Etikett: villa

Jag kommer ihåg då jag tappade minnet

Av , , Bli först att kommentera 14

Tänk att vi bott i detta hus i 11 år och 8 månader.

Jag som är uppvuxen i lägenhet på Mariehem, och aldrig ens tänkt tanken att jag en dag skulle få bo i en villa, dessutom, relativt centralt. Vet att vi hade en period i livet, jag och Åke, där vi drömde om att få köpa oss ett litet hus. Nånstans i ytterkanterna av Umeå.

Det var ändå en rolig tid då vi åkte runt och kollade in, eventuella projekt. Drömma och fantisera får man alltid göra, oavsett vad som blir. Sen har det ändå aldrig känts som ett absolut måste. Vi har ju sommarstuga, och det kommer man långt med.


Nu har vi ju bott in oss här och jag kan inte annat än älska både huset, läget och livet här. Att det alltid går att förbättra, är en annan femma. Varför jag ens började skriva om just vårt hus, var denna, talande bild.


Skrattade åt den, fast den är så sann den bara kan bli 🧐

Det var ju mina svärföräldrar som byggde detta hus, på 50 talet. I rummet vi gjort till teverum, finns en inbyggd garderob. Ligger gömd bakom dessa pardörrar. Därinne är det bara en hylla, högt upp, och sedan tomrum. Jag har länge pratat om att vi skulle ha haft in hyllor där, så kunde man förvara fotoalbum och andra saker där. Lätt överskådligt.
Men det kan bli problem att få upp nån hylla där. Svårt att borra i muren, som ligger där bakom. Så jag googlade runt på smalare garderober, hm… en garderob i garderoben. Mja, vi får se, lät ju lite som kaka på kaka.

På TikTok finns nu nån typ av challenge, där man framför ett riff, på Gnarls barkley underbara låt Crazy. Så många duktiga sångare och sångerskor det finns därute. Vad jag önskat att man hade kunnat behärska sin röst på det där sättet. Jag är närmare killen som sjunger sist 😅

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Okokt ris…ingen ros…

Av , , 10 kommentarer 11

Jag har skrivit förut, att jag absolut INTE, gillar att ha tider som ska passas, telefon grejer, att jag ska måsta ringa upp nån…kanske sitta i kö, vänta…nä, jag föredrar mejl, så är det bara.

Jag gjorde en beställning från Cellbes, för låt oss säga, ett halvår sedan, kommer till betalsidan, och väljer faktura/konto, enbart för att slippa vissa avgifter, som annars kan tillkomma.

Där blir det tvärnit, jag får inte välja nåt annat än kontant betalning eller betala då jag hämtar ut paketet. Redan här känner jag ett visst irritationsmoment…vad är deras problem?

Jag slänger iväg ett mejl, där jag skriver att jag vill veta deras kriterier för att få betala på annat sätt, jag bor i en villa utan lån, vi har flera bilar, sommarstuga, inga skulder, fast anställning sedan 6 år tillbaka, av vilken anledning, blir jag nekad att betala via faktura/konto?

Jag blir hjälpt utan ett enda samtal, killen som svarade på mejlet, fixade detta, jag fick brev om att kreditbedömning blivit gjord blablabla, grejerna kom och detta skulle väl då vara the end of the story…men inte.

I söndags fick jag erbjudande på 30%, om beställningen gjordes, just i söndags. Jag skickar då efter tre, klädesplagg, på betalsidan kommer samma sak upp, jag får inte betala annat än kontant eller vid leverans. Och där rann mitt sinne över!

Jag mejlar dom följande och jag direkt citerar: ”Hej! Samma problem som sist då jag skulle beställa. Jag blir inte godkänd att betala med konto fast jag har ett konto hos er. Kan inte logga in heller då sidan laggar. Jag bifogar en prt sc där min beställning syns. Jag har lagt till en rabattkod för 30% också. Kan ni inte fixa den så kan i plocka bort mig som kund…ids inte hålla på så här varje gång jag vill köpa nåt från er.
Med vänliga hälsningar
etcetcetc” Slutcitat

Jag gav dom 2 alternativ, i mejlet, inte så svåra att förstå, tycker jag. Fixa problemet, eller plocka bort mig som kund…lätt va? Uppenbarligen inte, då jag på måndagen, fick ett svar och citerar igen: ”Hej, Tack för ditt mail! Jag rekommenderar att du ringer in din order till oss över telefon. Jag vågar inte svara på varför de fungerar att lägga det mot konto/faktura då men det har fungerat för våra andra kunder. Kontakta oss gärna igen om du har fler funderingar!” Slutcitat

Hm…nej jag ger mig inte, seriöst, sånt där får mig bara att bli än värre. Så jag svarar…igen: ”Jag tänker inte ringa er, isf får ni ringa upp mig. Jag sitter inte i nån telefonkö, felet ligger ju inte hos mig. Jag skrev också om ni inte kan lösa detta så plockar ni bort mig som kund, jag ville inte ha till svar att jag ska ringa upp er.
Kundnr XXXXXXX, jag antar att ni kan se, även där, vad jag lagt in, eftersom ni kan mejla, efter en timme och skriver följande: ”
Vi vill passa på att tacka för ditt senaste besök på cellbes och hoppas att du hittade det du sökte! Vi lade Märke till att du var intresserad av varorna nedan och sparade därför tillfälligt din varukorg.”
Med vänliga hälsningar
Mitt namn och telefonnummer”

När jag är ute med Winstone, en halvtimme innan jag ska iväg på jobbet, så ringer dom. Och tänk, även fast jag säger att jag är ute med hunden, så tror hon att jag har beställningen med artikelnummer i huvudet. Jag säger att jag printat sidan, dom kan gå in där och titta, men nej, det kan dom inte.
Inget hon säger, blir jag hjälpt av, jag förklarar att jag blir förbannad, jag strular inte, det är ju dom som gör det. Nja, svarar hon, det är hemsidan som kan vara så här ibland. Ja, fortfarande, det är väl inte mitt fel eller mina problem…

Jag fräser fram att jag får se om jag hinner mejla dom, jag jobbar, och jag slutar då dom stänger. Jag fick mejla, det räckte inte, in igen och leta artikelnummer, och nu tjänade jag en slant på det, för jag plockade bort en vara…jag orkade inte. Sedan har dom mage att skriva att dom lägger till rabatten på 30% (och det lät som om jag skulle tacka och buga för det), fast jag egentligen krävde det, då dom faktiskt kan se att jag försökt beställa under söndagen och att jag mejlade dom, samma dag.

Nu vet jag, precis som andra gånger, att den man pratar med, oftast är den som får ta kängan, och det skrev jag också, med en önskan om att dom kunde vidarebefordra detta till högre instanser…men tillåt mig tvivla. Jag får väl vara glad om jag nu får dom där sakerna innan jul, dom kan ju strula nu, bara för att…det vet jag också folk som har gjort. Fast den här gången, blir den sista jag köper nåt av Cellbes…sorry! Jag vill att det ska vara lätt och smidigt, och det gäller då uppenbarligen inte mig, och deras hemsidebeställningar.

Så där ja…det var dagens ris…okokt dessutom 😀

Skärmklipp 2016-11-29 07.29.48Önskar er alla en trevlig tisdag!

Självgående hund

Av , , Bli först att kommentera 9

 

Söndagen kom och gick… är någon förvånad? Efter jobbet käkade vi middag och sedan åkte vi iväg till Hissjö där lillsyrran med sambo har installerat sig i en nyinköpt villa. Jättefin och inte behöver dom göra om något där heller, inte i första taget i alla fall. Det var rätt så nyrenoverat och i smakfulla färger. Dom kommer säkert att trivas där, dessutom är ju Hissjö inte världens ände utan egentligen rätt så nära stan, men ändå på landet.
Pratade med Theresé om bland annat julklappar, vi ska ge Sally ett Ikea kök, inte ett riktigt utan ett för barn av den mindre modellen,  men det får Theresé åka och handla då det annars kan bli bängligt att få hem det härifrån.
Dom hade fått ett paket från Amerika, av deras barnflicka dom hade hemma hos sig tidigare i år. Den innehöll bland annat en hamburgare… aha tänkte Theresé vid åsynen, den ska säkert symbolisera Anders, som förövrigt älskar hamburgare, han skulle nog kunna äta minst en om dagen.
Nå, det var inte bara en hamburgare utan den tjänar också ett syfte. Det är nämligen en bordsdammsugare. Haha… dock inte en självgående. Jag sa att jag skulle kunna uppfinna en självgående hund då, som går omkring och slickar upp alla smulor på bordet, men ok, det kanske inte skulle se så smakligt ut, *slurp slurp*.
Jag hann läsa överskriften på VK att det äntligen kommit snö, ok, vart då??? Men nu råkade jag stå lite närmare fönstret och fasen, det har ju kommit några flingor. Så otroligt och vad många som säkert blir glad åt det lilla. Fast jag tillhör inte den gruppen. Tur är i alla fall att det säkert kommer att bli en betydligt kortare vinter än normalt.
Nu ska jag åka iväg på vårdcentralen, Nicco ska ta några prover och sen ska jag skjutsa henne till skolan. Önskar er alla en fin dag!

Ingen lever för evigt…tror jag

Av , , 20 kommentarer 5

 

Livet för vår del kommer nog att te sig lite annorlunda, här framöver. Åkes pappa, tillika min svärfar, dog, natten till igår. Det var ingen överraskning eller något som kom som en chock, han har varit dålig, länge, och egentligen haft turen att få en hel del bonus år. Men visst, när det ändå händer så kommer det som en…ja, jag vet inte hur man ska förklara det, det blir många tankar. Han blev 83 år, ingen dålig ålder, och det är absolut inte alla förunnat att få uppleva 10 årtionden.
 
Han bodde i en villa här på västerslätt och eftersom Åke var enda barnet, så ärver han nu det. Och tanken är, och har nog alltid varit, att vi ska flytta dit. Gruvsamt, oja, vad man ska göra av alla saker, både där och här hemma, hur man löser grejer, rent praktiskt, hur lägger man upp alltihop, hur ska vi göra oss av med sånt som man inte vill ha kvar längre? Frågorna blir många och det tog ett tag innan jag somnade igår kväll, jag sa till Åke, när klockan närmade sig halv tolv, nä, man ska nog inte grubbla så mycket, men det var ändå svårt att släppa.
 
Jag vet och alla andra vet, som har varit i den här situationen, att allt löser sig bara man tar en dag i taget, visst kan man ha framförhållning, men man kan också försöka dela upp allt som ska göras så känns det inte för övermäktigt. Huset står kvar där det står, våran lägenhet finns kvar så länge vi inte säljer den, och livet fortsätter för all oss andra, precis som det gjort varje dag, månad och år, tidigare. Det enda vi vet helt säkert är att vi alla en dag ska vandra den vägen, men nog så skönt är det också, att inte behöva veta när.
 
Och nu tror jag, att med dom orden avslutar jag morgonens bloggande, jag ska iväg och jobba om en dryg halvtimme, Åke blir av förstående skäl, hemma idag. Jag önskar er alla ( i vanlig ordning) en bra, äventyrsfylld dag.

Papegoja på taket

Detta hände för säkert 5-6 år sedan, kanske ännu längre bort i tiden. Niccolina kom hem och sa att hon sett en papegoja härute. Först lät jag väl lite tveksam men hon fortsatte prata om fågeln och jag förstod att det var sant. Säkerligen en rymling, han/hon hade suttit uppe på lampan ovanför vår ingång och någon hade försökt få den till att hoppa ner på en sopkvast men det hela slutade med att han la vingarna på ryggen och flaxade iväg och satte sig uppe på taket istället.

Jag la väl inte ner några fler tankar på detta, jag menar vad gör man? En fågel på rymmen är nog inte så lätt att hålla reda på. Åke hade kommit hem och jag har för mig att dom gick ut för att se om dom såg den, men den var bortblåst.
 
Det gick några timmar och sedan ringde det på dörren. Jag öppnade och utanför stod det en tjej i 11-12 årsåldern och undrade om det bodde en Jennifer här (ja, Nicco hette ju Jennifer på den tiden). Jag såg nog lite konfunderad ut, eftersom tjejen var så mycket äldre än Nicco, och jag kunde nog inte förstå vart dom hade lärt känna varandra. Men då sa hon att hon hört att det skulle finnas en tjej i den här uppgången som hette Jennifer och som hade sett en papegoja.
 
Ja, då gick det ju upp ett ljus, detta var ägaren till papegojan och hon talade om att den passat på att rymma när hennes mamma (eller om det var pappan) skulle hänga ut några mattor för att vädra dom, dörren stod öppen och papegojan såg sin chans till ett litet äventyr. Dom bodde i en av villorna härnere på västerslätt, så den hade ju flugit en bit.
 
Ja sa jag, hon bor här, men papegojan var det flera timmar sedan hon såg och den flög upp på taket och förmodligen sitter den nog inte kvar där. Nicco klädde på sig och följde med ut för att spana.
 
Tror ni inte att fågeln satt kvar däruppe. Tjejen sprang upp för trapporna, ringde på dörren till lägenheten på översta planet, personen som bodde där var turligt nog hemma, hon frågade om hon fick komma in och öppna fönstret, och det fick hon. Sedan ställer sig tjejen på fönsterbrädan, sträcker upp handen mot taket och hennes fingerspetsar når tak kanten. Sedan lockar hon på sin kompis.
 
Nicco som står därnere, får se hur fågeln sakta närmar sig handen för att sedan hoppa upp på den och tjejen behöver bara dra in den igen, med fågeln sittandes på den. Vilket lyckligt slut, både för tjejen och för fågeln. Detta var också runt påsk, så hade dom inte fått tag i den så var väl chanserna små att den skulle ha klarat många dagar i kylan som kan vara i april.
 
Ja där ser man, det händer saker här på slätten, det gäller bara att komma ihåg dom. Denna historia blev jag påmind om under kulturnatta. Det var nämligen en kille som Åke känner, som hade blivit biten av en papegoja, och i och med att han sa det så poppade detta upp. Man har saker lagrade i skallen och vid vissa utvalda tillfällen så kan dom poppa upp.
 
Ni får ha en bra dag idag, och tänk, imorgon är det fredag….igen. Otroligt på min ära!

Hålslagaren på Nordea

Av , , 4 kommentarer 4

Jag tog tag i vår pappershög som vi alltid har haft inklämd mellan väggen och mikron. Det är diverse papper som man inte har vetat vart man skulle lägga, räkningar som ligger där i väntan på att föras in på nätet och lite av allt möjligt. Nu är dom insorterade i pärmar och jag ska införskaffa fler så vi får lite spridning och mer ordning på alla papper. En hel del fick jag också kasta bort.

Nu undrar jag om det finns fler än jag som skulle vilja veta hur Nordeas hålslagare ser ut? Alla bankpapper vi fått därifrån, minst 2 stycken/månad i 15 års tid, som visar på vårt lån, måste jag slå nya hål i, annars hänger halva papperet utanför. Däremot dom vita papperen därifrån med kontoöversikt, dom är anpassade direkt efter pärmen. Hum…snudd på irriterande.
 
På torsdag ska jag hålla i en grannfika eller vad jag ska kalla det. Jag har bokat in lokalen, sedan ska jag baka och sälja kaffe med fikabröd för tio kronor (självkostnadspris…typ) och jag har satt upp lappar om detta i kvarteret. Efter den här gången lämnar jag över stafett pinnen till en annan granne som får hålla i bakning och kaffekokning. Tanken är att vi ska ha det en gång i månaden fram till i April/Maj, sen sitter vi ju utomhus och om detta faller i god jord så kan man fortsätta till hösten och vintern igen. Och kanske till och med lite oftare än en gång i månaden.
 
Igår var det bastukväll och lägenheter som är till salu, var på tapeten. Vi får nya grannar längst ner här i trappen och Janne har fått en ny nabo, igår. Det är en del omsättning på grannarna här på gården. Många unga flyttar hit, men har dom inte barn innan så dyker dom oftast upp efter 1-2 år och då börjar föräldrarna se sig om efter hus, sen fortsätter det på samma sätt. Själv har vi aldrig bott i hus, trots att vi haft barn, och det har gått bra ändå, visst har man varit sugen ibland men samtidigt så blir det lite annorlunda ändå då man har en sommarstuga. Ett hus innebär också arbete, det hjälps inte, gräset ska klippas, snön ska skottas och huset i sig, underhållas. Vi får se vad framtiden har att erbjuda, rätt var det är så sitter vi i en villa eller så bor vi kvar där vi är, på Västerslätt, med allting så nära! Ha en bra dag!
Maria Lundmark Hällsten