Marianne Johansson, Mosekälla

Rätten till rötterna!

Av , , 1 kommentar 0

Soligt och fint väder, fast det blåser. Har haft tiken på rymmen här på morgonen. Hanhundarna stannade lydigt hemma. Det vete tusan vad hon varit och jagat. Hon verkar ändå inte speciellt trött!

Söndagens konfirmation gick bra, men det tog 2 timmar i kyrkan! Vi höll på att tröttna! De var 25 ungdomar som konfirmerade sig. Det tog lite tid.

Jag har reflekterat lite mer över detta med den samiska världen och det samiska! Det är verkligen ett laddat område, här har Staten verkligen lyckats med att splittra och söndra!
Man ska ha en nära anknytning till rennäringen för att man ska vara en riktig same. Den etniska tillhörigheten sitter i ett djur, vilket annat folkslag i världen är reducerat ner till den nivån?
Det värsta är att man är så knäckta i sin identitet som folk, att man själv anammar denna reducering! Samer ifrågasätter andra samers ursprung, man godkänner inte varandra. Det är inte vem som helst som får klä sig i kolt, sameslöjda och lära sig tala samiska!
Vi som inte tillhör rennäringens närmaste krets ska inte påstå oss vara samer! Det är pinsamt att se icke renägande samer slicka betydelsefulla renägares rövar för att bli accepterade, för att få sitt ursprung godkänt!
Det är djupt tragiskt!
Hur har det kunnat bli så här?
Jo, därför att den svenska Staten vill ha det så förståss!
Sedan Sverige befolkades av renägare från Norge, Finnland, Ryssland och deras extensiva renskötsel, så duger inte en svensk ursprungslapp längre!
En svensk ursprungslapp livnärde sig inte ens alltid på renskötsel! De kunde jaga, fiska, vara jordbrukare. Det var inte nog exklusivt. Någon sa till mig en gång att det är exklusivt för ett land att ha en urbefolkning, och när den kostar Staten så mycket som den svenska rennäringen gör, så får det inte bli för mycket av det. Ja, så är det kanske, därför har icke renägande samer tagits ifrån sitt ursprung, sin värdighet! Det som hänt med svenska samer, eller lappar som jag fördrar att säga, är ett folkmord som pågår helt öppet fortfarande i dag!
Svenska staten stöder det! Journalister, forskare, historiker stöder det!
Detta borde FN och internationella folkrättsorgnisationer se!
Men det mörkas på hög nivå och släpps aldrig fram. Det är rent hopplöst att få någon journalist att uppmärksamma det, så mycket är Sveriges fria media värd!
Men jag tänker inte låta mig tystas eller kuvas. Jag skäms inte för mitt ursprung, och jag tänker inte dölja det heller. Jag är lapp, och jag är stolt över mina förfäder som lyckades överleva här som nybyggare, jägare, fiskare, bönder och renskötare. För så är det ju med folket som nu lever här och har sitt ursprung i området, vi har lappska rötter! Vi har rätt att gå i kolt, att tala lappska, och framförallt, vi har rätt att leva här!

Nu ska jag gå ut och se om jag ser till hundarna, så att de inte har stuckit på nån sväng igen. Det känns oroligt att de t ska hända igen, då tiken varit iväg redan.
Sedan ska jag tvätta och hänga ut mera tvätt i fin vere!

Pingst!

Pingst. Det är faktiskt ganska soligt och fint väder i dag. Men jag hr inte varit ute, jag har sovit. Jag jobbade i natt, och jag sov ingenting i går, då vi var i Storuman och ordnade med konfirmationspresent till näst äldsta dottern. Hon ska få kontaktlinser, hon behöver det. Jo, visst är det dyrt, men blir det så mycket billigare att ha hennes glasögon på lagning jämt?
Annars känner jag att jag inte har förberett någonting för den här konfirmationen alls! Ja, jag skäms men den här vintern och våren har jag haft tankarna på helt annat håll, jag har inte riktigt orkat med. Jag har inte ordnat med hennes kolt heller, fast jag vetat länge att hon ville konfirmera sig i den sydsamiska kolten. Nu har hon ordnat med det själv och det innebär att det inte blir riktigt regelmässigt, då hon lånar kolt, bälte och barmlapp av en nära kompis från ett annat sydsamiskt område. Hoppas att inte förfäderna roterar allt för mycket, jag får försöka gottgöra dem på något vis. Och för tjejerna känns det nog bra, då kompisen blir med i dotterns konfirmation på detta sätt.
Egentligen kan man inte alls låna bälte och barmlapp, då de är högst personliga ägodelar. Ändå har mina barn gjort det när de burit kolt. Det är väldigt mycket jobb eller väldigt mycket pengar att skaffa kolt, barmlapp och bälte. Jag har varken haft pengarna eller tiden, tyvärr.
Den samisk klädedräkten innehåller så mycket. Den är områdesenlig, den visar på ålder och civilt tillstånd blandannat. Och den sydsamiska klädesdräkten är stilren och oerhört vacker.
Jag hoppas få äga en egen fullständig dräkt en dag.

I övrigt är läget lugnt i dag. Pappa mår bra och mamma mår också bra.
Läget känns för tillfället stabilt.
Jag ska jobba i natt också så jag kommer att vara riktigt trött i morgon, hoppas allt går bra ändå. Äldsta dottern har fixat med tårtan till morgondagens släktfika efter kyrkan.
I går kväll var vi hela familjen samlade på församlingshemmet och åt tacos med dotterns konfirmandkompisar och deras familjer.
Det var riktigt trevligt.

Ska försöka vila mig iform inför nattens arbete och morgondagens konfirmation.

Morfar mår bra!

Jag har pratat med min pappa i dag, och allt känns mycket bättre än i går.
Han är lite trött och har lite feber, men annars mår han bra.
Det känns alltid bättre när man får prata med personen i fråga, och höra rösten. Man hör faktiskt ganska bra på rösten hos en person som man känner hur läget är.
I går när han blev sjuk så fanns ingen doktor här i Tärnaby.
Nej, vi har bara en läkare här nu, och han kan ju faktiskt inte jobba jämt.
Och när det inte är säsong så är det ju bara vi "vanliga lappar" här, så då behövs ingen läkarjour här på helgerna! Varför kan inte någon av doktorerna i Storuman komma hit och ha jour? Jag har hört att i läkartjänsten som utannonseras här i Tärnaby ska det ingå jourtjänstgöring i Storuman!
Det finns ju faktiskt tillfällen under icke säsong när vi behöver doktorn här.
Och även doktorer måste få ha ledigt och ha ett liv på sidan av jobbet.
Ja, det är mycket vi får utstå i glesbygden, som man slipper i mer tätbebyggda områden. Det skiljer en hel del bara mellan kommuncentrat Storuman och oss här i Tärnaby. Bemanningen på sjukstugan är en märklig sak. Visst är Storuman större än Tärnaby med mer folk, men ex under säsongen synar jag att det är större tryck på sjukvården i Storuman än vad det är här! Ändå har de större bemanning året runt! Skulle man inte kunna omfördela lite?
Men det går aldrig när man ska omfördela till den mindre ortens favör.
Se bara på BB bråket i Lycksele! Att blivande mammor från inlandet skulle kunna åka 40 mil till Umeå för att föda var självklart, men att skicka mammor från Umeå ca 10 mil upp till Lycksele var helt otänkbart!
Ja, det är lite lustigt.

I dag har det varit fint väder faktiskt. Kanske torkar tvätten, som jag hängde ut för första gången i år här i helgen!
Jo, faktiskt så är våren på väg på alvar, tvätten är uthängd, första getostarna gjorda, och det är stora "bärjol fläcka på jäla".
Det känns trevligt.
Det är denna period som det är lättast att jobba natt. Det är aldrig riktigt mörkt under natten, och runt sjukhemmet Granhöjden i Tärnaby skuttar harar och ett och annat rådjur om nätterna. Det är faktiskt riktigt mysigt.
Här hemma springer fröken Forsberg omkring och försöker locka till sig en villig kattmåns. Grannens måns är tyvärr "justerad" Det är egentligen konstigt att hon inte ger sig iväg på längre friarstråt?

I lördags kom näst äldsta dottern hem från "komfaresan" till Holsbybrunn. De hade haft det riktigt trevligt. Ingen av dem hade velat åka hem.
Men jag är förståss glad att hon kom hem.
Nu blir det konfirmation till helgen, och jag jobbar förstås. Men jag ska vara ledig min sista arbetsnatt, det blir för tungt annars.

Jag ska gå och fixa med maten nu, så att den är färdig till alla hungriga som kommer hem.

Ännu en ambulanstransport!

Idag har vi skickat iväg morfar med ambulans ner till Lycksele.
Det känns förtvivlat bekant! Jo, han mår efter omständigheterna bra, och mamma har också fått ordning på hjärtrytmen. Själv håller jag på att vänja mig vid att gå omkring och ha ont i magen av oro, och jag känner igen känslan när hjärtat är på väg ut genom bröstet och benen inte riktigt bär en av ren rädsla!
Som sagt, föräldrar ska leva och vara friska! Det är deras skyldighet!
Jag har hunnit hämta igen andningen jag också, men det känns inte så avspänt att man vill sova än.

Jag jobbar själv inom vården. Det känns märkligt att liksom vara på den andra sidan. Man är helt stirrig och fattar ingenting! Liten, hjälplös och livrädd!
Jag ska alltid minnas den känslan, jag är säkert inte ensam att som anhörig känna så.
Måste båda föräldrarna vara sjuka samtidigt?
Men min syster sa ett sanningens ord, vi har varit förskonade, vi har haft friska föräldrar, om man bortser från värkeländet.
Det finns de i vår ålder som förlorat sina föräldrar redan. Vi ska inte klaga!
Men känns det bättre av den vetskapen i en sådan här situation?
Nej, man skäms bara lite.
Jag är egoist! Mina föräldrar ska vara friska och pigga och finnas till för mig, för oss!
Om man inte tänker på det varje dag så inser man det sådana här dagar, hur oerhört nära man står sina föräldrar! Vi är en del av varandra, och vi blir aldrig riktigt hela om och när vi skiljs åt.

Jag ska jobba i morgonnatt. Jag ska gå i säng och hoppas att jag får sova.
Hoppas pappa mår fortsatt bra där han är, och att mamma också kan sov lugnt.

Inte visste jag tt det är konst att kissa!

Inte visste jag att det är konst att kissa!
Jo, det kan det ju vara om man har någon sjukdom av något slag, men att det skulle vara konst att kissa när man är fullt frisk!
Ja, det är mycket man inte förstår sig på här i världen!
Jag tycker att hela den här "kiss" historien är löjlig! Och allt annat än konst!
Kiss konstnären Itziar Okariz påstår att hennes kisskonst upprör för att den visar på det kvinnliga könet! Att det alltså skulle vara feministiskt på nåt vis???
Först och främst, vi kvinnor sitter när vi pissar, och det är knappast mer smakligt med karlar som står och pissar överallt! Nej, jag må vara dum, men jag tycker inte att hon framför något med sin "kisskonst" Jag tycker att hon förlöjligar både konsten och oss kvinnor! Men jag är ju bara en vanlig människa och inte sakkunnig inom området, tack och lov för det! Han som sedan samlade upp hennes urin i en bytta och smakade på det behöver jag väl överhuvudtaget inte kommentera?

Annars har veckan varit lugn. Jag var på nämndmöte i torsdags, och det var inget speciellt med det. I tidningarna kan man nu läsa om turbulensen inom alliansen. Jag tänker inte lämna några kommentarer om det heller, jag vet faktiskt ingenting om det. Men jag kan säga att jag tänker inte vara med i någon lekstugefars där man inte kan skilja på person och politik eller egna intressen!
Jag är helt ärligt lite förbannad!

I fredags skickade vi iväg näst äldsta dottern till Hollsbybrunn på konfirmationsläger. Det var ett gäng förväntansfulla konfirmander som gav sig av på en lång resa och ett äventyr, som andra sedan tidigare lovordat. Vi har haft två barn till Hollsbybrunn tidigare, och de har båda lovprisat detta läger.
Så att dottern som åkte iväg nu var förväntansfull är förståeligt.
Jag pratade med henne i går kväll, och stämningen var på topp!
De hade varit på fest! Och vi som trodde det var konfirmationsläger!!
Ja, det var nog en annorlunda fest mot vad man kanske först tänker när man hör det ordet. Dottern var i alla fall glad och nöjd. De hade kul!

I går morse skickade vi också iväg äldsta och näst yngsta dottern till Tomma, en ö utanför Mo I Rana. Det är en klassresa för näst yngsta dotterns klass. Med dem har vi bara haft sms kontakt, de kommer hem i kväll.
Men det har varit jätte konstigt lugnt här i helgen!
Hur ska det bli när de har flyttat allihop??
I går kväll for min karl och äldste och yngste sonen ut med hundarna för att se på älg. De såg åtta stycken!

Några ord om slagerfestivalen. Är det inte dags för Sverige att kliva av den cirkusen? Kan man inte placera pengarna man lägger ner på detta på något bättre inom musikbranschen? Den här european songkontest är ju bara larv! Man röstar ju inte på den bästa musiken utan på sina grannländer. Tävlingen har fallit på eget grepp. Eller kanske är det så att jag inte förstår mig på detta heller?
Nu ska jag gå upp till grannarna och tigga mig en kaffekopp och se på deras hundvalp.

Inte visste jag tt det är konst att kissa!

Inte visste jag att det är konst att kissa!
Jo, det kan det ju vara om man har någon sjukdom av något slag, men att det skulle vara konst att kissa när man är fullt frisk!
Ja, det är mycket man inte förstår sig på här i världen!
Jag tycker att hela den här "kiss" historien är löjlig! Och allt annat än konst!
Kiss konstnären Itziar Okariz påstår att hennes kisskonst upprör för att den visar på det kvinnliga könet! Att det alltså skulle vara feministiskt på nåt vis???
Först och främst, vi kvinnor sitter när vi pissar, och det är knappast mer smakligt med karlar som står och pissar överallt! Nej, jag må vara dum, men jag tycker inte att hon framför något med sin "kisskonst" Jag tycker att hon förlöjligar både konsten och oss kvinnor! Men jag är ju bara en vanlig människa och inte sakkunnig inom området, tack och lov för det! Han som sedan samlade upp hennes urin i en bytta och smakade på det behöver jag väl överhuvudtaget inte kommentera?

Annars har veckan varit lugn. Jag var på nämndmöte i torsdags, och det var inget speciellt med det. I tidningarna kan man nu läsa om turbulensen inom alliansen. Jag tänker inte lämna några kommentarer om det heller, jag vet faktiskt ingenting om det. Men jag kan säga att jag tänker inte vara med i någon lekstugefars där man inte kan skilja på person och politik eller egna intressen!
Jag är helt ärligt lite förbannad!

I fredags skickade vi iväg näst äldsta dottern till Hollsbybrunn på konfirmationsläger. Det var ett gäng förväntansfulla konfirmander som gav sig av på en lång resa och ett äventyr, som andra sedan tidigare lovordat. Vi har haft två barn till Hollsbybrunn tidigare, och de har båda lovprisat detta läger.
Så att dottern som åkte iväg nu var förväntansfull är förståeligt.
Jag pratade med henne i går kväll, och stämningen var på topp!
De hade varit på fest! Och vi som trodde det var konfirmationsläger!!
Ja, det var nog en annorlunda fest mot vad man kanske först tänker när man hör det ordet. Dottern var i alla fall glad och nöjd. De hade kul!

I går morse skickade vi också iväg äldsta och näst yngsta dottern till Tomma, en ö utanför Mo I Rana. Det är en klassresa för näst yngsta dotterns klass. Med dem har vi bara haft sms kontakt, de kommer hem i kväll.
Men det har varit jätte konstigt lugnt här i helgen!
Hur ska det bli när de har flyttat allihop??
I går kväll for min karl och äldste och yngste sonen ut med hundarna för att se på älg. De såg åtta stycken!

Några ord om slagerfestivalen. Är det inte dags för Sverige att kliva av den cirkusen? Kan man inte placera pengarna man lägger ner på detta på något bättre inom musikbranschen? Den här european songkontest är ju bara larv! Man röstar ju inte på den bästa musiken utan på sina grannländer. Tävlingen har fallit på eget grepp. Eller kanske är det så att jag inte förstår mig på detta heller?
Nu ska jag gå upp till grannarna och tigga mig en kaffekopp och se på deras hundvalp.

Kakubak

I dag har lilla fröken och jag bakat "kakun". Jag är imponerad av lilla fröken! Jag trodde att hon skulle tröttna snabbt, men det gjorde hon inte! Hon fick till en hel del fina smörgåskakubitar! Annars har jag bara varit trött och bedrövad i veckan. Det är inte så bra med min mor som vi skulle önska, och kunna förvänta oss att det var. Hon kan inte promenera som hon är van och som hon vill utan att få kärlkramp! Hon har varit till doktorn här i Tärnaby och fått starkare medicin, men hon är ju för tusan nyss opererad mot detta, och de säger ju att operationen gått bra och allt ser bra ut! Vad är då detta?! Ångest och rädsla? Ja, det är vanligt efter sådana här pärser, men tydligen så tror då inte läkaren på det, och min mor är inte heller precis den ångesfyllda och ängsliga människan.
Nej jag skulle vilja säga att "klåparna" till hjärtkirurger i Umeå måste ha missat någonting! Ja, visst det kanske var orättvist, de är ju så skickliga de där thoraxkirurgerna. Jag tror nog att de är det, men de har uppenbart inte lyckats med min mor, vilket är fruktansvärt för henne och oss! Och jag undrar över det här snacket om att kvinnors hjärtproblem inte tas på alvar! Det är lättare att vara man och ha hjärtbesvär. Män som får en hjärtinfarkt akutopereras omgående, mamma fick vänta en vecka. Hur länge hon får vänta nu innan hon blir ordentligt undersökt och åtgärdad med vad som nu måste göras, återstår att se. Jag tvivlar på att det händer någonting före hösten. Hon är ju inte i någon attraktiv ålder heller, sett ur samhällsnytto-synpunkt. Hon är ju pensionär och kostar ju bara, så det plus att hon är kvinna stärker kanske den negativa positionen för henne. Men för oss är hon en oerhört viktig person, och jag blir väldigt arg och ledsen över att hon inte mår bra efter det hon gått igenom i vinter.
Ja, ja det löser sig nog, men det är bara så fruktansvärt jobbigt!

I övrigt mår vi bra. Lite snuva och sådant, lilla fröken var hemma från förskolan i måndags, då hon faktiskt hör och häpna, hade feber i söndags!
Hon var ofta sjuk och det var mycket besvärligt när hon var en liten bäbis, men nu är hon alldeles otroligt frisk! Nu i dag har hon ledig dag, hon är lite snorig, men inte värre än så.
I går var jag och fick en timme massage av nacke och rygg, vansinnigt skönt!
Jag fick ett presentkort av familjen när jag fyllde år, så det är det jag bränner nu. Jag kunde inte fått en bättre och mer behövd present!
Jag ska önska mig det varje år.
Efter massagen åt jag lunch med äldste sonen på värdshuset i Tärnaby.
En riktig lyxdag!

I morgon har vi nämndmöte här i Tärnaby!
Jag tror att vi ska ha två möten i år här i Tärnaby! Det är otroligt orättvist fördelat! Men det är väl jobbigt att åka från Storuman och hit!
I helgen som var firade man Anja och Jens. Jag jobbade så det blev inget firande för mig inte. Men detta är en trevlig vårfest för Tärnaborna. Det hade varit mycket folk ute, och väldigt städat och trevligt efter de rapporter jag fått. Tommy Nilsson var här och sjöng, jag skulle ju gärna ha gått och lyssnat på honom.
Jag har läst boken "längst Fjällvinden" Jag hade inte tänkt läsa den då jag trodde att den bara handlade om klubben, och jag är inte så intresserad av den.
Men jag upptäckte att boken handlade om så mycket mer. En riktigt trevlig och underhållande bok faktiskt, kan rekommenderas!
Det står en hel del om "vanliga" Tärnabor i den faktiskt!
Nu ska jag koka mig en kopp kaffe och göra mig en kakusmörgås.

Valborgsfirande?!

Nu har jag jobbat av två nätter i hundveckan! Skönt, nu är det bara helgen kvar, och nu har sköterskorna börjat sova på huset, så livet känns genast mycket lättare. Ja, jag jobbade valborg, så jag var inte ute och söp och slogs som så många andra verkar ha gjort. Vår näst äldste son blev attackerad i Umeå, när han frågade några ungar varför de pissade på hans bil! Han och hans flickvän blev kallade "rikemans ungar" då de hade råd med en sådan bil. Ja, vad ska man säga? Men det är i alla fall första gången som någon av våra barn blivit kallade för "rikemans unge". Flickvännen som vuxit upp med en ensamstående mor, hade nog heller aldrig blivit kallad något sådant. Det är faktiskt lite humor. Men samtidigt så oerhört tragiskt! Dessa barn är loosers! Och ingen verkar bry sig! Inte verkar de själva heller förstå att det finns ett annat bättre sätt att leva, men att man själv måste kämpa för det. Hur ska man få dem att förstå det? Det känns som en hopplöst förlorad generation! Och jag blir så förb? på alla föräldrar som sagt upp sig! Att vara förälder är ett livslångt ansvar, man ska fostra och stödja sina barn till bra liv! Det är en förälders skyldighet. I detta ingår att bry sig om och sätta gränser. Jag tror att ungar som är ute och gör bort sig, som ex de här ungarna som vår son träffade på, bär på en massa ilska mot vuxenvärlden, främst föräldrarna som sviker dem. Ilska som de tar ut mot oskyldiga människor!
Det är ungar som inte "orkar" gå till skolan, och ingen förälder manar på dem heller, och hur blir då vuxen livet? De är utslagna långt innan de är där.
Det är så oerhört grymt och tragiskt.
I Hemavan är det mogna män i 42 års åldern, som går runt och spänner sig och försöker dra igång slagsmål. Det finns en viss humor, men också tragik även i det. En förälder som abdikerat?

Första maj passerade utan att vi var och demonstrerade.
För trettio år sedan var vi i Storuman och demonstrerade, det var så vi träffades, min karl och jag. Trettio år, ett helt liv!
Det låter inte klokt! Jag har levt med min karl i trettio år!

Det är ganska fint väder i dag. Blåsigt, men solen skiner.
Känns skönt att vara ledig i kväll. Min mor är i Lycksele och opererar sin gråstarr i dag, så nu ska hon väl snart se som en hök!
Nu ska jag försöka få undan lite jord från golven. Det är inte klokt vad det dras in i dessa tider!