för Winstone 😀

Måste också hitta på vad jag ska bjuda min kära familj på för middag, själv jobbar jag ju, men middag ska ju fixas ändå, hm…*kliar mig i skallen*. Nåja, det löser sig, nu vill katterna komma upp och strax ska hunden ut, bara att sätta fart. Önskar er alla en toppen tisdag! Och ett ps till arbetskollegan, glöm inte börsen i bilen, det blir så mycket stök då, fast du tog dig ju till Umeå på billigaste sättet, hahaa…ds.

 

Sjungom…

Av , , Bli först att kommentera 10

Så var det en bunt som tagit studenten…och dom sjöng om studentens lyckliga dag, hoppas dom håller den dagen i minnet, och att lyckan består.

006

Och idag går Niccolina ut 9:an, man kommer ju osökt att tänka på då man själv var där. Vilken lycka, att ha gjort klar skolan, men vad man inte tänkte på då, var att kompisarna man hade under skoltiden, går vidare med sitt, det gör vi ju allihopa…men  på nåt sätt trodde man nog att allt skulle vara som det alltid varit…ja jag vet inte.

Dom har allihop en lång väg framför sig, och den lär inte alltid vara rosenklädd, många val, eget boende, yrke, mera studier, ja huvva, jag vill inte byta med någon av dom, utom möjligtvis att få bli några år yngre, men det är ju som det är.

Imorgon blir jag ett år äldre än idag, hm…kanske ska passa på att göra nåt då så jag får tala om för folk att jag ”bara” är 46 år…än. Fast då får jag som sagt var, snabba på lite 😀

Jag hann träffa Ullis en snabbis igår, innan jag var på Netonnet, där jag bara fick bli informerad om att saken Theresé ville köpa, inte fanns längre. En sväng upp på jobbet och sedan hem igen. Dammsugaren fick vila, jag iddes inte böka med den, och ikväll är det Gamlia, så jag vet inte om jag hinner idag heller 🙂

Ibland önskade man att man fick vara ett djur…ligga i soffan och chilla, inte illa va?

007 009

Önskar er alla en fin onsdag, nu ska jag upp och väcka Nicco inför skolavslutningen.

 

Ingenting gick som planerat…

Av , , Bli först att kommentera 12

Ingenting blev som jag egentligen planerat igår. Ullis ringde och skulle komma lite senare, då jag lägger på luren ringer tandläkaren som fått in ett återbud och vill att jag ska vara där på 50 minuter. Kollar mejlen och ser att jag fått ett svar från Umeva.

Börjar med att ska svara på det då jag tycker att det skulle vara lättare att ringa, inget svar, fortsätter att skriva och då ringer han upp. Vi surrar på så jag nästan kommer iväg försent, men vi har då gjort en liten uppgörelse. Vi ställer soptunnan ut mot Blomstervägen så länge vi har tillgång till trottoaren, men när den sedan plogats igen så blir det Timotejvägen och vår infart som gäller.

Hos tandläkaren får jag inte laga tanden som gått sönder, utan jag ar ju nämnt att jag har en kindtand därnere som inte känns helt hundra, så hon börjar med den. Upptäcker strax att det är en spricka som går ända ner till roten och då var det ju inte konstigt att jag inte ville tugga med den tanden, det gjorde ju lite ont.

Nu var det inte bara att laga den heller, tanden är lagad tidigare och nu finns det inget att fästa en lagning i så hon täpper till hålet och nu skulle vi bara se så det slutade göra ont, och sen får man åtgärda tanden på annat sätt, krona, brygga eller dra ut… kul kul!

Hem och koka kaffe och försöka dricka det utan att spilla (en av anledningarna till varför jag inte brukar bedöva när jag är hos tandläkaren, det känns otäckt efteråt), Ullis har med sig 3 hyacinter i en liten kruka, fint, och jag som hade tänkt kosta på mig en sån 🙂

Möte på skolan kvart över ett, gasa hem till Winstone och sedan till polisen där jag anmälde Parfymsverige så får vi se vart det leder, och sen fortsatte jag upp till Djurmagazinet, djuren behövde lite mat, och även vi så jag fortsatte färden till Kvantum, och hann hem lagom till att påbörja middagen.

Och sen… var jag ledig.

Nu har en av dom som kommenterat mitt inlägg om parfymsverige, startat en grupp på FB som heter: vi som har blivit lurade av cosclub, länken dit får ni här: https://www.facebook.com/groups/1401621630080752/?fref=ts

Idag ska jag tillbaka till Djurmagazinet, har köpt ett halsband till Winstone, det han hade börjar på kännas trångt, han är rätt  så lurvig runt halsen, har mycket päls, men jag köpte ett som var aningens för stort, så jag ska byta.

Och efter lunch åker jag nog till Tina och tar en kaffe… typ, och en pratstund. Önskar er alla en fin onsdag!

Promenaden igår bjöd på en fin himmel:

Foto1127 Foto1128

 

 

 

Amputation kan komma att diskuteras…ehh…

Av , , 2 kommentarer 13

Jag är fortfarande inte bra… dom senaste 4 mornarna då jag vaknat, så har det känts som om jag varit utan vatten i en hel vecka, ja ni förstår känslan, sen tar man vatten, flera klunkar och det går knappt att svälja, det sitter fast något i halsen, och halsen som förövrigt klibbat ihop… usch vad less man kan bli.

Nå, jag ska härda, och på torsdag ska jag jobba, veckan därefter, har jag eftermiddag och är det likadant då, så ringer jag till vårdcentralen igen, och då får dom ta en kamera och kika ner hur det ser ut, jag gissar att amputation inte kommer att komma på tal, men det kan ju diskuteras… det svåraste är ju att bestämma vad som ska bort, huvudet eller kroppen. Haha… ja, det lät ju lite makabert, ursäkta!

Polisen ringde upp igår, angående Parfymsverige, och jag ska dit idag, hade jag tänkt, och göra en anmälan. Så igår kväll gjorde jag en sammanfattning av det jag skrivit om förut, samt en sammanställning av alla kommentarer, som jag skrivit ut och tänker ta med dit, så får vi se vart vi hamnar sen. Ju fler som anmäler, desto större är chansen att komma åt dom.

Kollade in tv tablån i helgen, på tv.nu och titta hur finurligt det kan stå:

001

Undrar vad dom menade med detta, avsnitt 14… av 12, hm, har dom grävt fram några avsnitt som dom inte visste att dom hade, eller?

Nu ska jag fixa frukost, Winstone ska ut och sedan kommer Ullis hit på en morgonkaffe. Avslutar dagens blogg med att sända ett Grattis till Tina som blivit mormor… och givetvis till dotra hennes, som fått sitt första barn, GRATTIS!!!

Önskar er alla en fin tisdag!

 

 

 

 

Simultankapacitet, eller?

Av , , Bli först att kommentera 10

Det blev halvfull huggning igår, med passning av Winstone, lunch hos Ullis och sedan arbetsplats mötet. Men det flöt som på bra i alla fall och jag hann hem lagom till att börja med middagen.

När jag tog Winstone på en av promenaderna kunde jag inte låta bli att fota runt det nya området, här borta på Sandåkern. Jag tyckte inte om höghusen från början men ju mer jag ser dom desto bättre ser dom ut, faktiskt:

Foto0575 Foto0579

Vad jag tycker dom kunde ha gjort, när dom nu höll på med lite färgkombinationer, hade ju varit att sätta lite färg på gallren dom satt runt garaget, varför inte fortsatt med orange, nu ser det ju ut som ett fängelse:

Foto0576 Foto0578

Och här en tillbaka blick under viadukten, och en framåt blick där vi ska över bron, inte över floden Kwai utan över Tvärån:

Foto0582 Foto0581

Och se, där borta där bilen är, där bor ju vi 🙂

Foto0583

Däremot huset dom bygger däruppe vid skogskanten, det har jag ingen bild på nu, men det kan jag ta en annan gång, det tycker jag inte om. Dom har satt plåt på fasaden i olika gröna nyanser, och tyvärr… för mig ser det ut som om dom inte hade råd med ny plåt utan fick ta det som fanns. Men vem vet, då man sett det huset tillräckligt ofta och då utomhusmiljön blivit klar, så kanske man ser på det med andra ögon.

Åke är en kille som försöker se på två saker samtidigt. Detta är en mycket vanlig syn härhemma, då han sitter och lägger patiens på datorn och samtidigt leker fjärrkontrollens häxmästare och ska byta kanal på tv… jag undrar bara varför??? Lade han inte patiens… eller har han ett öga på datorn och det andra på tv:n, hm… det kallas simultankapacitet, eller hur?

Foto0585

Önskar er alla en toppen fredag!

Det finns ogräs också :)

Av , , 9 kommentarer 14

 

Igår tog jag vattenskålen med mig, Winstone i kopplet och gick en sväng förbi ”gammgården”, men där behagade ingen sitta ute så vi fortsatte bort till den så kallade hundtoan”, och sen gick vi hem.
Ullis kom förbi efter lunch och vi drack kaffe och surrade litegrann, hon tyckte att hon kunde komma hit en annan gång och ha en liten genomgång med mig i rabatten, haha, ja, hon kan sånt där, inte jag inte. Jag tycker nog att allt som är grönt och lever, är en blomma, men det har jag nu fått lära mig att det inte är… det finns ogräs också 🙂
Efter middagen kopplade vi släpen och åkte till Sunnanå, där vi haft Buicken, och det är svärmoras barndomshem, som nu ska säljas, och därför skulle Åke ta rätt på saker som han haft liggandes i ladugården. Motor, däck och annat skräp.
Winstone hakade förstås på och han trivdes som kossorna på grönbete, bokstavligt talat:
Åkes kusin Christian, var där, det är han som ärvt det stora huset, och han höll på rensa ut saker som skulle slängas. Jag dryftade mig till att fråga om han skulle behålla Kourbevare kvarnen (kaffekvarn) som Åkes moster visat mig ett flertal gånger, han frågade om jag visste vart hon hade den, plockade ner den och gav den till mig, vilken lycka 🙂 Nu ska jag prov-mala i den också, helt oanvänd är den och 70 år, blir den i år.
Sedan kollade vi in i Åkes mormor och morfars hus, som står på tomten, och där fanns lite småsaker kvar.
Sen tackade vi för oss och åkte hem, och det var den dagen det. Jag jobbar eftermiddag idag så nu ska jag fixa middag, innan jag gör nåt annat. Ha en fin torsdag, allihop!

Den var guld värd

Av , , 4 kommentarer 13

 

Precis innan jag åkte på jobbet igår, vid sista rastningen av Winstone, så dök Ullis, en gammal kompis upp, i sin lilla blåa, med hunden Yrsa i baksätet. Nu hann vi inte mer än fråga hur det stod till, vad som händer just nu och sen var jag tvungen att dra. Vi måste ju få till en dag då vi är lediga och kan träffas igen.
På jobbet, satt vi och hade solen i ansiktet, ena stunden, och den andra så skymtade man dom stora svarta molnen. Men doften ute, just nu, vid den här årstiden, ger en minnen från barndomstiden.
Kulpåsarna kom fram, man spelade pyramid och gropen och allt vad det hette. Jag hade ju fördelen att min bästa kompis pappa, arbetade på den tiden på Bowaters, och där fanns det maskiner som kul-lagren ibland gick sönder på, och då kunde han ha med sig hem, en näve med det vi kallade dankar, och dom var ju guld värda, inget slog en dank 🙂
Man hoppade hopprep och hoppade hage, twistbanden kom fram, badmintonracken, brännbollsträet, tennisbollar och fotbollar. Vad roligt vi hade då. Men titta er runt idag, vart är alla barnen som nu skulle göra allt det där?
Ibland kan man se dom cykla förbi, men inte just nåt mer, vad tråkigt, sitter dom hemma framför tv och dator, eller vart håller dom hus, egentligen? Och tyvärr, så tror jag ju inte att detta kommer att vända, det som är nu, kommer att förbli så, eller bli ännu mer och värre.
Ja, och då inser man också vad viktigt det är med sommarlovet, då dom i alla fall kan få komma sig ut och förhoppningsvis bada någonstans, och få vistas ute, Tyvärr inte alla förunnat, men för några i alla fall.
Tänk er skolan också, aldrig fick vi sitta inne en rast då vi gick i grundskolan, man skulle ut oavsett väder, och jag kommer ihåg vad förvånad jag blev första gången jag fick höra att barnen hade fått vara inne på rasten, för att det regnade. Say what, fick ni vara inne? Och idag är det nog mer regel än undantag, dom får göra lite som dom vill.
Nå, nu ska jag fixa frukost, som idag, av en händelse kommer att bli en gemensam sådan, för Nicco är vaken (otroligt), hon ska ju iväg och ta moppekortet eller åtminstone göra teorin nu i helgen, så hon står snart i startgroparna för att bli dit skjutsad. Önskar er alla en fin lördag!

Nu fick jag veta

Av , , 10 kommentarer 14

 

Mina superkrafter togs ifrån mig då jag fick ett mejl från ”Kul-Janne”, han hade hittat följande skrift på en annan blogg, och jag citerar:
Metall i mikrovågsugnar är fascinerande – det glöder i intressanta mönster. Men det behöver inte vara metall. Det går faktiskt lika bra med djupfrysta hallon! Ofta när man tinar djupfrysta hallon i mikro så blixtrar de. Det är som om de innehöll metallpartiklar, för det är samma slags blixtar.
I septembernumret 2007 av Allt om mat så läste jag följande svar på en insändarfråga om hallonblixtar:
Blixtarna beror på hallonkärnornas struktur. Ofta försvinner de om man rör om. Samma typ av blixtar kan man se när man tinar rabarber eller paprika, och ibland om man kokar färska morötter och kärnan i morötterna är torr och lite träig.
 Samma slags blixtar kan man se om man mikrar Magnum med pappret på och osthyvlar, skulle jag säga. Kanske också med paprika, rabarber och morötter, det har jag aldrig ens tänkt tanken på att stoppa i mikron.
Svaret är dock grymt otillfredsställande. Det beror på kärnornas struktur? Det försvinner om man rör om? Kom igen! Slutcitat
Hm, ja, alltid ska man lära sig något nytt, jag har förmodligen aldrig tinat hallon i mikron och därför aldrig heller varit med om något liknande, överraskad blev jag i alla fall 🙂
Igår vart det full dag, jag börjademed att skjutsa Nicco, som försovit sig, sedan hämtade jag upp mamma, tant ”Bibbi”, och Karin, för vidare färd till vaniljdrömmen, där vi käkade lunch, och drack kaffe, vi blev sittandes där i över 2 timmar och surrade om allt mellan himmel och jord.
Skjutsade hem dom, gjorde en snabb vända hem, tillbaka till mamma som skulle ha skjuts upp på lasarettet och medan hon var där så hann jag in hos Ullis dit jag hade ett litet uppdrag, skjutsa hem mamma, hem och laga middag, skjutsa Nicco på praktiken och sedan åkte jag ut och jobbade dom tre sista timmarna på en annans arbetspass, det blev med andra ord en dag full av aktivitet.
Och med dom orden skrivna så hördes ett muller från taket så kanske det sista av snön, åkte nu. Satt härinne i tv rummet i förrgår, och Enya låg på soffan då det mullrade till så jag fick ont i magen innan all snö kom svepandes förbi fönstret, Enya satte sig rätt upp med pälsen ståendes rakt upp, hon blev lika överraskad som jag, en otrevlig upplevelse då det tar en sekund innan man fattar vad ljudet kommer ifrån. Det lät alltså som ett stort, jäkla tåg, som kom farandes, och här finns inga tåg, så mycket vet jag.
Ska ut och handla med mamma idag, sedan vet jag inte vad jag ska göra, vara hemma kanske, och bara ta det lugnt, inte så dumt det heller. Ha en fin onsdag!

Det ena ger det andra, ger det tredje

Av , , 2 kommentarer 10

 

Jag skjutsade upp mamma på lasarettet igår och medan hon var där så hade jag bjudit in mig själv på en kaffe hos Ullis, som så påpassligt bor alldeles i närheten där. Vi hann prata en del, och hon har som vanligt så mycket klokt att säga att man egentligen skulle ha med sig ett anteckningsblock  🙂
Vi är nog inne på samma linjer, för det mesta, men vi uttrycker oss kanske lite annorlunda, men det är kul då man kommer fram till samma sak, och medan en berättar en sak så öppnas ögonen på den andre, och så kan man fortsätta i evigheter. Tänk, en vecka tillsammans och då hade VI, löst världsfreden, jojo.
Nicco smsade och undrade om jag kunde plocka upp henne efter skolan så då gjorde jag det och vi åkte direkt till Nordsjö design, istället för hem, och beställde tapeter och färg, dit upp till Niccos hall. Den har ju blivit ett långtgående projekt då den legat på is, i omgångar. Pappa gjorde ju nya dörrfoder och dom har nu legat på golvet i köket däruppe, sedan vi hämtade hem dom, i augusti.
Och nu, med en hund i antågande så tyckte jag att det kanske var dags att avsluta det vi påbörjat. Och inte nog med det nu då. Mamma skickade en mask med mig hem, för 2 veckor sedan. Och undrade om det kunde vara något för Nicco. Hon i sin tur tyckte om masken men inte färgen, och jag tyckte naturligtvis om färgerna jag, men inte nödvändigtvis maskens utseende.
Sedan har den legat på hallbyrån och jag har gått runt med den för att se vart dem kunde passa in, och sååå… för 3 dagar sedan så hade jag tänkt klart. Det skulle upp nya gardiner i vårt lilla hallfönster och masken ska hänga bredvid. Men att hitta ett tyg i dom färgerna var inte lätt, men på nätet efter en del surfande så fanns det plötsligt där.
Så här ser masken ut:
 
 
Och det här är tyget:
Men jag stoppade inte där jag, nu ville jag ha en fondtapet i hallen också, för att lyfta fönstret lite, så dom hittade vi också igår, och beställde. Min bild av dom tapeterna, som jag fått i huvudet, fanns dock inte att uppbringa, och jag frågade Camilla (en brorsdotter som nu råkar jobba där) om hon verkligen menade att jag beställt mitt gardintyg helt i onödan. Men vi hittade till slut en tapet som kommer att bli perfekt, Nicco föll för den, och jag fick ge mig, det blir ingen fondvägg som är röd, orange, gul och svart (utan blommor) det blir något annat. Och slutresultatet lär ni nog få se, sedan.
Så här ser tapeten ut, som Nicco ska ha däruppe, men inte i den färgen, utan det blir lila, och som fondvägg, ävriga väggar ska då målas:
Jag köpte en påse tuggummin för några dagar sedan, och dom här var verkligen tårdrypande starka:
Sa till Åke att ta ett igår, varför då, frågade han, jamen därför dom är ju ny, ser du ju. Ja, det är väl tur att dom är ny, svarade han, hade ju varit förjäkligt om dom sålt begagnade tuggummin. Moahaha… han tyckte förövrigt också, att dom var snäppet starkare än man förväntat sig. Ha en fin dag, allihop!

Åh inte visste jag vad det var

Av , , 6 kommentarer 13

 

Blev en rätt så trivsam dag på jobbet igår. Förutom dom vanliga sysslorna så tog vi en promenad upp på centrum och gjorde ett besök på Finas. Jag kostade på mig (fast det är en lögn med modifikation, eftersom personliga assistenter får sånt där gratis), en krokantrulle, min absoluta favorit bland kakor och annat, sedan kollade jag in listan över kaffedrinkar, något jag aldrig brukar ta, och frågade vad en norrländsk latte var för någonting.
Svar: som en vanlig latte fast med hjortronsylt. Hm… detta sa nu Maria absolut ingenting eftersom jag inte har en aning om vad en latte är för nåt heller, men ok, sa jag, jag tar en sån jag. Och den satt inte fel, den heller. Men någon lattedrickare blir jag nog aldrig ändå, tacka vet jag vanligt, kokekaffe.
Nicco kom ut vid tre tiden och tog hunden med sig ut på en långpromenad, lite övning så där på vad som komma skall. Nu är den här hunden på jobbet, inte så drillad i lydnad och övrigt, dessutom är han jättelydig… i tio sekunder, sedan är man tillbaka på ruta ett igen. Precis som om han glömmer bort vad han blivit tillsagd. Men dom fick nog lite övning, bägge två, och det gick ju bara bra.
Och nu Tina… ska här avslöjas vad vi valde till middag, dom där superäckliga baconburgarna på Sibyllas, usch, dom var lika dåliga som sist 🙂 Moahahaa…
Så hade den lördagen passerat och nu sitter man här, söndag… snart kommer kyrkklockorna att sätta igång, jag ska ner i källaren och slänga in badrumsmattan i torktumlaren, och efter lunchen ska jag hälsa på en Ullis, jojomensan. Önskar er alla en fin söndag!
 
 
Maria Lundmark Hällsten