Sysselsättning:  Pensionär

Födelsedag: 20 mars. Typisk fisk.

Familj: Min dotter Johanna och barnbarnet Ronja.

Bor: I en liten tvåa på Älvans väg, Tomtebo.

Bil: Nej, har inte ens körkort.

Husdjur: Nej, är tyvärr allergisk mot alla djur med päls.

Lyssnar på: Finsk tango och evergreens.

Ser på TV: För mycket ibland.

Favoritmat: Fisk och skaldjur.

Intressen: Människor, att läsa och skriva, scrapbooking, akvarellmålning.

Bästa egenskaper: Tålmodig; vågar ta konflikter.

Sämsta egenskaper: En hopplös nattuggla; kanske för utlämnande ibland.

Irriterar mig på: Jantelagen och översittare.

Motton: Amor vincit omnia;
Lite civil olydnad kan ibland vara bra.

Okänd talang: Jag har varit en hejare på att dansa grekiska folkdanser.

Övrigt: Under kategorin 'Den långa resan' har jag skrivit ner min berättelse om mina år som finskt krigsbarn i Fåglum, Västergötland. Gå gärna in och läs den.

'Den långa resan' ligger också i sin helhet på www.poeter.se/marja, där jag även publicerat dikter jag skrivit. Dikterna ligger under fliken 'Läs gärna'.

Mail:
marja.granqvist@gmail.com

Du bestämmer!

Anneli 82 år bler uppfångad av ett telefonbolag i Kungspassagen och tecknade abonnemang med tillhörande gratis mobiltelefon. Hon blev glad, eftersom hon behövde en ny mobil. Vad hon inte hade uppfattat var att abonnemanget ersatte hennes fasta hemtelefon, som slutade fungera med omedelbar verkan. Katastrof för Anneli, eftersom trygghetslarmet hon har runt armleden går via den fasta telefonin.
Anneli återvände till Kungspassagen och försökte häva köpet, men det gick inte. Hon fick i stället lov att teckna ett nytt abonnemang för fast telefoni för 1000 kr.

Jag tycker att det är rent oförskämt att överhuvudtaget fånga upp en gammal människa på stan och börja säljarsnacka med henne. Det är inte så lätt för äldre människor, som oftast hör dåligt och som inte är så bevandrad i tekniska prylar och olika sorters abonnemang, att på stående fot kunna bedöma konsekvenserna för ett “fördelaktigt“ erbjudande. Försäljarnas taktik är att fånga upp ’kunden’ i språnget och stressa upp henne/honom genom att erbjuda något som bara gäller “nu” och gärna kasta en “gratistelefon” på en. De har inga skriftliga erbjudanden, utan klottrar ner minutpriser och vinstsummor på ett löst papper lite huller om buller.

Att ångerlagen inte fungerar i detta sammanhang är ju bara att beklaga. Man anser att Anneli får “skylla sig själv” för att hon inte hängt med i svängarna. Jag undrar verkligen hur pass tydlig försäljaren var.

Jag tycker vi ska bojkotta dessa säljpunkter som bara har som uppgift att ragga kunder. Till vilket pris som helst.

Precis nu ringde en tjej från Telia. Varför ringer hon mig? Jo, för att jag varit kund hos dem. Då gäller inte att jag “nixat” för telefonförsäljning.

“Har du tid att prata en stund?”, frågade hon.

“Ja, det beror på vad du har för ärende”.

Du har ju varit kund hos oss”.

“Ja det stämmer, men gäller det min fasta telefoni, så är jag nöjd med det jag har, så då är det ingen idé att vi pratar”.

“Inte det?”

“Nä!”

Hon blev lite osäker, men avslutade samtalet på ett professionellt sätt.

Man måste vara bestämd. Somliga kanske tycker att jag var oartig, för vi är uppfostrade till att lyssna och vara trevliga och sedan komma med undanflykter. Då kan det bli långa samtal som slutar med något man sedan ångrar. Nej, man måste vara bestämd. Det är du som bestämmer hur du vill ha det.

Ha en trevlig måndagskväll <3


Detta inlägg är kopplat till denna artikel på vk.se.

8 Kommentarer

+ Skriv kommentar Skriv kommentar

Babs säger:

Ojoj, dessa försäljare, ja det gäller verkligen att se upp.
Jag börjar aldrig prata med dem längre, jag säger bara att jag inte är intresserad - tack och hej!
Kram

tisdag 01 februari 2011 klockan 08:12

pisces

Marja Granqvist svarar:

Jag blir sur när jag blir påhoppad på stan. Vill jag byta abonnemang vill jag själv ta kontakt. Kram

tisdag 01 februari 2011 klockan 17:02

maluh

Maria Lundmark Hällsten säger:

Mm, jag köpte min mobil vid Maxi, det är nu tre år sedan, jag vet vad jag köpte, däremot, sa killen att det bara var att ringa telia för att flytta numret från min gamla mobil, det skulle inte vara någon sak, och det hade väl gått om det nu inte var så att mobilen står på min man, och då skulle det helt plötsligt kosta 500:- att flytta numret, därför går jag nu runt med två mobiler, något irriterande, och jag tänker nog säga upp detta abbonemang, det var inte så strålande som det utlovades.

tisdag 01 februari 2011 klockan 07:19

pisces

Marja Granqvist svarar:

Vanligtvis räcker det väl med en mobil. Fast det är många som går omkring med två, en jobbmobil och en privat.
Har du olika nummer i dina mobiler också?
Kram

tisdag 01 februari 2011 klockan 17:00

Harriet säger:

Håller fullkomligt med!! Bägge mina föräldrar har blivit pådyvlade både telefoner och abbonemang av phonehouse bla som står i kungspassagen! Och såååååå svårt att bli av med eländet, OCH svårt att få prata med nån ansvarig person, för telnr finns ju aldrig med på det dom får hem. Det borde verkligen vara förbjudet att hoppa på äldre människor!!! De har ju oftast ingen aning vad de tackar ja till.

måndag 31 januari 2011 klockan 18:44

pisces

Marja Granqvist svarar:

Säljmetoderna är inte precis jysta.

måndag 31 januari 2011 klockan 21:18

Johan Hult säger:

Av en ren slump så stod jag precis och genomförde mitt köp av telefon när ovan nämnd återvände till butiken med sitt köp. Jag fick då kliva åt sidan då den näst intill otrevliga kärringen föste mig åt sidan. Av det jag överhörde så hade kärringen tecknat en hemtelefonilösning och inte en mobiltelefonlösning som artikeln nämnde. Jag tycker säljaren gjorde sitt jobb bra, då han upplyste kunden om detta, men bara blev illa bemött tillbaka. Om kärringen ångrar sig och får köpet hävt så förstår jag inte varför det hela leder till en tidingsartikel.?

måndag 31 januari 2011 klockan 17:58

pisces

Marja Granqvist svarar:

Fast kvinnan förstod inte att det var ett hemtelefonabonnemang, utan hon trodde att det var mobiltelefonabonnemang. Inte lätt för alla att förstå att man kan flytta den fasta hemtelefonen till en mobil. Säljaren skulle nog ha varit tydligare i det här fallet, då hans kund var en äldre person.
I tidningsartikeln vill hon varna andra som har trygghetslarm från att göra samma misstag. Det tycker jag är bra, för jag har faktiskt hört andra liknande fall.

måndag 31 januari 2011 klockan 21:13

Skriv kommentar

Prenumerera på kommentarer via RSS