I dag har jag fått veta att jag är en “riktig människa”. Jag hjälpte en man med rollator av bussen. Jag har hjälpt honom flera gånger förut. Han åker samma buss som jag, men stiger av på Vasaplan när jag ska stiga på. De moderna bussarna är ganska låga, men har man problem med både balansen och ett ben som släpar efter, är det inte lätt att manövrera både rollatorn och sig själv.

I dag hade han vinterkängorna, halvt uppfläkta och med snörena farligt slängande, på sig och formen var inte den bästa. Under årens lopp har jag sett honom tackla av på ett sorgligt sätt. Han brukar alltid vara tacksam för hjälpen och i dag sa han: “Du är en riktig människa”.

Han är finsk, så jag började förstås genast fundera över vilket uttryck hans hjärna översatte. Det finns ett uttryck “tosi ihminen” = sann/ verklig människa. Kunde vara det. Å andra sidan känner jag att jag gärna är en “riktig människa”, för det låter verkligen hedervärt. Jag ska försöka leva upp till det.

Jag hade förresten själv besvär med att stiga på och av bussen i dag, för jag har fått så förfärligt ont i muskelfästena i vänster höft. Jag tror att det beror på sättet jag stiger på cykeln. Jag gör som de flesta väl gör, sätter vänster fot på vänster trampa och krånglar upp min oviga kropp på sadeln. Kände i går att jag gör en konstig vridning med benet och att det kändes bak i höften och rumpan. Nu är det spikmattan som gäller och nästa vecka åker jag till min kompis’ stuga i Kalix och får vila från cykeln. Där gäller bara promenader i sakta mak.
Sen får jag väl börja göra som barnen, ställa mig med benen på var sin sida om cykeln och ta den trampan som ligger högst. Det ordnar sig nog.

Fortfarande inget regn. Lite svalare i dag, men soligt och blåsigt. Molnen är fjäderlätta och fina.

Önskar er en mysig fredagskväll <3