I Dokument inifrån visades hur barn och vuxna behandlas och döms olika för samma typ och grad av misstänkt gärning eller brott.

All heder till rektorn som agerade mot lärarens övergrepp mot eleven och i ännu högre grad till flickan som själv vågade säga till sin rektor att hon tyckte att denne gjort fel som slagit till flickans klasskamrat under lektionen, att det inte var ok att slå till barn… Personer verksamma inom skolan som tar till våld mot barn och unga i situationer som den vuxne upplever som konfliktfylld, och då det inte handlar om att försvara sig eller någon annans liv eller hälsa eller egendom, har alltid gjort fel. Vilken skillnad är det mellan att slå till en kollega eller sin sambo om de gör något man inte gillar jämfört med att slå sin elev eller ett barn i förskolan? Det borde faktiskt inte vara någon skillnad. Egentligen. Har du tänkt på det? Den som tycker att det borde vara tillåtet att tillrättavisa barn och unga med hjälp av aga borde kunna ha förståelse för att en man kan tillrättavisa en annan man genom att vara hårdhänt mot honom, att en vuxen kvinna kan tillrättavisa och uppfostra en, för henne främmande, flicka för något som den vuxne anser är irriterande att flickan gör eller att en sambo ger sin "käreste" en rungande örfil för att han gjort något som inte behagar henne

Men varför stoppa här? Det finns säker tusen och åter tusen anledningar till varför en människa vill fostra eller tillrättavisa andra personer. Men att använda våld mot den andra för att uppnå det syftet leder inte till förståelse för vad som blivit fel utan till underkastelse. Och det tror jag faktiskt att de som använder våld innerst inne vet och faktiskt vill stipulera med våldet – alltså inte att den andra ska "lära" sig något utan våldet handlar om ren och skär egennytta för den som är våldsam. Det är enkelt att klippa till för man behöver ju inte ha en fortsatt dialog om man trycker till den andra människan – ordentligt. Ett både kortsiktigt och farligt beteende.

Du kan se reportaget via länken här:

http://go2.wordpress.com/?id=725X1342&site=larsh.wordpress.com&url=http%3A%2F%2Fsvt.se%2F2.123489%2F1.1940572%2Fhon_ville_ju_inte_lyda%3Flid%3Dpuff_1940666%26lpos%3DlasMer&sref=http%3A%2F%2Flarsh.wordpress.com

I dokumentären Hon ville ju inte lyda! av Erik Sandberg, SvT visas vilka attityder bland vuxna som skymtat ljuset. Jag hade hoppats att de för alltid vore begravda – åtminstone bland oss i Sverige som har en lag mot barnaga – men uppenbarligen räcker det inte. Somliga bland dagens har inte vuxna fått med sig tillräckliga kunskaper om barn och pedagogik för att kunna hantera konflikter med barn och ungar utan att ta till våld.

Det värsta är att dessa personer öppet propagerar för att  använda våld i uppfostringssyfte. Halllå! Knack knack! Är det ingen alls hemma hos dem som på fullt allvar verkar tro att detta är en väg till framgång.

Tacka vetja Lars H Gustafsson och hans ideér om barn och vuxnas del i deras uppfostran.  Jag slår gärna ett slag extra för hans bok Växa – inte lyda! som  handlar om att låta barnet växa till en ansvarskännande individ som genom ömsesidighet och respekt fostras på ett sätt där även den vuxne växer som person.

————