Rare Exports

Av , , 1 kommentar 9

Satt och såg film igår och bara slappade. Vi såg bland annat "Rare Exports". Vilken fantastisk film! Det är, som jag förstod det, en julsaga för lite äldre barn och vuxna. Handlingen är följande:

Ett amerikanskt företag borrar i Korvatunturi-berget i dom finska lappländerna på jakt efter något. En äldre herre med käpp i sann ”fanatisk-vetenskapsman-á-la-Jurassic-Park-anda” överser projektet. När teamet stöter på ett stort hålrum djupt nere i berget så förklarar han att dom står ovanpå en av dom största gravhögarna i världen, nämligen tomtens… den RIKTIGA tomten alltså. Inte den fryntligt rosenkindade Coca-cola-tomten som vi är vana vid utan den mer oförlåtande och sadistiska tomten från forndoms dagar som straffade elaka barn genom att smiska deras små släta stjärtar till en blodig massa, koka dom i skållhet olja eller helt enkelt slita dom i stycken. Han blev fängslad i berget av dom finska samerna som tröttnade på hans pederast-sadistiska fasoner. Samtidigt förbereder sig traktens lokala lilla jaktteam inför den årliga renslakten. Vi får följa allt genom den lilla naiva pojken Pietaris ögon. Tomten lyckas såklart ta sig ut och löpa amok i bygden och det är upp till Pietari att stoppa honom och till sin hjälp har han en liten grupp väldigt finska män.

 

Jag rekommenderar den verkligen, både snyggt filmad, med en slags underliggande humor genom hela filmen. Åldersgränsen på filmen verkar vara från 15 år, men jag tycker inte att den är så hemsk, Melvin kommer nog inte att få sömnproblem av den, fast det beror väl antagligen på hur härdat barnet i fråga är.

 

Sen fick jag upp ögonen för en annan film som verkar gå på bio just nu – "Immortals" – av de som producerade "300". "300" är nog den snyggaste film jag någonsin har sett, och alla dessa hårdretusherade manskroppar är ju en fröjd för ögat!

1 kommentar

Ser man på

Av , , Bli först att kommentera 19

Nej men ser man på. Nu är jag här igen. Jag vet inte om det bara är ett tillfälligt besök eller om det kommer att bli mer regelbundet framöver. Den som lever får se.

Jag satt och slötittade på internet och hamnade på vk.se och påmindes då om min stackars blogg som har legat övergiven i x antal månader. Jag började kika igenom mina gamla inlägg och fick faktiskt le lite då och då och tänkte att kanske, kanske får jag tillbaka inspiriationen igen och lyckas skriva inlägg i samma klass som förut, så jag kanske, förhoppningsvis, får folk att le litegrann. Det vore inte dumt, eller hur?

Och nu sitter jag och funderar på hur jag ska kunna fortsätta den här texten på ett fyndigt sätt, men det går inte. Det är tomt. Jag vet inte vad jag ska skriva om. Jag funderar hit och dit på om det har hänt nåt kul som passar bra i ett blogginlägg, men icket, det är helt tomt. Funderar på om jag ska spara det här som ett utkast och gå och göra upp eld eller nåt, men då blir det väl bara liggandes på obestämd tid.

Nä, jag tror jag publicerar det här totalt meningslösa inlägget, det blir förhoppningsvis bättre nästa gång.

 

Farewell.

 

Bli först att kommentera

Mer eller minde oreda

Av , , Bli först att kommentera 18

Jag har aldrig varit så värst vass på att städa. Det känns som att jag gör det för jämnan men vi har ändå alltid mer eller mindre oreda här hemma.

Men jag städade faktiskt vardagsrummet grundligt häromveckan. Det tog en hel dag men det var skinande och organiserat när allt var klart. Vid det laget hade jag fått en allergiattack modell större av allt damm och satt snorande med tårade ögon i en av fåtöljerna när T kom hem och jag ville visa honom hur vårt vardagsrum egentligen såg ut. Han trodde förmodligen att jag var tårögd av just den anledningen, att vårt vardagsrums rätta natur äntligen hade fått en chans att visa sig, fritt från all bråte.

Nu sitter jag här igen, snorande och tårande, med en toalettpappersrulle inom bekvämt avstånd och undrar varför jag var så dum att jag sminkade mig imorse. Vi röjde nämligen upp bakom baren idag. Det var…eh, behövligt om man säger så. Utrymmet bakom baren har blivit ett "den-här-grejen-är-ju-bara-ivägen"-förvaringsställe, och längst, längst in var en Guitar Hero-kartong från förra julen. Det har alltså inte blivit städat där på dygt ett år. Dammråttorna var i den storleken att de förmodligen kunde ha krypit ut själv. Men inte nu längre. Nu är det fint där bakom. Tomt och rent. Precis som det ska vara.

Bli först att kommentera

Inbillad misär

Av , , 2 kommentarer 15

Usch vad jag känner mig sur. Grinig, gnällig, missnöjd, purken och irriterad. Det började imorse, när jag spillde ut min kopp med morgonte över hela köksgolvet och köksbordet. När jag sedan skulle ställa in smöret i kylskåpet så välte jag en öppen förpackning med tranbärsjuicekoncentrat inne i kylen. Det satte liksom ribban för dagen, den kunde nog inte ha blivit bra på nåt sätt.

Och nu sitter jag och surar över våran diskmaskin som fortfarande är ur funktion. Och över en skoterpulka som vi inte ens har köpt än. T bytte nämligen skoter i fredags, och då tänkte vi att det skulle vara en idé att skaffa sig en egen pulka också, så man slipper låna "familjens". Det är alltså här vi blir lite oense. Förutsättningarna är följande: Det är jag plus hundarna som ska förpassas till pulkan. Pulkan måste därför vara stabil, rymlig, samt ha god ventilation. Tre hundar i sitt esse sitter varken still, är tysta eller andas normalt. Nilapulkan vi har använt förut är på gränsen till för liten, visst funkar det, men bekvämt är det nog inte för nån. Så vi har kikat lite på blocket och hittar följande:

Tollare skoterpulka, fås i valfri färg med valfri inredning. Man kan visst till och med sova i den.

Jättebra när man har hundar i pulkan, det finns ju inget kapell dom kan pressa sig ut genom. T tycker att det här är det lämpligaste i pulkväg vi kan köpa, men jag känner mig lite lätt klautrofobisk genom att bara titta på den. Vars kommer det in luft? Det tar max en minut innan all luft där inne består av varm, fuktig hundandedräkt. Och viktigast av allt – hur kommer man UT? Snabbt? Och eftersom jag kan få åksjuketendenser i en simpel Nila, hur kommer det då att gå i den där? Nej usch, men hur ska man egentligen göra? Hur får man tag in en pulka som lämpar sig för galna hundar OCH åksjuka människor? Är det ens möjligt?

Har ni förresten läst om den där familjen i Danmark än? Fritzl-vibbar fast mycket värre. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8597521.ab

Och här sitter jag och gnäller om petitesser. Nä nu får jag ta och rycka upp mig ur min inbillade misär och börja förbereda morgondagen.

2 kommentarer

Oh joy

Av , , 3 kommentarer 17

Oh joy! Diskmaskinen verkar ha gett upp. Efter ett antal diskningar när det helt enkelt inte blev rent och en smula detektivarbete från min sida upptäcker jag att den där övre grejen inte snurrar alls. Och eftersom det inte har blivit rent de senaste diskningarna, jag har i princip diskat samma saker om och om igen, så har det ju byggts upp ett ansenligt diskberg av typen "en-blick-och sen-går-man-ut-ur-köket-och-gråter".

Sonen kom just hit och ville ha datorn (jag ockuperar nämligen hans dator för tillfället eftersom den var up and running) och jag föreslog att han skulle diska medan jag skriver klart här. Svaret jag fick var en blick i sidled, ett höjt ögonbryn och ett "Nej". Hmm. Nånting har gått snett i uppfostran. Förmodligen kallas det "diskmaskin".

Nämen allvarligt, man tar så mycket för givet och sen står man där med skägget i brevlådan när det väl havererar. Suckar och stönar och tycker att livet är pest.

Jaja, nog med gnäll här, jag ska fortsätta mitt diskande och förhoppningsvis blir det någon ordning på köket snart.

 Föressten hittade jag den här helt underbara låten igårkväll

 

3 kommentarer

En mycket blek kassler

Av , , 1 kommentar 11

Min rygg känns helt stel av någon anledning, jag har ingen koll alls på vad jag kan ha gjort. Det kändes litegrann imorse när jag klev upp, men nu känns det betydligt värra. Bara jag sitter en ack så liten stund framför datorn så stelnar jag ihop, och det är banne mig smärtsamt att räta ut sig.

Nog är det typiskt att det ska smyga på sig ryggont nu, jag vaknade nämligen med den första halsontsfria dagen på typ en vecka. Jag har haft ont i halsen men inget mer, det har varit värst på morgnarna och förmiddagarna, fast det är väl för att jag snarkar så förbannat. Det är dock inte enbart snarkandets fel, det har varit nånting som har legat och lurat men aldrig brutit ut. Samma med förkylningen som jag också börjar bli av med, den bröt heller aldrig riktigt ut, men helt igentäppt har jag varit ändå.

Skumt.

Förövrigt går jag och väntar på inbjudningskorten som inte har dykt upp, och jag har kikat runt lite på webben efter någon utstyrsel kvällen till ära. Jag har inte hittat nåt än, jag funderar istället på att kanske fixa nå asseccoarer till nån gammal klänning jag redan har, eller nåt annat. Jag menar, det kommer ju ändå att vara mörkt, vad man har på sig spelar väl mindre roll, bara man har på sig nånting. Se där. se där, jag börjar tappa stinget. Förfallet har börjat.

Men jag hittade faktiskt ett par snygga nätstrumpor som man kan kombinera med nånting. Risken blir ju dock att man ser ut som en mycket blek kassler, och det är ju varken trevligt för mig eller gästerna. Ah, vi får se hur det blir, nånting borde jag ju kunna hitta på i klädväg.

Jag har dessutom försökt göra någon sorts spellista med musik på Spotify. Jag tänkte som så att jag i första hand ska satsa på lite äldre musik, för att möta en bredare publik, och sen stoppa in lite nytt här och var. Hittills tycker jag att jag har lyckats ganska bra, men jag vet att det finns mer där ute! Om det är någon som har några tips tar jag tacksamt emot alla jag kan få.

Skit också, jag kom precis på att jag måste lura ut vad det är för fel på förstärkaren, det är nåt skumt, ljudet går bara ut på en högtalare. Måste kika på det där så det blir nån ordning.

Nä nu ska jag fortsätta leta musik. Håll tillgodo med dessa så länge :)

 

1 kommentar

Här ska fixas fest

Av , , Bli först att kommentera 17

Bestämde idag att här ska fixas fest! Jag vet inte hur länge sen det var vi fixade nånting i festväg, sista riktigt stora festen vi hade var väl barinvigningen för x antal år sedan.

Finns det nånting jag fullkomligt älskar är det att fixa fest. Jag har mest nöje av själva planeringen, allt som ska ordnas och planeras och inhandlas och designas. Sitta och damma av gamla bekantskaper och eventuella nya och ta sig mod att skicka ut en inbjudan och kanske få respons. 

Ikväll har jag suttit i minst 1 timma bara för att designa inbjudningarna, för en gångs skull blir det inte nåt hemmabygge utan jag har beställt ett gäng från ett tryckeri. Jag vart helnöjd med resultatet:

Inte illa va? Nu ska jag bara sitta och svettas en obestämd tid och hoppas att dom dyker upp när dom ska.

För övrigt i helgen har vi fixat till lite hemma, vi har byggt om lite vars vi hade det gamla skruttiga datorskåpet förut. Nu ser det ut så här (dock vart färgerna lite sunkiga på bilden, men men, man kan inte få allt här i världen) Och dom där fula dokumentsamlarna måste vi definitivt byta ut inom en snar framtid… och fixa sladdarna som hänger där efter väggen… jaja, det ser bättre ut i verkligheten hursomhelst.

Bli först att kommentera

Så här…

Av , , 3 kommentarer 10

…känner jag mig idag!

Uppdatering 14:30

Mitt paket kom inte idag så min sinnestämning har snabbt förbytts till följande:

 

3 kommentarer

Nu skiter jag i det här

Av , , 2 kommentarer 15

Nä hörnini, nu skiter jag i det här. Karaktären sviktar och jag hoppar av min diet för den här gången. -4 kg vart det, det är väl alltid något. Jag får väl prova äta nyttigt och inte vräka i mig så mycket karameller istället så kanske det kryper neråt ändå. Jag gav upp förrgår, och jag mår prima skinka nu. Städade så gott som hela huset igår, med en kort paus för att äta lite Carte´d´or (eller hur det nu stavas) Rocky Road. Jag var läskigt effektiv av någon anledning. Vädrade sängkläder, rengjorde diskmaskinen, städade toaletten grundligt, dammsög överallt för att inte tala om att jag lagade handukshängare och ett par av sonens handskar. Hade fullt upp hela dagen och spelade bra musik.

Sen igårkväll beställde jag ett nytt Tomb Raider till PS2:an. "Underworld". Vi dammade av vårt gamla TR: Anniversary förra helgen och har suttit och spelat tills vi klarade ut det. Jag och sonen turas om att spela, han är en jäkel på att klara saker under tidspress och jag är rätt vass på konfrontationer med bossar och annat otyg. T sitter och tittar på, och han är den som oftast klurar ut vad som ska göras vid ett visst tillfälle, han ser möjligheter som inte vi ser. Vi är ett riktigt team, haha.

Undar hur lång tid det tar för CDON att få upp grejerna hit. Om jag har riktigt tur och dom skickar med brev borde dom dyka upp imorrn, om det blir paket blir det väl på fredag. Före helgen borde dom då vara här. Det slank ner lite annat i varukorgen också, jag plockade ihop 3 filmer för 99:- (Tomb Raider filmen till sonen, The Crow till mig och en ett-plan-kraschar-i-bergen-och-ingen-hjälp-kommer-så-dom-måste-försöka-ta-sig-därifrån-film till T. Plus True Blood säsong 2 och Dexter säsong 1, vilken jag har hört ska vara bra.

Så i helgen blir det nog enbart att ta det lugnt hemma framför TV:n, om jag inte lyckas lura min kära Sofie att inmundiga lite vin och drinkar och avhandla livets viktigheter.

2 kommentarer

En utmärkt spark i skrevet

Av , , 4 kommentarer 24

Igår var jag för första gången på företagardagen. Jag går nämligen en nyföretagarkurs och tyckte därför att det skulle vara en idé att fara dit och få lite inspiration och nya ideér.

Och vad roligt det var! Det var mycket bra föreläsare från början till slut som gav mig tips om allt från praktiska lösningar till ideér som sakta börjar gro i huvudet och kanske så småningom mynnar ut i nånting. Men mest roligt och andvändbart tyckte jag att Mattias Önells (HEJA kommunikationsbyrå) framförande var, och jag ångrade verkligen att jag hade lämnat papper och penna hemma. Jag låg i sängen igårkväll och försökte minnas vad det nu var, och kom ihåg det mesta, men vissa grejer hade helt försvunnit. Jag undrar om jag törs maila han på hans företagsmail och fråga…

Hur som helst, det var en givande dag, och jag misstänker att jag kommer att anmäla mig nästa år också.

Kvällen fortsatte med middag och liveband, och jag och T for dit och åt  och stannade en liten stund, till 21.30 ungefär. Innan vi började äta upplyste Mattias Bäcklund om vissa "ordningsregler" som han bad de närvarande att rätta sig efter. Bl.a att enbart fimpa i askkoppen dom hade ställt ut och att karlarna skulle undvika att pissa utanför eftersom vi befann oss på ett skolområde. Ganska självklara ordningsregler om du frågar mig.

Men tror ni inte på fan att när vi går hem – och som sagt, klockan var bara barnet vid den tiden – står en av Sorseles medelålders (övre medelåldern möjligvis) karlar, en av dessa som tror att dom är något alldeles extra, och pissar ute i snön. Jag menar, va fan!? Vi hade ju blivit ombedda att sköta det här snyggt, men vissa människor skiter helt fullständigt i det. Men det är inte slut än. Thomas går ut lite före mig och när jag kommer ut hör jag han säga nånting i stil med "Du ska nog stoppa in den där". Då vänder sig alltså det här slemmet sig om, samtidigt som han drar upp gylfen och säger, "Vaddå då, är hon sugen?" och jag känner liksom bara hur något kallt och slemmigt krälar upp för nacken och får en besk smak i munnen. Fy fan vilka härliga Sorselebor vi har, inte sant? Jag ville bara ge han en spark rätt i skrevet och gå hem sen, men väluppfostrad som man är ignorerade man det bara och gick kokande hemåt. Om det är nån som vill veta vem det här utmärkta exemplet på en vidrigt kryp är, är det bara att slå mig en signal, jag skriver inte ut namnet här för då får jag väl nå skit för det.

Den här (piss)händelsen påminner mig osökt om något som hände för flera år sedan. Ni vet, första intrycket, det finns inte så mycket som slår det första intrycket av en människa, man bygger som hela sin bild efter det första intrycket. Det här hände på hotellet i Sorsele, en kväll när det var nåt arrangemang där och man var ute för att träffa nå folk och ta sig en drink.

En framstående medelålders person i Sorseles företagsliv bestämmer sig helt sonika för att tömma blåsan på hotellets entrétrappa, under tiden det står fullt med folk (inkl jag) där utanför och röker och pratar. Det blir också ett sånt där "va FAN?!" ögonblick, man tror helt enkelt att man inte just har sett det där. Jag menar, så GÖR man bara inte. Hur är man egentligen funtad när man tycker att det är ett okej beteende?

Nä fy och usch, Tur att det bara är en liiiten procent av Sorseles män som fortfarande är kvar på grobianstadiet. Än finns det hopp :)

 

4 kommentarer