Etikett: uppsamlare

Stock/Modified

 

Igår tog vi den sedvanliga morgonkoppen ute på altanen, med utsikt över sjön, dock inte ensamma utan med sällskap av en hög med broms, sedan gjorde vi en sväng till Malå och tog oss en kaffe på Dungers, handlade, och där på Ica kom en glad Lyckselebo ut genom dörren, så vi stod och pratade en stund, sen åkte vi tillbaka till stugan och åt en… sen lunch eller en tidig middag. Rickard skulle sättas på bussen till Umeå, vid sex tiden så vi hann inget mer, innan dess.
Men sen… Nicco tog årets första riktiga dopp i sjön, fy tusan säger jag, vilken ambition, jag testade inte ens vattentemperaturen med stortån. På kvällen pekade jag sedan på andra sidan sjön, från våran stugsida sett, och sa, att där borta hade mormor (min mamma) badlektioner då hon var liten… precis där bredvid rinner det ut en av alla kallkällor rätt ner i sjön, och det blir aldrig mer än just +13 grader där… hon lärde sig inte att simma så där bra.
Sen hoppade Maria på gräsklipparen och satt, 2½ timme, effektivt klippandes gräs, då förstår ni storleken på den här gräsmattan, kunde knappt gå på benen efteråt. Åke lade in trean och visade hur man skulle göra, sen susade jag iväg, men jag tyckte inte det var någon större fart på ekipaget, så Maria hittade att lägga in 4:an istället och då ni, var det bara att hålla i ratten och hatten. Det var som att jämföra dragracingens stock mot modified :)
Men fatta då jag var liten och detta gräs skulle klippas med en sån där handtrallare, utan någon motor överhuvudtaget, fy tusan. Nu är det i alla fall bara uppsamlingen kvar, eller bara, det är samma yta som ska köras över ännu en gång till, puh!!!
Och apropå gräsklippning kom jag att tänka på Kicki, en tjej vars föräldrar hade stugan härute förut. Hon fick det eminenta uppdraget av hennes mormor att klippa gräsmattan och detta utspelades då hon köpt en sån där självgående sak som hon skrutit över. Kicki tyckte inte att det var något att skryta över, hon kämpade hela dagen innan hon var klar, och sa väl då att hon inte tyckte att gräsklipparen var ett magiskt under, tung och otymplig var den.
Då dom sedan gick igenom momenten hon gjort framkom det rätt så snart att hon inte hållit in det där handtaget som är nödvändigt om man vill att den ska var just självgående, utan där hade hon kämpat, styrt och putta på, en mycket bångstyrig gräsklippare som inte alls drog någonting själv, jojo, så kan det gå :)
Önskar er alla en fin tisdag!

Ett möte med polisen, huvva!!!

Nu är startmotorn bytt, på Buicken och den fick nytt liv, härligt. Skaka liv i Camaron gjorde vi också igår, då vi tog en sväng runt stan, åkte hem och käkade middag, och bytte till Buicken och körde nåt varv med den med.

 
Tempot på stan kunde nästan jämföras med en cruising i Wheelstider, inte lika många fordon men samma tempo och en del folk överallt. Maria blir lätt irriterad, då man står vid ett övergångsställe och folk kommer med en jämn ström, hela tiden, och då det kommer en som går i sin egen värld, och inte ökar takten eller gör sig något större besvär att ta sig över på samma dag så börjar Maria (ja det är jag det) på att köra framåt så vi skulle hinna över innan nästa människa kom gåendes.
 
Vad Maria inte lade märke till var polisbilen som stod på andra sidan och släppte över folket. Maria var så koncentrerad att hitta en lucka så hon upptäckte dom först då hon höll på nudda hälsenorna på snigeln, och huvva då, men hon höll masken och fortsatte rakt fram och gluttade lite i backspegeln för att se om det blev någon aktivitet där borta i polisbilen… men se, det kom aldrig någon.
 
Kan det vara för att det handlar lite om ett givande och tagande vid övergångsställen? Ska man vara riktigt krass, och snällt vänta tills ingen finns inom en radie på två meter från över dessa övergångsställen så stod vi väl kvar där, än idag. Själv hade jag som gående, faktiskt, stannat och vinkat över några bilar, precis som det egentligen ska funka i trafiken, litegrann det här med blixtlåsmodellen, eller vad man nu kallade den, man tar varsin gång… typ.
 
Annars hände ingenting här, jo en Åke gick ett varv med mossrivare och uppsamlare, men jag gjorde ingenting… jag kurerade, ett måste om jag ska bli bättre lite fortare. Den hostdämpande medicinen har då gjort underverk då jag tagit den vid sänggåendet, jag har sovit som en klubbad, och vet inte alls att jag provat på att hosta. Däremot har jag haft lite flowerpower drömmar, men dom kanske man får inpå :) Önskar er alla en fin söndag!