Maria Lindvall (L) socialliberal politiker

Etikett: framgångsfaktor

Större kunskap om andra kulturer – vinnande koncept för svenska företag

Av , , Bli först att kommentera 3

"Näringslivet inser inte vilka resurser som kan finnas i det egna företaget". Så skriver bland annat vår integrationsminister Erik Ullenhag en debattartikel med i Dagens Industri den 4 januari 2011. Jag tycker det är en spännande vinkling han lyfter fram då han t.ex. jämför det svenska traditionella julfirandet och dess effekter på handeln med en andra tidpunkt på året då många presenter köps för att fira slutet på ramadan. Känner man till detta och är beredd att som företagare möta den efterfrågan på leksaker som finns då så har man ett vinnande koncept.

Om vi glider vidare i hans text från detta inhemska exempel till att svenska företag (och myndigheter, egen anm.). Genom att anställa fler invandrade svenskar, och med hjälp av deras kunskaper även om andra kulturer än den svenska och deras unika språkkunskaper, så skulle detta i sig ge en positiv påverkan på kreativitet och produkt- och tjänsteutveckling i respektive verksamheter, tror Ullenhag. Jag är säker på att han har rätt och tänker att vi har en bit kvar att vandra innan vi kan säga att vi använder oss av sådana naturliga kunskaper och kompetenser så bra som vi kan.

Vad jag däremot känner mig tveksam till är en fast rutin för avidentifiering av ansökningshandlingar för att inte personer med utländsk bakgrund ska sållas bort från möjligheten att komma på anställningsintervjuer. Tycker att detta sänder fel signaler. Varför ska de behöva mörka sina uppgifter? Det är ju inte fel på den som söker arbetet utan på arbetet vid urvalet då personer med bakgrund i annat land sållas bort från urvalet.

Idag behöver inte någon ta ansvar konsekvenserna av denna brist i det förebyggande personalarbetet. Ansvaret ligger hos de arbetsgivare som inte har personalhandläggare som kan utreda de sökandens kompetenser på ett professionellt och likvärdigt sätt. Bekymret kan även finnas dolt i de "verktyg" för ansökningar som används. Eftersom det är en komplex bild och inte alltid helt lätt att hantera så hoppas jag att man utvärderar de försöksverksamheter som pågått grundligt och att man sedan med hjälp av resultaten från detta visar vilka fallgropar som finns och hur man kan göra för att komma förbi dem på ett bra sätt.

Ett bra mångfaldsarbete i alla dess olika bemärkelser (etnicitet, ålder, kön, sexuell läggning) och fler mångkulturella företag är en viktig framgångsfaktor för våra svenska verksamheter, det tror jag absolut.

Fritidshemmens potential prioriteras av Folkpartiet

Av , , Bli först att kommentera 1

I nuvarande skollag prioriteras inte fritidhemmens (=skolbarnsomsorgens) verksamhet och dess kvalité. Sådant får efterverkningar. I de inspektioner och kvalitetsgranskningar som Skolinspektionen gjort hittills har man, inte helt överraskande, också funnit att kvalitén varierar mycket och att många fritidshem har stora brister.

Folkpartiet har haft ögonen riktade mot fritidshemmen och vid Landsmötet 2009 antogs vårt utbildningspolitiska program där vi menade att det var dags att sikta ännu högre och att fritidshemmens potential borde kunna tas bättre omhand.

Det finns fritidshem med mycket hög kvalitet. Bra fritidshem inriktar sig på att stödja skolarbetet eller fysisk aktivitet, estetik och utomhusaktiviteter. Aktiviteterna är planerade, genomförs med god kvalité och barnens upplevelse av de vuxna på fritids är att de är närvarande. Men det finns också exempel på fritidshem med dålig kvalitet.

Skolverket har genomfört en nationell granskning under 2009 men även Skolinspektionen har granskat fritids. I en del fall har fritids verksamhet definierats som torftig och ensidig. Så får det inte vara! Det är också ett allvarligt problem att många fritidshem har alldeles för låg personaltäthet. Inte mindre problematiskt är att många barn och ungdomar står utan tillsyn efter skolan. Bara ca 10% av barn i åldrarna 10-12 år finns på fritids och att bara 1 av 4 kommuner erbjuder barn i denna åldersgrupp öppen fritidsverksamhet.

Folkpartiet vill att målen för verksamheten ska ses över. Eftersom kvalitet står i direkt relation till de mål som finns för alla verksamheter kommer kvalitén inom skolbarnsomsorgen därmed att kunna höjas.

Jag tänker att en fritidsverksamhet med tydliga och bra mål ger oss ett bättre verktyg att följa upp och utvärdera fritids. Vi får då bättre kunskap om hur fritids faktiskt fungerar och kommunens hela fritidsorganisation inom grundskolan kan lära av de goda exemplen samt utveckla och förbättra det som brister.

Men framför allt så kan potentialen som finns i skolbarnsomsorgens egen pedagogik äntligen lyftas!

Ett bra fritids som fångar upp de allra flesta barn är en framgångsfaktor både för skolan som helhet och sist men inte minst för våra barn!

—————————————

Här hittar du Skolverkets rapport "Kartläggning av skolbarnsomsorg för barn i åldrarna 10 till 12 år":

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2355