Hej igen!

Nu är det länge sedan jag bloggade sist.
Det har varit så mycket och jag är såå trött.
Veckan som var gick jag och mina kollegor kurs i Storuman.
Grunden till kursen är att all rehabilitering för vårdtagare över 65 år tas över från Landstingen till kommunerna om två år.
Kursen handlade om rehabilitering och ett rehabiliterande arbetssätt.
En väldigt bra kurs där vi fick diskutera och arbeta med rehabilitering i vården.
Och man fick sig en tankeställare hur vi egentligen arbetar.
Hur vi tar ifrån våra patienter deras förmåga att klara saker och ting själv genom att "hjälpa" dem alldeles för mycket, för det gör vi.
Och på det viset gör vi naturligtvis jobbet så mycket tyngre för oss själva, vi får slita betydligt mer än vad vi skulle behöva.
Och våra patienter blir passiviserade.
Vilket kan leda till depressioner och uppgivenhet hos våra patienter/ vårdtagare.
Detta fick oss att tänka efter en aning, för vi vill ju våra vårdtagare väl, och det känns inte så bra att inse att man kanske inte bara gör gott för dem genom att sköta deras personliga hygien, om de skulle kunna göra det själv, eller lyfta och förflytta om de skulle kunna göra det själva ex.
Men det är kanske inte så lätt att ändra tänket vare sig hos oss som jobbar, vårdtagarna eller de anhöriga, som tycker att mamma/ pappa betalar ju för den här hjälpen, då ska dom väl inte behöva göra detta själv?!
Ja, det finns många hinder på vägen till detta rehabiliterande arbetssätt som är värda att övervinnas.
Ett stort hinder är resurser!
Vi frågade oss alla var våra chefer och var politikerna höll hus dessa kurs dagar?? De är de som sitter på pengarna och ska fördela resurserna så att det ska bli möjligt att arbeta på ett rehabiliterande arbetssätt. Att arbeta på detta vis tar mer tid i anspråk, och jag kan direkt säga att på Granhöjden där jag jobbar, kommer detta arbetssätt bara att fungera på papperet om vi ska ha kvar den nedskurna bemanning som vi har nu.
Och jag tvivlar på att hemtjänsten kommer att klara det heller.
Det kommer att behövas mer personal, och hemtjänsten måste slippa städningen hos sina vårdtagare. För annars försvinner all deras tid i den.
Vi behöver privata eller kommunala städbolag som kan sköta städningen hos vårdtagare som bor hemma, så att hemtjänstens personal kan arbeta som det de är utbildade till, undersköterskor.
Jag undrar om Storumans kommunledning verkligen har förstått vad detta ansvar för vårdtagarnas rehabilitering verkligen kommer att betyda för kommunen?
Jag tror inte det. Därför tycker jag att kommunens politiker och tjänstemän skulle gå den här kursen också.
Annars kommer vi på golvet inte att kunna jobba på det här viset. Och vi kommer bara att känna ännu mer frustration i vårat arbete, där vi på grund av bristande resurser inte kan ge våra vårdtagare det de har rätt att få.