Etikett: Winstone Warrior

Det ena leder alltid till nåt annat, trevligt trevligt…

Av , , 2 kommentarer 14

Åke och Ingvar drog iväg till Nordmaling igår, där det gjordes lite möbelaffärer. Inte till oss, utan till deras hem. Fast innan dom åkte hade jag köpt en rullvagn på en annons på fejjan, som Åke fick hämta upp då dom kom tillbaka.

Rullvagnen var lite mörkare och högre än jag trodde, men jag ska se om den funkar ändå.

Blev less på det lilla svarta metallbordet vi har här, bakom soffan.


Passar den inte där så får jag väl göra plats nån annanstans. Worst case, hamnar den nere i tvättstugan och får då fungera som tvättmedelshylla, typ. Nåja, det var inget hemmansköp.

Medan dom var borta dök Nicco, David och hans son Arvid in. Don fick både kaffe och blåbärsbullar. Jag hade letat fram en påse med Duplo som låg nere i en garderob i källaren. Den innehöll även en indian…utan häst.


Och en Karl-Alfred, fortfarande fungerande. Då man drar i snöret börjar han fäkta med armarna. Jag tror att bägge figurerna, kommer från leksaksgrossisten där jag jobbade mellan 1986-1993. Han som startade upp företaget, nån gång tidigt 70 tal, om jag inte missminner mig, hade leksaker som kom som prover, och dom hade han i säckar som bara låg och samlade damm.


Då Torsten var på extra gott humör fick jag välja vad jag ville ha. Det var faktiskt jättekul att se vilka saker som fanns därinne. Den här bilen, fick jag vid ett tillfälle.


Tror dock inte att det är något större värde i den. Men roligt ändå, att den bara finns kvar.

Nåja, det ena ledde till det andra igår, och vi blev bjudna på middag hos Anna och Ingvar. Mycket gott tilltugg, och en utsökt lasagne, sedan en smarrig äppelkaka till efterrätt. Vi hade mycket trevligt och det blev många skratt, ajaj…

Kolla in grabben som ser väldigt ledsen ut i ögat, då vi kom hem igen.


Vakthunden, Winstone Warrior. Fast han såg inte alls så ledsen ut då jag låste upp dörren. Nej nej, då var det glada miner, hopp och glädjeskutt.


Hoppas på en fin söndag, för er alla, regnet till trots.

Den store krigaren Mr W!

Av , , Bli först att kommentera 16

Jag föll över en annons, där dom gör om våra husdjur till porträtt på canvastavlor med olika modeller. Där fanns ju krigsherren och Winstones andranamn är just Warrior (krigarn) så då kunde jag ju inte låta denna gå, obemärkt förbi.

Nu sitter han på tavellisten i teverummet och håller koll!

Läste nånstans för längesedan om just dom japanska spetsarna och att dom en gång i tiden användes som vakthundar i fångläger. Nu kan jag inte gå i god för att det jag läste är sanning, men om jag tänker på Winstones beteende, här hemma så skulle han platsa i ett fångläger, inga tvivel om det.

Han skäller för att tala om att nån kommer. Han skäller om den som är här, går till ett annat rum, precis som om han vill tala om för mig, att nu jäklar…nu händer det saker, håll koll för fasen!!!

Och det är inte bara våra besökande han ska ha koll på, utan även mig…knäppskallen. Där jag är, där är han. Går jag in på toan så ligger han utanför, när vi, jag och Åke, går och lägger oss, ligger han nedanför sängen eller vid sovrumsdörren, i detta nu, då jag sitter och skriver så…tadaaa…

Där ligger han och spanar! Eller så stjäl han Åkes sängplats, om han är riktigt i farten 😀

Det bästa är väl på promenaderna då jag går på ställen där man ser långt åt alla håll, för kommer det då ingen, så släpper jag honom lös och han kan springa runt och lattja på,men han släpper inte mig mer än max 20 meter, sen kommer han som en raket. Här har jag snott en bild från Niccolina Hällsten:

Han opponerar sig aldrig någonsin, då man kopplar honom igen. Så skönt och ännu roligare hade det ju varit om han varit världens tillmötesgående hund som gillar alla andra hundar, men se, det gör han inte.

Fick inte bara tavlan igår, utan God Assistans, dom jag är anställd av, tyckte att jag skulle synas ordentligt då jag är ute i mörkret, och den här kan jag ju bära med stolthet 😀

Klicka på bilden om ni vill läsa mer om just God Assistans!

Och med det så önskar jag er alla en fin onsdag!

Stopp och belägg

Av , , 4 kommentarer 18

 

Blev uppringd för några veckor sedan, av Länsförsäkringar, vi har nämligen villaförsäkringen hos dom och dom vill gärna att vi flyttar över våra bilar dit också. Ok, det är väl aldrig fel att kolla upp, vad skillnaden kan bli.
Dom skulle ha 900:- mer, än vad vi har idag, på Mazdan och Jeepen, så, sa jag, om du inte kan erbjuda nåt bättre än det där, så får det ju vara, och så bestämdes det, dom hade inget bättre.
Så damp villaförsäkringen ner i förra veckan, och den går på… typ, 2150:-, några dagar senare kommer försäkringsbeskedet, och hör och häpna, dagen efter det, kommer en ny faktura, utställd på grund av ändring i försäkringen där det framgår att vi bytt, från bas till mellan försäkring, och nu ska dom ha 2550:-.
Stopp och belägg, säger jag, vi har inte bett om att uppdatera försäkringen, och varför ska jag nu, behöva ringa dit och fråga dom vad dom gjort för fel. Hur kan dom ändra försäkringen utan att vi ens tagit kontakt med dom??? Undrar vad som nu händer om jag bara betalar den första fakturan vi fick, hm…
Igår var Tina hit på en kaffe, och kollade in Winstone. Nicco som från början var orolig över att han var så mammig och lugn, kan nu ändra sitt uttalande, han är som en liten vilde… ja, han heter ju Winstone Warrior, så man kanske skulle kalla honom för krigaren istället.
Katterna tittar på honom med tillförsikt, det går bra så länge han inte skäller på dom, eller gör utfall i hopp om att han ska lyckas dra upp fjädern på dom. Men hittills chillar dom och undrar nog mest vad vi dragit in.
Jag spillde upp vatten till honom igår kväll, då han var härnere, pang, så kom två stora katter inrusande i köket, och jag lovar, dom där katterna har ALDRIG kommit då jag skruvat på vattenkranen. Dom tittade avundsjukt på när han drack vattnet, och försökte komma närmare och närmare och till slut hade Enya lagt beslag på skålen.
Sen hade vi kaffebesök också, Ingegerd och ”Kul-Janne” kom och joinade oss på en kvällsfika. Nu ska jag släppa ut Winstone så han hinner pinka innan vi ska iväg på jobbet, sedan är det upp till Nicco att fixa resten av dagen med hunden. Önskar er alla en fin torsdag!

Storhelga i Norsjö

Av , , Bli först att kommentera 10

 

Det var trevligt att få träffa sin kusin igår, det är minsann inte varje dag, men då vi var yngre, tillbringades hela somrarna i lag med varandra, oj vad vi hunnit med, både det ena och det andra.
Kommer speciellt ihåg en sommar och vi var uppe i Malå, jag var väl 13 år, och Anna, precis ofyllda 15. Det var dags för den årliga storhelgen i Norsjö och det var ju stället vi bestämt att vi ville till. Men inte fanns det någon som hade tid att skjutsa oss dit, och vem skulle vara ”barnvakt” till oss. Näpp, det skulle inte gå.
Vi tjatade så öronen höll på trilla av våra föräldrar, så sa jag, nu far vi, och då sa min pappa, jaha, far då. Och det tolkade ju jag som att det var ok… fast egentligen var det inte så han menade. Men vi for, vi liftade dom 7 milen till Norsjö, travade runt hela samhället och hörde ljuden från dom stora festliga aktiviteterna, men… vi hittade aldrig dit. Snopet eller vad?
Så vi fick sno om tillbaka till Malå, och vi fick då till slut lift med en bil som skulle åt rätt håll, och där tror vi att vi hamnade i en lång Merca som inte hade en nykter chaufför, inte heller var dom andra nyktra, då dom satt och slog chauffören (på skoj) i skallen, lite då och då, och en annan gubbe jagade en fluga som satt i hans ansikte så han daskade till sig själv med jämna mellanrum och trodde varje gång att han slagit ihjäl den stackars flugan, men det enda som hände var att han slog sig själv.
Nå, till Malå kom vi oskadda, om än något förskräckta, nu var klockan 3 på natten och att få lift den sista milen, var ju inte så trolig, men vi hade någon enkrona och en telefonkiosk fanns på torget, så jag ringde hem och hade turen att min morbror svarade och han hoppade i kläderna och kom och hämtade oss
Mina föräldrar var dock inte nådiga dagen efter, och pappa undrade vart tusan vi hade varit??? Men i Norsjö förstås, svarade jag, du sa ju att vi fick åka!!! Det sa jag aldrig, svarade han, men vad göra, vi hade ju redan varit där, och hem hade vi också tagit oss, helskinnade, så några repressalier blev det aldrig, vi klarade oss från det, dom flesta gångerna 🙂
Nu ska ni få se hur Niccos lille valp, ser ut idag, Winstone Warrior, heter han, men kommer kanske att kallas för Sigge 🙂
Önskar er alla en fin onsdag!
Maria Lundmark Hällsten