I dag har vi nog haft den varmaste dagen hittills. Det har varit riktigt kvavt, det är fortfarande 28 grader på min balkong och det är mulet. Nu vill jag ha ett ordentligt ösregn med åska som rensar luften.

For iväg för att vattna blommorna och ta hand om posten hos min kompis. Luften stod stilla i hennes lägenhet… puh… så jag kastade upp balkongdörren. Blommorna mådde bra och blev glada av lite vatten.

Jag vattnar gärna blommor hos andra på sommaren. Förr jobbade jag mycket på somrarna, för jag tyckte att de som hade barn och sommarstugor skulle få vara lediga. Jag har ju bara mig själv, så jag cyklar gärna runt och tar hand om andras blommor och eftersänder post.

När mitt ex bodde i Umeå, skötte jag hans lägenhet på somrarna. En sommar planterade jag om alla hans blommor och en annan sommar klippte jag ner hans svärmorstunga. “Det skulle jag aldrig ha vågat”, sa hans granne då.

Samma granne vågade dock anlita mig som blomvattnare, trots att vi egentligen inte kände varandra. Hon kastade in sin nyckel genom exets brevinkast och sen fick jag gå in till henne, så där bara. Jag minns inte riktigt hur det hände, men jag lyckades döda en av hennes växter. Jag vill minnas att krukan var trasig och vattnet hade farit ner på golvet. Det var en ovanlig växt så jag kunde inte ersätta den, men jag köpte ett vackert kort och skrev ett litet meddelande och beklagade det som hänt. Som svar fick jag ett paket med posten med ett rart brev och en bok som tack för hjälpen.
Det var den första boken jag läste av Joanna Trollope. Sen blev det flera.

Den här kvinnan och jag träffades alltså inte. En annan sommar ringde hon mig på min mobil, för hon hade inte fått tag på exet och de hade översvämning i källaren i huset de bodde i. Deras förråd låg i källaren, så det var viktigt för henne att få tag på honom. Ett lustigt sammanträffande var att Johanna och jag just då var och hälsade på honom i Finland och han stod precis bredvid mig. Lätt för mig att få tag på honom, med andra ord.

Jag har haft blompensionat också. En hel sommar hade jag fyra stycken stora golvstående Scheffleror hemma hos mig och en annan sommar hade jag en omfångsrik och törstig Fredskalla stående bredvid balkongdörren.

Jag orkade bara vara en kort stund på stan. Utanför Folkets Hus och Teatercaféet finns det stora blomlådor med vackra ceriseröda Petunior.

Jag fick en komplimang när jag stod och fotade dem, för jag hade min knallcerisa tunika från Gudrun Sjöden på mig. Jag matchade blommorna alltså.

Ha en mysig fredagskväll <3