"Näringslivet inser inte vilka resurser som kan finnas i det egna företaget". Så skriver bland annat vår integrationsminister Erik Ullenhag en debattartikel med i Dagens Industri den 4 januari 2011. Jag tycker det är en spännande vinkling han lyfter fram då han t.ex. jämför det svenska traditionella julfirandet och dess effekter på handeln med en andra tidpunkt på året då många presenter köps för att fira slutet på ramadan. Känner man till detta och är beredd att som företagare möta den efterfrågan på leksaker som finns då så har man ett vinnande koncept.

Om vi glider vidare i hans text från detta inhemska exempel till att svenska företag (och myndigheter, egen anm.). Genom att anställa fler invandrade svenskar, och med hjälp av deras kunskaper även om andra kulturer än den svenska och deras unika språkkunskaper, så skulle detta i sig ge en positiv påverkan på kreativitet och produkt- och tjänsteutveckling i respektive verksamheter, tror Ullenhag. Jag är säker på att han har rätt och tänker att vi har en bit kvar att vandra innan vi kan säga att vi använder oss av sådana naturliga kunskaper och kompetenser så bra som vi kan.

Vad jag däremot känner mig tveksam till är en fast rutin för avidentifiering av ansökningshandlingar för att inte personer med utländsk bakgrund ska sållas bort från möjligheten att komma på anställningsintervjuer. Tycker att detta sänder fel signaler. Varför ska de behöva mörka sina uppgifter? Det är ju inte fel på den som söker arbetet utan på arbetet vid urvalet då personer med bakgrund i annat land sållas bort från urvalet.

Idag behöver inte någon ta ansvar konsekvenserna av denna brist i det förebyggande personalarbetet. Ansvaret ligger hos de arbetsgivare som inte har personalhandläggare som kan utreda de sökandens kompetenser på ett professionellt och likvärdigt sätt. Bekymret kan även finnas dolt i de "verktyg" för ansökningar som används. Eftersom det är en komplex bild och inte alltid helt lätt att hantera så hoppas jag att man utvärderar de försöksverksamheter som pågått grundligt och att man sedan med hjälp av resultaten från detta visar vilka fallgropar som finns och hur man kan göra för att komma förbi dem på ett bra sätt.

Ett bra mångfaldsarbete i alla dess olika bemärkelser (etnicitet, ålder, kön, sexuell läggning) och fler mångkulturella företag är en viktig framgångsfaktor för våra svenska verksamheter, det tror jag absolut.