Det ska undersökas hur skola, förskola och förskoleklass bedriver sin verksamhet i förhållande till utsatta barn och unga som far illa eller som riskerar att fara illa.

Utredaren ska analysera vad det är som bromsar upp samverkan mellan olika myndigheter och lyfta fram framgångsfaktorer samt lämna förslag på vad man kan göra för att samarbeta lättare. Kanon!

Då kanske utredaren kan komma till oss i Umeå för att få goda exempel eftersom vi till viss del redan har tagit itu med problematiken. För- och grundskolenämnden har nämligen bjudit in Socialnämnden kring temat om hur vi tillsammans ska göra samverkan och samarbete  bättre i fråga om utsatta barn och ungdomar.

Vilka är barn och ungdomar vi vill kunna ge bättre stöd?

• De som avses är unga och barn som har allvarliga svårigheter med att klara skolarbetet - eller inte kommer till skolan alls...
• De som kanske eller kanske inte utsatts för trakasserier och kränkningar eller t.o.m. sexuella övergrepp av jämnåriga eller någon vuxen.
• Det är ungdomar i familjer där hedersrelaterat våld och förtyck finns.
• Det kan vara barn till missbrukare eller psykiskt sjuka eller djupt deprimerade föräldrar som försummar sitt barn.
• Därför kan det också handla om barn och ungdomar som bevittnat våld inom familjen och ...
• barn som lever med skyddade personuppgifter.
• Ungdomar kan dessutom av en eller annan anledning ha förvårvat ett socialt nedbrytande beteende som alkohol- och drogmissbruk, kriminalitet eller annat självdestruktivt beteende.      

Det är viktigt att alla dessa barn och ungdomar får rätt hjälp och tillräckligt med stöd för att kunna bygga upp sin tillit, trygghet och självkänsla.

I förskolan, förskoleklassen och skolan har vuxna stora möjligheter att se barns och ungdomars behov. I och med detta följer det även med ett ansvar att fråga hur de enskilda barnen och eleverna mår och dessutom våga se och ta till sig hur de har det. Men samarbetet med socialen måste fungera för att barnen och ungdomarna ska få den hjälp de behöver även utanför skolan. Och det ska vi alltså prata om - hur vi kan och bör göra för att på bästa sätt hjälpa dessa utsatta barn och ungdomar.

En undersökning publicerad i tidskriften The Journal of the American Medical Association har visat att personer med adhd har en obalans i hjärnan. Obalansen består av en för låg nivå av signalämnet dopamin.

Obalansen har visat sig i områdena för hjärnans belöningssystem. Detta styr människors lust och motivation till att göra olika saker. Eftersom dopaminaktiviteten i undersökningen visade sig vara lägre hos personer med adhd innebär det att de påverkas på ett annat sätt. Detta förklarar exempelvis koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet eller impulsivitet. Mellan 3-7 % av befolkningen beräknas ha adhd och det är vanligare med adhd hos pojkar än hos flickor. Beteendet hos flickor med adhd kan dessutom vara annorlunda än pojkars, men probelmatiken måste inte skilja sig nämvärt åt mellan könen. Enligt Socialstyrelsen har de undersökningar som gjorts visat att personer med adhd har ökad risk för kriminalitet och missbruk av alkohol och droger.

För en person med adhd kan inte en känsla hålla i sig lika länge som hos personer utan adhd. När personer utan adhd får ett nytt intryck från omgivningen stiger flödet av dopamin till en toppnivå som varar en stund medans nivån hos personen med adhd minskar snabbt när han eller hon nås av ett nytt intryck. Systemet i hjärnan reagerar också snabbare på nya intryck hos den som har adhd.

Kanske har vi här äntligen hittat pusselbiten som gör att personer med adhd kan få rätt typ av stöd och hjälp med sitt funktionshinder. Det är viktigt att förstå att det handlar om ett funktionshinder. Adhd har inget att göra med om personen vill eller inte vill uppträda korrekt i olika situationer.

Till exempel skolelever med adhd, kan inte själv styra över sitt lite annorlunda beteende. Barn med adhd har svårt att vänta, att kontrollera känslor och humör och de kan ha svårt att planera och organisera sin tillvaro. Vuxna med adhd har oftast svårigheter med att kunna koncentrera sig men det verkar alltså, enligt forskarna, även finnas en biologisk förklaring till varför tonåringar och vuxna med adhd oftare än andra blir missbrukare.

Den andra förklaringen har hittills varit att de med adhd ända från barnsben har haft en svårare inlärnings- och social situation som kantats av slitningar och konflikter i familjen, bland släktingar, på förskolan och skolan, i kärleksrelationer och på jobbet . Ingen, varken personen själv eller övriga i dess omgivninge har förstått varför han eller hon reagerat så starkt och snabbt eller hur det kommit sig att de inte har kunnat koncentrera sig mer än korta stunder.

Stämmer de nya rönen så kommer det att få stor betydelse för behandlingen av funktionshidret adhd. Det kommer att påverka undervisningen i skolan och skolgången för elever med adhd på ett positivt sätt. I så fall kommer även drogberoendet att minska och kriminaliteten att sjunka. Allt detta är verkligen något att se fram emot!

Läs mer i artikel i DN 090908, följ länken nedan:

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/fynd-loser-gatan-adhd-1.948284