Ni kommer ihåg jeansen jag beställde som tyget gick sönder på, efter 2 dagar, dom som kostade 199:-? Dom skickade jag tillbaka igår, och det kostar företaget 140:-.

Nu ska jag mejla dom kopian på frakten så jag får igen dom pengarna. Men jag kommer inte att kunna låta bli att fråga dom om det verkligen var värt det.

199:-, är värdet på jeansen, eller det var värdet innan alla hål, dagsvärdet borde vara 0:-, fast man kan ju ta rätt på nåt ben och sy en liten påse, kanske, men påsen lär man inte kunna bära saker i om man inte vill riskera att tappa grejerna efter vägen, i alla fall om man bär nåt tyngre i den.

Så jag tänker fråga hur dom egentligen tänker, jag vill inte ha dom där jeansen även om jag skulle ha fått dom. Och jag tillåter mig själv att gissa, att ingen annan, vill ha dom heller, så hur kan det bära sig att få igen skiten? Det går över mitt huvud!

Hittade det här då jag gick igenom gamla mejl, och det är en skylt som Theresé fotat, eller åtminstone hittat på nätet,och skickat till mig, way back, och den lägger jag ut, apropå saker som går en över huvudet 😀

Fattar ni nåt?

Kanske ska bifoga bilden med kopian på frakten 😀

Åke stötte på grannen härom veckan, han som råkar ha sitt köksfönster mot vårat matrum och av den anledningen så har han noterat att det står nån i fönstret…våran Bengt. Och han sa att han tyckte att killen i fönstret såg mager ut.

Jag sa till Åke att förmodligen tror han att vi är helt bäng i skallen, som har ett skelett ståendes där, men, sa jag, vad kul det hade varit om Åke hade svarat: ”Vilken kille, vi har ingen som står i nåt fönster? :O Sen skulle han ha visat upp en smått förskräckt min, och bara vänt på klacken och gått hem, hahah…

Ha en fin tisdag och tänk på att det kan vara halkigt på sina ställen!