Etikett: vänner

Det är inte lätt alla gånger

Vi, det vill säga jag, Åke, Jan B och Kerstin, var ju bjudna till Jan A och Ingegerd igår, det blev en mycket trevlig kväll, och god mat, som vanligt. Efterrätten var en pannacotta som fått nougatsmak av såsen som var ripplad ovanpå, supergod, så bilden ger den ingen rättvisa:

Foto2103

Jan A, alias ”Kul-Janne”, plockade fram whisky alternativt likör, till kaffet, den här flaskan har jag aldrig sett förut:

Foto2104

Och längst ner står det: The famouse moose, haha, ja det stämmer ju, Hälge är ju en kändis.

Mycket skratt och prat, Jan A visade att han har en polare i mobilen, som heter Iris. Han talar in i mobilen vad han vill att ”hon” ska plocka fram, typ…vad blir det för väder imorgon, frågade Janne med stadig röst. Och Iris svarade: Jag är ditt väder i övermorgon!

Hahaa…han fick ta i lite extra och då…mina vänner, funkade det och vädret visades på displayen. Sen avslutade han med ett: Hej då Iris! Och då kom det fram en text, jag hittar ingen Iris i dina kontakter, ja, jag säger det, skratta får man då, och man kan också undra vart det ska sluta, kommer det någon gång att finnas allt så ingen kan uppfinna och utveckla vidare?

Kommer osökt att tänka på då man ringer till en myndighet och man ska tala in, vad ärendet gäller. Man är inte förberedd på frågan, och får hjärnsläpp då frågan kommer, ehhh…vad tusan heter det, tänker man, och inom några sekunder så upprepas frågan, och man får verkligen tänka efter, så hugger man till med nåt, dom upprepar vad man svarat och frågar om det kan stämma…ja, det ska inte vara enkelt, alla gånger.

Jag fick med en lite present av Ingegerd, hemkokad svartvinbärs gelé, perfekt, då vet jag vad vi kan tänkas äta för middag, i veckan, älgskav och potatis med gelé, finns ju inget godare, tack Ingegerd!

Nu ska jag gå ut och joina Åke på altanen, ha det gott, alla mina vänner, läsare och best buddies!

 

 

Lätt respektlöst, kan jag tycka

Det blev en senare blogg idag. Jag har varit på vårdcentralen nu på morgonen och lämnat prover inför Lycksele svängen nästa tisdag. Ett EKG ville dom också ha, och det såg då enligt sköterskan, bara bra ut, men jag hade inte trott något annat heller :D

Sitter här och funderar över hur vi är som människor, olika på alla sätt och vis, men ibland är det grupperat, dom tycker si och dom där andra, tycker så. Ofta så krånglar dom in sig i ett hörn med sina åsikter, som absolut inte får rubbas, och slutar därför se, hur det faktiskt kan vara. Man är så inne på det man tror är rätt, men egentligen är ingenting i hela världen, antingen svart eller vitt, det finns x antal grå zoner.

Ja, det ska väl vara två stackars saker då, som är antingen eller, livet…kan vi väl säga är vitt, och döden, får representera det svarta. Men kanske det även finns en gråzon här, för hur många har inte förlorat en nära vän eller kär släkting, och även fast dom inte finns i riktiga livet, så lever den människan vidare genom minnen. Hm…

Nå, jag kom osökt att tänka på en gång i tiden då jag gick en kurs i vad jag ville bli då jag blev stor…typ. Detta var för 18 år sedan och i denna kursen ingick även matematik. Vår lärare i just det ämnet, satt en kafferast och pratade om hur vi talar med andra människor, och hur vi upplevs, blablabla.

Han menade att den vi är som person, den är vi alltjämt. Medan jag sa, att när jag umgås med mina vänner, så kan det, beroenden på vem jag är med, försiggå en hel del interna skämt och jargongen är på ett vis. Men är jag hemma hos mina svärföräldrar (ja dom fanns ju i livet då) så talar jag ju inte på samma sätt med dom.

Vilket den här läraren inte kunde begripa. Han tyckte att det skulle vara fruktansvärt jobbigt att ”spela” olika personer. Fast jag höll inte med om det, jag spelar ju inte, men jag skulle inte ha suttit och lagt in svordomar i mina samtal med dom, inte heller berättat saker som jag kanske visste, att dom inte skulle hålla med om…fanns väl ingen anledning till det.

Det handlar väl tvärtom om respekt för en annan människa och att kunna vara lite av en diplomat…inte alla gånger dock, nänänä, men ibland så. Och nu tänker jag också litegrann på det här som många som skriker över, att man tar bort ordet neger, från barnböcker, kokböcker, och så vidare. NEJ, det har alltid hetat så och det ska alltid fortsätta heta så. Och här kan jag tycka att det brister i respekten för andra medmänniskor.

Om dom mår dåligt över detta ord, varför ska man då fortsätta använda det…bara för att, vad är det man försöker hävda, och löjligt blir det då man säger att det alltid har varit så, men…ska inte det då gälla allt det andra också?

Förr i tiden fanns det barnaga, kvinnorna skulle vara i köket och ingen annanstans, barnen skulle börja arbeta i tidig ålder och tunga jobb var det också. Skolan gick man även på lördagar och lampan släckte man 6 på kvällen, eftersom man skulle upp med tuppen och mjölka kossorna.  Varför har det ändrats? Oj så tråkigt att det inte är så längre…just saying!

Avslutar med denna lilla bild, som Nicco tipsade om, ja, jag vet inte om jag törs säga att jag känner igen mig, i bägge situationerna, faktiskt :D ha det gott, allihop!

11245473_10153296631223750_2933386238677609673_n

Förutfattade meningar

Av , , 2 kommentarer 6

Hittade det här klippet på Facebook, och tänkte på det här då man har förutfattade meningar. Man tror sig veta, man tycker att man ser, man fabulerar ihop med andra och kommer fram till felaktiga slutsatser, vilket kan få förödande konsekvenser. Om man sprider ut, det man tror men inte vet, är sant.

Måste ju vara bättre att fråga, om man nu är nyfiken, sen får man se (höra) om man får svar, det är ju upp till den det berör. Nu har väl inte den här filmsnutten så mycket med skitsnack att göra, men ingen trodde väl riktigt att det var det här, dom skulle visa upp :D

Och nu mina vänner, en liten bild på vår middag igår:

Foto2000

Ja jag vet, det ser väl inte så där jättegott ut, men jag lovar, det här är suveränt gott. En plättinlindad vitkålssallad i senapsdressing med stekt fläsk och en aning hjortronsylt, jodå, det går inte av för hackor. Vitkålssalladen brukar jag göra på sånt jag har hemma, igår blev den med morötter, paprika, salladslök, rödlök, och givetvis vitkål.

Dressingen, 1 del äppelcidervinäger, 2 delar olivolja (eller vad man har hemma), senap efter smak, jag burkar ta mucho, och sedan smakar man av med socker, jag använde Stevia, och svartpeppar samt Italiensk salladskrydda (inköpt i Spanien), och spär sedan ut allt med 1-2 msk vatten, beroende på mängden dressing.

Önskar er alla en fin solig måndag, jag ska nog sitta ute en stund, efter morgonpromenaden, så man får ladda batterierna, ja jag börjar misstänka att jag är född med solceller, och dom behöver sol för att lysa upp :D Avrundar med två bilder på Nicco som åkte med ett gäng kompisar till Birsta i Timrå, i lördags, och där införskaffade en blomkrans, bland mycket annat:

035 037

Jag har roat mig, är bra på det ibland

Av , , 4 kommentarer 13

Nu ska jag avslöja vad jag hållit på med, dom sista elva dagarna, hehe…utsatt hjärnan för fett svält, typ. Ni som hängt med, vet att jag sökt om att få göra en gastric bypass operation i Lycksele, och det har varit en del turer.

Dom ville kolla min gastric plastic operation , som jag gjorde för 18 år sedan, så det blev gastroskopi, sedan skulle hjärtat kollas upp, jag var på informationsmöte, jag har träffat läkaren, och sedan har jag väntat, och väntat och inte hört ett pip.

Så förr förra veckan ringde jag dit och frågade, vad som hände och varför jag inte hört något, och det visste inte riktigt hon heller, så hon skulle fixa en tid då läkaren skulle ringa upp mig. Och jag förberedde mig då, big tajm!

Jag tog fram mappen man fått från infomötet, och kollade matsedeln, med det man skulle äta direkt efter operationen, och det, mina vänner, är precis vad jag har ätit, ungefär, 400 kcal/dag, så nära svält man kan komma, men det har gått bra ändå, jag har fått känna på, lite hur det kommer att bli, hur man ska äta och vad.

Sedan kan jag tycka att det ska luras lite där med, kolla bilden dom visar, på en smoothies man får ta till mellanmål:

008

Sen kollar ni här, där jag gjort i ordning för hela 2 stycken, en till förmiddagen och en till eftermiddagen:

006

Inte får man ihop till ett sånt stort glas, ens på två portioner, nänänä…

Nå, jag går nu runt på 9,5 kilo mindre i vikt, känns kanon, fast jag vet att jag inte kan fortsätta med just den här matsedeln, man ska börja äta mer, efter 14 dagar, så jag ska introducera en hårdbrödmacka, och lite sånt. Känner definitivt av det i skallen och då man anstränger sig, en promenad med Winstone kan bli jättesvettigt :D

Så igår, ringde el doctore, jag ska få min operation, och han tyckte jag jobbat på bra, detta jag gjort, skulle enligt honom, också vara ett bevis på att en operation för min del skulle bli lyckad. Känns ju hur bra som helst. Men det kommer att bli en större operation än ”normalt”, eftersom dom måste göra om en gastric plastic till en bypass…spännande!!!

fb983238d78a995884df27ded76db0d8

Och nu återstår väntan på att få komma dit på en, en dagars tour, där man får ta prover, prata och bli informerad om vad som komma skall, och detta blir i samband med operationstid. Let´s roll, säger jag :D

Idag blir det mässan på Nolia, så jag ska fixa en sallad innan dess, vi käkar en lunch här innan vi går dit, så får vi se om det blir nåt köp till rabatten. Hoppas på en fin fredag, för er alla!

023

 

Dementi på brottsmisstankarna

Av , , 6 kommentarer 8

Fjärde dagen och dom har fortfarande inte, skottat parkeringen på jobbet, nu börjar jag tycka att det är lite dåligt, faktiskt. Skillnaden är väl att dom är desto bättre då, på att ta bort snön runt husen, och det är ju bra.

Här på slätten, får du, precis som ifjol, vara tacksam över att du inte sitter i en rullstol eller är i behov av rollator, då hade du inte tagit dig långt, eftersom plogkanterna vid alla överfarter ligger kvar. När man gått med Winstone har man fått mana på honom att hoppa och inte stanna av och lukta på plogkanterna då man själv stått mitt i vägen.

Sen förstår jag nog, innerst inne, att dom har haft fullt upp, snön fortsätter ju falla, och det gäller att prioritera, inte sitter dom undangömda i någon skrubb och väntar på att det ska börja tina, för att slippa skotta. Nåja, flera är säkert glada över nerfallet, skoteråkarna, skidåkarna, barn och hundar. Och vi får glädjas åt att varje dag är ett steg närmare en ny årstid.

Så ska jag dementera mina brottsmisstankar mot Sally, och hundmaten i vasen. Nicco kommenterade på FB att hon minsann visste vem den skyldige var, Åke hade tappat ut Winstones matskål, härom kvällen, och det var därför hon ringde och frågade om vi hade någon sop, nånstans, jojo!!!

Nu ska jag berätta nåt fuffens. Och det handlar om Facebook, där man kan lägga till vänner, lite så där som man behagar, man kan få vän förfrågan från dom man känner och man accepterar eller avböjer. I förrgår, fick jag en förfrågan från en som uppger sig heta Yvonne Berg.

Jag känner ingen Yvonne Berg och kortet på henne säger mig heller ingenting. Hon ser prydlig ut, men har inte skrivit nåt, om sig själv, profilen skapades dagen innan, och hon har fått tag i några som accepterat att bli vän med henne…inget mer.

Jag ser också att människan följer min profilsida, men varför då??? Jag gör då en bild sökning på google, och bilden finns, på en Spansk eller om det var Fransk sida och detta är en politiskt engagerad kvinna som absolut inte, heter Yvonne Berg. Så då vet jag att det är nåt lurt, jag accepterar hennes vän förfrågan och sedan, *tjopp* så blockerade jag henne eller han, eller vem det nu kan vara…så kan det gå, om man försöker att lura sig på…mig :D

Önskar er alla en toppen torsdag, som jag ska tillbringa viss tid med Tina och ikväll är det dags för bastuträff, igen.

Foto1583Fick fina tulpaner av Helena igår, kul att få snittblommor, sånt köper man ju sällan åt sig själv, tack för dom :D

 

Otack, världens lön!

Av , , 6 kommentarer 9

Nu vet vi…vart det nya ljudet i Jeepen kom ifrån, mm…och jag är så glad att det finns ett uttryck som man kan använda en sån här gång, ni vet, Otack, är världens lön!!!

Tycker att jag varit snäll och skötsam, donat och brytt mig om andra, pratat med en vän, så vi två ska köpa varsitt par tygskor på skopunkten och ge bort det tredje paret till en som behöver dom, sen handlade jag på Kvantum igår…kommer genom kassan och får syn på det där kylskåpet som står där, där man kan ställa in matvaror man betalat för så gå det till dom hemlösa, jag känner mig givmild och lägger in 2 paket bacon, klappar mig själv på axeln och åker hem.

Sen läser jag utskicket från Djurmagazinet, som medlem får man köpa ett allergifoder, mycket billigare än ordinarie pris och jag vet ju av ett djur, som verkligen behöver det där, så jag tar bilen och åker ut på min mission, att införskaffa det där fodret.

Kommer till Mariedal, då lyser plötsligt en röd lampa med texten: Check Gages, jag slänger ett getöga på alla mätare på instrumentbrädan och ser att den inte laddar överhuvudtaget. Ringer upp Åke som säger: Stäng inte av bilen, åk direkt hem. Jag passerar, precis då, infarten till Djurmagazinet, surt kan jag säga, och vänder tillbaka hemåt.

Åke öppnar huven och det är blött överallt. Stänger av bilen…startar den igen och det rinner vatten under…mm, det var den vattenpumpen det. Och jag undrar i mitt stilla sinne NÄR, man någon gång ska få tillbaka det där extra man väntar på. Ni vet, gör för andra vad du själv vill att andra ska göra för dig. Allt gott du gör kommer du att få tillbaka, även om det kanske inte blir från just den personen du gjort det för…blablabla…

Åke kör bilen till Brälla som ska fixa den idag, vi käkar middag och tar Mazdan till djuraffären och slutför mitt uppdrag, vidare ut till Stilservice och köper ny vattenpump och sedan hem och tar det lugnt.

Ja, vem vet, ena dagen kanske det händer, det där extra, eller så blir vi belönade varje dag ändå, utan att vi tänker på det. Vi har tak över huvudet, mat på bordet, ett arbete att gå till och vänner runt omkring oss, faktiskt inte alla förunnat, och man behöver väl inte begära mer än så…om man tänker efter :)

Önskar er alla en toppen dag!

Foto1444

Dom som hatar…

Av , , 6 kommentarer 15

Läste om detta med näthat… och vad människor kan ta sig till då dom inte får sin vilja igenom eller då det inte går åt det håll, som dom vill.

Jag hamnade själv, mitt i elden för ett tag sedan, helt, totalt oförskyllt, och jag vet än idag inte varför, däremot kan jag förstå, eftersom människan som var en stor del i hur allt började, mår inte bra… och efter en hel del snack med den personen, både via telefonsamtal, och på FB samt med meddelande funktionen dom hade på den sidan, så förstod jag att detta handlar om en människa som i grund och botten är fruktansvärt olycklig.

Söker hela tiden bekräftelse och vill vara navet i alla hjul, i hela världen. H*n blev mer och mer på, ville att man skulle visa, ständigt och jämnt att man fanns där och att man lyssnade, råkade man, gud förbjude, glömma att svara på en fråga som man sagt att man skulle göra, då var man inte vatten värt.

Det börjades kasta skit och till slut kändes det som om man var tvungen att börja med att buga, bocka, niga och tacka, helst också be om förlåtelse för nåt man inte visste att man varit inblandad i… ja vad säger man???

Detta urartade totalt, och jag sa ifrån att nu fick det vara bra, jag var less på allt skit och där trodde då jag att det skulle vara färdigt… men icket. H*n fortsätter än, som jag har förstått det, och det även efter att jag sagt upp min användare på den sidan, allt för dennes person skull (faktiskt), men nej, det ska fortsättas att nötas och jag antar att det beror på att denna människa inte vill att det ska komma ut, vem det var som satte igång allt, och vem det var som höll i alla trådarna.

Jag förstod också rätt snart varför h*n var så orolig över att jag skulle prata med andra medlemmar, om våra samtal… men varför då??? Jag fattade först inte varför h*n sa det till mig från början, jag tyckte ju att det vi pratar om på tu man hand, det stannar ju mellan oss. Det reagerade h*n över, lät förvånad… precis som om det vore kutym att snacka vidare med andra.

Men som sagt, idag vet jag svaret på det, h*n hade snackat med dom andra, och hittat på historier den ena värre än den andra. H*n hade också mage att skylla på flera andra personer, att det var dom som startat ett krig mot mig… jamen snälla, jag trodde inte en sekund på det och det gör jag inte idag heller. Och det som satte spiken i den kistan var att minuter efter att h*n skrev på FB om att vi skulle fortsätta vara vänner så plockar h*n bort mig och dagen efter skriver h*n skit om mig, på andras kommentarsfält.

Dessförinnan hann hon också kasta ur sig att JAG, hade valt gäng… ehhh ok, och sedan ett varsågod, så i din värld får inte jag välja mina vänner, med andra ord, och man kan alltså INTE, vara vän med alla, var bland det sista jag skrev till h*n.

Nå, detta lilla så kallade krig, sätter inga spår hos mig, jag är ledsen (om du nu läser detta) men som jag skrev, jag är fel människa att bråka med, jag står stadigt med bägge fötterna på jorden och det ska mer till, än en liten råtta att få mig att vackla.

Jag vet ju nämligen vad sanningen är, sedan är jag stark i min tro på mina ”äkta” vänner, och dom finns här, och jag vet att dom tror på mig. Sånt beteende som var därinne hittar man i sandlådan, kastar hinkar och spadar och hot om att man inte ska leka tillsammans, någonsin, hahaa… jaja, så var det faktiskt :)

Men om nu detta hade handlat om en tonåring/ar… ja, då vet jag idag, vad näthat är, och att några inte fixar det, och vad grymma vissa människor kan vara… bara för att dom kan. Skillnaden i detta fall är att jag, även där, precis som här i vk bloggen, står med mitt riktiga namn, och det tycker jag borde säga en hel del. Och med det sagt menar jag nu inte heller att man inte får vara anonym, men visst är det ju lättare som anonym att vräka ur sig saker som man sedan kommer undan med, ingen vet ju vem du är.

Jag hittade en fin text på FB som jag kopierat, tyckte den var huvudet på spiken:

1497450_569010556509840_48894926_n

Men sen fick jag faktiskt ett brev också, från en annan sann vän, med dessa rader:

004

Dom stämmer ju också in. Sen diskuterade jag och den vännen om just detta med kloka ord, det är svårt att säga någonting som stämmer in på alla, det går inte, men man får tolka efter sitt eget huvud och försöka se det från den bättre sidan. Alla meningar stämmer ju in, men kanske inte varje dag på året eller för all del, kanske inte heller alla ord tillsammans. Nu har jag skrivit av mig detta och kommer att lägga detta bakom mig och gå vidare… precis som vanligt :)

Önskar er alla en toppen fredag!

 

6 kommentarer
Etiketter: , , , , , ,

Glaskrossarens häxmästare

Av , , 8 kommentarer 11

Tänkte litegrann, bara så där helt apropå, om hur lätt det är för andra att tala om hur och vad man ska göra för att till exempel lösa ett problem.

Hur kan dom egentligen VETA, vad det rätta är? Och detta gäller ju oavsett vad det än handlar om, ens barn… jobbsituationer, förhållande eller bara en väns vän, som undrar över ditt eller datt.

Man kan alltid referera till egna upplevelser, men dom är ju dina egna… och beroende på vem du var med eller vilka som var inblandade, så är din upplevelse inte lik någon annans. Saker jag uppfattar, kanske du inte ser, men du ser, vad jag inte såg. Men uppfattades det hela på ett korrekt sätt?

Ta ett exempel, om detta handlar om ens barn, så här skulle jag göra eller ha gjort, men kan jag säga detta vidare till en annan som har barn i samma ålder? Det barnet, har annan uppväxt, andra värderingar och det finns ju inte, som det så vackert sägs, en mall som passar alla. Det går inte, därför mår man också bättre om man låter vissa saker bero, man ska heller inte ta åt sig av vad andra nu säger eller tycker, man har rätt till sina åsikter, men som sagt, ingen som inte varit där, på plats, vet vad det egentligen handlar om.

Hm… ännu ett kryptiskt blogginlägg, men det blir så då man inte kan skriva i klartext, vad man tänkte på, egentligen.

Nå, nu har jag skrivit av mig det och kan gå vidare. Kolla vilket erbjudande Cervera erbjuder sina kunder:

Vi ger 2 års otursgaranti på glas från Kosta Boda och Orrefors* till dig som är klubbmedlem. Om ett glas, från Kosta Boda eller Orrefors går sönder, ta bara med ditt kvitto och foten till det trasiga glaset till en av våra butiker. Då får du ett nytt utan kostnad. *Gäller ej glas ur serien Pulse och More.

Herrejösses, visste dom inte vem dom skickade ut detta till??? Glaskrossarens häxmästare nummer ett. Jag kan ju förbruka 24 glas på en månad om det vill sig illa :) Nä, jag törs inte köpa deras glas enbart för detta erbjudande, jag tror nämligen att det finns en klausul i villkoren där det kommer att stå med minimal text: Gäller dock inte Maria Lundmark Hällsten. Hahaa…

Avslutar med en bild på vår nya kompis, renen Lennart, visst är han fin?

008

Önskar er alla en fin onsdag!

 

Bastugänget vann 1 miljon x tio

Av , , 4 kommentarer 12

 

God morgon, världen och alla med den. Jaja, jag har minsann varit vaken ett tag redan men har gjort lite annat innan jag tog mig hit. Lite kul blev det igår efter bloggandet om stickning och virkning och jag kommer ut på jobbet där jag fick träffa chefens nya assistent, och hon tillhör en av stickarnas häxmästare.
Hon kan inte bara sticka utan håller även i ett stickcafé, ute på Böleäng. Jag fick se ett av hennes alster som hon hade i väskan och man kunde ju som inte låta bli att köpa den, då det är detta mönster på, eller hur?
Och oh nej, mössan är inte till mig, men kanske att den passar Sally, vi hoppas på det.
Ett tag var det ju så poppis med dom där små virkade mössorna och svärmora var inte sen att vilja bidra med en sån till Nicco. Problemet var att hur än hon bar sig åt så blev det bara grytlappar, då tog hon helt sonika virkningen till grannen som hjälpte henne att få det till en mössa… inte bara en gång, utan två :) Men en mössa blev det ju, oavsett vem som egentligen gjorde den.
Idag blir det en lättsammare dag hos chefen vi ska ut på ärenden och vi blir upp plockade av färdtjänst. Så det känns helt ok och ikväll mina vänner, går startskottet för bastukväll med triss skrap, hahaa…
Vi bestämde förra gången, då vi kom in på detta med lotter och trav, att varför kan inte vi införa ett litet triss skrap tillsammans, ni ser ju rubrikerna framför er, eller hur? Bastugänget skrapade in storkovan, typ 1 miljon x tio… och sen väckte Åke mig. Nå, vi tar i alla fall med varsin lott, skrapar och delar på det som blir. Är man inte där eller har lämnat in en lott så är man inte med, enkelt va? Och detta gör vi varannan gång, man ska ju inte vara överambitiös.
Näpp, frukost kanske man skulle tagit sig innan det bär iväg. Önskar er alla en fin måndag!

Vem liknar du?

Av , , 4 kommentarer 3

Helena bloggade bland annat om likheter mellan barn och föräldrar igår och då poppade detta upp i mitt huvud.

Har ni någon gång tänkt på att vem barnen liknar beror på vem du frågar? För att ta ett exempel. Våran Theresé, har många gånger fått höra att hon är så lik Åke, men det är Åkes föräldrar och kompisar som sagt det, sedan träffar man min släkt och mina vänner så säger dom att hon är så lik mig.
 
Detta beror nog på ansiktsuttryck man har eller hur man säger vissa saker. Barnen tar ju efter för att lära sig och saker man säger och gör, fastnar hos dom i tidig ålder. Jag vet när Nicco var nyfödd, varje gång jag lutade mig ner över henne så höjde jag mina ögonbryn, det tog inte lång stund innan hon gjorde exakt samma sak, hahaha, det såg för roligt ut.
 
Vi har alltid sagt att om Theresé och Nicco bara skulle ha varit född med ett års mellanrum så hade nog folk kunnat tro att dom varit tvillingar. Dom var otroligt lik varandra. Nu ser man en stor skillnad i utseende men många gånger lyser Theresé igenom hos Nicco, inte bara i skrattet utan också uttryck och läten.
 
Därför kan ju även adopterade barn, faktiskt likna sina adoptivföräldrar. Ansiktsuttryck gör en hel del, och skratt.
 
Nu över till ett litet mysterium. Jag hade solfjädrar längst upp på väggen i tv rummet, som jag nu plockade ner i all städiver. Detta satt bakom solfjädrarna ovanför dörren.
 
8 stycken tavelkrokar, 5 stycken just ovanför dörrfodret och 3 stycken längst upp. Vad tusan har vi haft där? Nicco som brukar ha koll kommer inte ihåg det och absolut inte Åke eller jag. Det stämmer som inte, vem vill ha något hängande nedanför dörrkarmen?
 
Nä, vi får *klura* på det och se om det dyker upp något minne från någonting som kan ha suttit där. Jag går då bet på det…just nu.
 
Ni får ha en underbar fredag och se, än så länge så ser man solen, jag som fått för mig att dom lovat surväder idag. Hoppas det håller i sig.