Hur ser jag ut, egentligen?
På akvarellen i går målade vi näsor. Först fick vi skissa näsor framifrån och från sidan. Man börjar med en våglinje som en fågel som flyger, sedan näsborrarna, näsvingarna och så formar man näsan genom skuggning och lämnar ljusare mitt på näsryggen och på nästippen. Sen ritade vi en ‘slips’ under näsan. Vad kallas den delen? ‘Snorränna’ var det enda jag kom på, men det är ju inte så lyckat, för snoret rinner ju på båda sidor om rännan.
Sen fick vi gå på toaletten och rita av vår egen näsa. Jag lyckades ganska bra, jag har en okomplicerad näsa, men stora näsborrar. Att skissa uppåt gick också bra, glasögonen var lätta att forma, men det som fanns nedanför näsan var jättesvårt. Munnen blev sammanbiten och smal och de nasolabiala vecken skulle behöva lite restylanfyllning, för att inte tala om vecken som går från mungiporna neråt. I den belysningen, som kom snett uppifrån, såg jag ut som en buktalardocka. Nej, jag suddade ut allt utom näsan. Den blev godkänd.
Efter fikat skulle vi måla näsor och det gick så där.
Jag tror det är en bra idé att börja ett porträtt med näsan, för sedan kan man arbeta sig uppå mot ögonen och neråt mot munnen. Chansen att få rätt proportioner är då ganska bra.
Förra gången målade vi öron. Det var svårt för det finns så många veck och vindlingar. Vi försökte måla av varandras öron också. Vår lärare målade av mitt öra och det blev verkligen fint och välskapt.
Tror ni det blir något självporträtt innan terminen är slut?
Dagens korsordsvisdom: "Den druckne säger vad den nyktre tänker".
Ha en fin torsdag <3
Senaste kommentarerna