Etikett: vaktmästaren

Barnväder…inte hundväder!

Av , , 2 kommentarer 9

Vilket slask det har varit ute, stora sjöar:

Foto1657 Foto1658 Foto1659

Inte så mycket hundväder kanske, men barnväder, dom har ju en tendens att älska alla vattenpölar. Mötte en liten pojke och hans farmor, häromdagen, och här kan man gå, sa pojken och hoppade ner i pölen, och här farmor, kan man gå, och sedan tog han nästa pöl, och titta här farmor, här kan man också gå, och så fortsatte han. Farmor lät undslippa ett suckande, ja, där kan man gå, om man vill bli blöt! Haha…

Ja, vad är det med barn och vattenpölar. Själv tänker jag vinter/vår och vatten, bli blöt om fötterna och framför allt kall. Men barn har väl för det mesta stövlar på, och är ordentligt klädda. Men vart kommer fascinationen ifrån?

Jag vet ju helt säkert att jag var likadan, och hittade du en utförsbacke, med lite grus och sand som vaktmästaren inte hunnit sopa undan, så skulle det byggas dammar och man ledde vattnet en annan väg.

Kommer ihåg när jag skulle hämta Nicco på förskolan och jag står därute på gården och tittar på alla lekande barn, det är den här årstiden och nedanför rutschkanan som nyss tinat fram, är det världens största insjö. En pojke slänger sig huvudstupa utför rutschkanan, sätter upp händerna och gör en kombinerad dykning och flipp då han landar i vattnet, men det var planerat, han njöt i fulla drag medan jag själv föreställde mig och kunde riktig känna kylan nerför ryggen.

Ja pojken planerade åkningen, inte så mycket personalen som inte hann stoppa honom :D

Idag har jag ett möte på agendan, så nu tänker jag göra mig klar att gå ut med Winstone, och apropå dagens inlägg så avslutar jag den med att önska er alla en bra dag, samt denna bild jag fick av Tina:

10937611_10152803845908666_1712426914_n

Gårdagen i ett nötskal

Av , , 2 kommentarer 3

Skulle åka iväg och handla lite igår och tog med mig soppåsarna ut till soprummet. När jag skulle låsa upp dörren så föll nyckelknippan i backen och se, nyckeln hade gått rakt av. Mer än hälften satt kvar i dörren.

Gick in till Fred som ringde vaktmästaren och sedan skrev ut en reka så jag fick hämta ut en ny nyckel, felet var nu inte mitt utan låset till soprummet har jäklats en ganska lång tid och när han skruvade loss låskolven så var den helt vriden inuti, så det var inte så konstigt.
 
Åkte upp och fixade en ny nyckel, vidare till ÖoB och köpte svart lackfärg, Nicco vill att vi ska måla hennes skrivbord och en del av bokhyllan, svart. Och sedan hem och fortsatte med sorteringen i hennes rum. 4 kassar har jag lämnat vidare, 2 kassar med sopor och då har vi bara börjat. Tänker ställa ner några saker i tvättstugan och skriva en lapp om att det bara är att ta för sig, det har jag gjort förut och allting försvann på en vecka.
 
Efter middagen gick jag och Birgitta ut en sväng runt umestan, då vi kom in på Ridvägen så låg det två änder i diket och simmade. Hade nu våran bluetooth funkat så hade ni fått se en bild på dom, men jag hann bara ladda över bilderna så slocknade signalen och då kommer jag inte åt bilderna i bluetooth mappen, thats life!
 
Janne har faktiskt efterfrågat ett andpar som låg där ifjol och simmade i en vattenpöl, kanhända att det är samma par, man kan ju alltid låtsas. När jag var på väg till jobbet för nåt år sedan och kom ut på gården så kom det ett andpar fram till mina fötter och kvackade, dom trodde jag kom med frukost. Jag tycker inte att de hör till vanligheterna att dom hänger här på gården eller i diket efter en promenadväg, ja det är inte ens ett riktigt dike utan en massa vatten som ännu inte hunnit tagit undan.
 
Då man var liten fick man gå ner till dammen på mariehemsängarna för att kolla in änderna och gässen, inte låg dom och flöt lite varstans, då inte.
 
Idag ska vi se om det blir slipning av skrivbord och mekning på Camaron, Åke ska också hinna med och hjälpa Brälla med en flytt av saker från A till B. Allt tar sin lilla tid. Önskar er en bra och givande lördag.

*drar ett djupt andetag*

Av , , 2 kommentarer 3

En riktig j-kla sk-it dag var det igår. Eller jämnj-vlig kan man också kalla den. Ni vet, det är precis likadant då man en gång får en tid man ska passa och helt plötsligt rasar det in tider hos tandläkare, läkare, fester, kompisar, på exakt samma dag och gärna på exakt samma timslag också, ungefär så var det igår fast det blev oplanerat, alltihop.

 
Jag fick det eminenta ansvaret att följa med Annika ut och shoppa, hon skulle skaffa lite kläder inför Dubai resan och vi hamnade på H&M på Ersboda. Hon lassade för sig kläderna och försvann in i provhytten, jag vandrade runt och till sist ställde jag mig där utanför, då hade min arbetsdag redan slutat, en kvart tidigare, men jag hade ingen jättebrådska då jag skulle gå med Jennifer först 14:45.
 
Efter en stund ringer min mobil, det är Annika, vart är du? Jamen jag står ju utanför provrummet svarar jag. Jaha då har hon redan gått till bilen, hon trodde att jag var där och väntade. Jag kommer till bilen precis då traktorn som tar rätt på kundvagnarna parkerar bakom hennes bil så vi får vänta 5 minuter extra.
 
Tillbaka hemma hos henne så säger vi hej då och jag går iväg till min bil, sen är det kört. Jag får inte upp bildörren hur mycket jag än värmer nyckeln eller vrider den fram och tillbaka i låset. Min dörr får jag upp knappen på men själva dörren är fastfrusen och jag törs inte ta i mer än jag gör för då ryker ju handtaget. På den andra sidan får jag nyckeln att röra sig runt men knappen åker inte upp. Tills lut ringer jag Annika, som redan hunnit åka iväg och frågar vart hon har låssprayen, hon bestämmer sig snabbt för att komma tillbaka och skjutsa hem mig, hon vet att jag hade en tid att passa hemma och så blir det.
 
Kommer hem klockan 3, tar sakerna som vi ska ha på skolan och då har jag dessutom kommit på att jag skrivit upp mig på gymmet, med starttiden klockan 15, så jag bestämmer att jag bara ska följa med Jennifer upp på skolan och sedan gå vidare själv, man får nämligen böta 100:- om man skriver upp sig för träning och inte kommer dit.
 
När vi står påklädd och klar och ska öppna dörren så ringer det på densamme. Det är vaktmästaren som vill komma och titta på fläkten, vi ger honom 10 minuter av vår värdefulla tid, han kan ju fortfarande inte hjälpa till något med utan han får gå utan att ha hittat något fel förutom att det stormar i vår brevlåda då fläkten körs igång.
 
Vi rusar iväg och jag lämnar av Jennifer, går vidare själv och när jag är framme så är det en kvart kvar innan dom stänger så jag anmäler mig enbart för att slippa straffavgiften och sedan går jag hem. Det blev en promenad på en timme istället för träningen.
 
Efter middagen åker jag och Åke upp på Marieberg för att hämta hem bilen, du vi fick kämpa en hel del men det var inte dörren som frusit fast, utan centrallåsningen ville inte funka så ingen knapp hade åkt upp ordentligt, den orkade inte. Men efter någon halvtimme fick vi upp förardörren. Jag kröp in och knackade upp passagerardörren också för jag skulle skjutsa Annikas dotter till träningen, men vad händer då? Jo, dörren går inte att stänga…DEN VÄGRAR. Life of Lundmark/Hällsten!
 
Hem kommer jag till slut och Annika kommer upp på en kopp te, Åke for på klubben för att ta en kaffe och se lite bilder på Sune Strömberg visade. Så avslutningen på dagen blev bra trots allt.
 
Ha det gött, over and out!