Alla de som varit aktiva anti-feminister, men även de som förnekat eller passivt betraktat den systematiska och måste man ändå tycka, öppna mobbningen av den unga flickan har fått ett uppvaknande som heter duga.

Om traumat varit stort det senaste året i samhället så är det inget mot det trauma som nu tornar upp sig. Jag tror dessutom att namnet Bjästa kommer att associeras med Knutby – och tvärtom – vilket inte underlättar på något sätt men det kanske är precis vad som behövs. En rejäl minnesbeta så ingen vågar göra om detta. Någonsin. Någonstans i Sverige.

Många kloka inlägg har redan skrivits sedan UG:s program och den påföljande debatten i teve. Det jag främst vill tillägga är, och nu riskerar jag vara präktig och lagom, att jag hoppas att debatten inte längre ska handla om de ungdomar som är offer eller förövaren utan om oss vuxna. Enligt mitt sätt att se på saken finns mer gott att hämta om så många goda krafter som möjligt verkar för att förändra de fördomar som vi vuxna bär på och rikta resurserna på att ge vuxna som trots allt förstår – bättre stöd och vertyg  – att kunna, våga och vilja ta ansvar i liknande kritiska situationer där övergrepp mot kvinnor och barn misstänks eller de facto sker.

Glöm inte heller att både den som skadar eller kränker och den som blir skadad och kränkt behöver stöd och hjälp. Det finns dock stora skillnader i vilken typ av stöd och vilken sorts hjälp som personerna har behov av eftersom både bakgrunden och förutsättningarna för dem är vitt skilda.

Den som blir utsatt för  en våldtäkt behöver en annan typ av stöd än den som utsätter någon för övergrepp. Den som utsätter någon för något som skadar behöver få vägledning för att förstå (känslomässigt likaväl som intellektuellt) att han/hon gjort en annan person ont och att det inte är ok att bete sig så. Den som blir utsatt behöver kunna känna sig trygg och respekterad och veta att hon/han inte gjort något som förtjänar den sexuella våldshandlingen och att det inte är ok att någon gör illa henne/honom.

Hur fortsätter vi härifrån? Det måste vi vuxna företrädare med olika typer av ansvar där ute bland Sveriges alla landskap fundera på. Hoppas medvetenheten och viljan hos så många vuxna nu väckts att bättre förutsättningar för reell jämställdhet nu äntligen kan åstadkommas.

————–